Senast publicerat
Senast publicerat:

Stor ökning av arbetsskador i Försvarsmakten

Antalet inrapporterade arbetsskador från Försvarsmakten till Arbetsmiljöverket har ökat med 50 procent de senaste tio åren. Mest skadedrabbade är gruppen värnpliktiga. Samtidigt kunde Försvarsmakten inte heller i år upprätta någon fullständig arbetsskaderapport på grund av fortsatta problem i system Prio.

Linda Sundgren
På grund av bristerna i arbetsskaderapporteringen i Prio har Försvarsmakten i år valt att sammanställa de arbetsskador som anmälts till Arbetsmiljöverket.

Genom att föra in rapporteringen av arbetsskador i system Prio skulle Försvarsmaktens förmåga att redovisa och förebygga skador öka. Mer detaljerad information om var och hur skador uppstår skulle ge en tydligare bild av läget och förbättra möjligheten att arbeta systematiskt med förebyggande åtgärder. Men i praktiken har det blivit tvärtom.

Krånglig inrapportering har lett till att ett antal händelser aldrig rapporterats. Rapporter har blivit bortsorterade på grund av bristande kvalitet och information om skador har försvunnit i samband med att data tagits ut ur systemet för analys. Trots upprepade försök att åtgärda bristerna kvarstår problemen och inte heller i år blev det någon fullständig arbetsskaderapport baserad på informationen i Prio, framgår av en bilaga till Försvarsmaktens årsrapport för 2024.

– Vårt system för rapportering av arbetsskador fungerar inte tillräckligt bra. Jag är trygg med att våra välutbildade medarbetare omhändertar de skador som uppstår ute på förbanden, men vi tappar i det systematiska förebyggande arbetet som ska utveckla verksamheten på bästa möjliga grund, inklusive att följa trender och statistik. Det är inte okej, säger generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet.

Vi tappar i det systematiska förebyggande arbetet som ska utveckla verksamheten på bästa möjliga grund, inklusive att följa trender och statistik.

Inom Försvarsmakten har hörselskador varit ett särskilt prioriterat skadeområde som följts genom separata rapporter och förebyggande åtgärder sedan 1991. Men nu är det flera år sedan en rapport om utvecklingen av hörselskador gavs ut.

– Just nu har vi inte riktigt ett dedikerat system för att följa upp hörselskador, utan det ingår i rapporteringen av arbetsskador i stort. Det förebyggande arbetet fortsätter, och snart kommer vi införa ett nytt system där vi tydligare kan följa upp personalens hälsa, däribland hörseln, säger Michael Cherinet.

På grund av bristerna i arbetsskaderapporteringen i Prio har Försvarsmakten i år valt att sammanställa de arbetsskador som anmälts till Arbetsmiljöverket i rapporten ”Bilaga Försvarsmaktens årsrapport arbetsskador 2024”. Enligt statistiken från Arbetsmiljöverket har antalet inrapporterade arbetsskador ökat med drygt 50 procent de senaste 10 åren, från 1 857 år 2014 till 3 050 år 2024.

– En delförklaring kan vara att vi 2014 inte hade värnpliktiga på samma sätt som idag och att vår övningsverksamhet har ökat, vilket leder till en ökad risk för skador. Samtidigt har vi arbetat systematiskt med att uppmana våra medarbetare att rapportera in arbetsskador, säger Michael Cherinet.

Liknande läsning:
Porträttfoto Michael Cherinet - liten

Michael Cherinet

Chef Försvarsstabens genomförandeenhet

Statistiken från Arbetsmiljöverket ger endast en översiktlig bild av de skador som rapporterats in, utan någon detaljerad information om vad de består i eller vad som orsakat dem. ”Olycka utan frånvaro”, det vill säga en arbetsskada som inte leder till att den anställde behöver vara hemma från jobbet, är den största skadekategorin med 69 procent, ”sjukdom eller annan ohälsa” är näst vanligast med 14 procent och därefter ”olycka med sjukfrånvaro” som står för 13 procent. Den personalkategori i Försvarsmakten som är mest skadedrabbad är värnpliktiga. De står för 61 procent av arbetsskadorna trots att de bara utgör 12 procent av de som tjänstgör i myndigheten.

–  En förklaring kan vara att risken för olyckor och skador är större när man är ny. Det är vanligare att värnpliktiga får skador på grund av brister i belastningsstegringen, det vill säga att man behöver öka vikt och ansträngning successivt under utbildningen. En målsättning med vårt nya system är att få bättre överblick och att kunna föra in egen statistik, där även Hemvärnet och värnpliktiga smidigt kan rapportera, säger Michael Cherinet.  

Att få till ett fungerande skaderapporteringssystem är ingen raketforskning och nu ska vi ha det på plats.

Enligt Cherinet arbetas det nu intensivt med att rätta till problemen med arbetsskaderapporteringen i system Prio. Framför allt handlar det om att förenkla och göra det lättare att använda systemet.

– Det allra viktigaste är att det blir enkelt att rapportera, alltså användarvänligt. Den som blivit skadad ska tala om för sin chef vad som har hänt. Sedan kan det vara någon annan, exempelvis plutonchefen, som knappar i Prio och tar hand om kodningen. När systemet är på plats, vilket är så snart som möjligt, kan det fånga upp mer information och tydligare visa mönster och orsakskedjor än idag.

Arbetet med att försöka förbättra arbetsskaderapporteringen i Prio har pågått i flera år, ändå kvarstår problemen. Vad talar för att det kommer att lyckas den här gången?

– Att få till ett fungerande skaderapporteringssystem är ingen raketforskning och nu ska vi ha det på plats. Hur det ska gå till är sådant som vi arbetar med, säger Michael Cherinet.

Fakta

Arbetsskador

Arbetsskador är olyckor som inträffar på arbetet eller på vägen till eller från jobbet.
Det kan också handla om sjukdomar, både fysiska och psykiska, som beror på arbetet. Exempel på arbetsskador är: halkolyckor, fallolyckor, belastningsskador, klämskador, exponering för skadliga kemikalier och stress.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: