Senast publicerat
Senast publicerat:

Gemensam kurs, mer effektivt 

Sedan 2018 har fyra officersföreningar gjort gemensam sak och utbildat sina medlemmar tillsammans. Synergieffekterna är ­flera och enligt kursledarna är nackdelarna obefintliga. ”Jag upplever bara fördelar på alla håll och kanter”, säger Tim ­Björklund, vice ordförande på Ärna Officersförening.

Jenny Folkesson
Soldaten Ebba Råk är med i OF AMF och hon var en av tre från P 18 på Gotland som deltog i en gemensam medlemsutbildning i Grisslehamn under två dagar i slutet av januari.

Foto: Tim Björklund

Artikel från Officersförbundet.

 Det är inom ramen för OF ­Mälardalen som Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop för att gemensamt utbilda sina medlemmar fyra gånger per år. 

Det rör sig om en grundutbildning i facklig baskunskap som Officersförbundet har tagit fram och som är öppen för alla medlemmar att söka.

– Det rör sig om uppkomsten av förbundet, varför man ska engagera sig, rättigheter och skyldigheter i sin anställning. Vi går igenom arbetstidsavtal och rörlighetsavtal, pratar försäkringar och lön. 

Tidigare har man, likt de flesta andra föreningar, hållit medlemsutbildningarna internt inom egen officersförening. Men fördelarna med att gå ihop detta sätt är många. 

– Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då. Dessutom blir det en bättre dynamik när flera lärare från olika officersföreningar deltar och bidrar med sina egna erfarenheter och olika sorters problematik från sina respektive förband säger Tim Björklund.

Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då.

Från medlemmarna brukar responsen vara god. Många lyfter fram hur trevligt det är att träffa personer från andra förband och inte sällan blir de förvånade över att problem de ser i det egna förbandet även finns på andra håll. 

– Grupparbetena där man måste resonera med varandra brukar alltid vara mycket uppskattade. De leder alltid till aha-upplevelser för deltagarna. Det är precis så vi vill att det ska vara, säger Tim Björklund. 

Liknande läsning:

Deltar på utbildningarna gör allt ifrån helt nyanställda GSS-soldater till överstar som kan behöva fräscha upp sina fackliga kunskaper. 

– Andra kanske lockas främst av själva platsen med spa, mat och bra boende. Att det råkar ingå en bra utbildning också är en bonus. Man får locka med det man kan, säger Tim Björklund. 

Utbildningen förläggs i regel till två dagar och en övernattning på Hotell Havsbaden i Grisslehamn. I slutet av januari hölls årets första av fyra medlemsutbildningar där. Deltog gjorde bland annat Ebba Råk, soldat som har jobbat i drygt ett år och medlem i OF AMF. Hon instämmer i att det är givande att träffa nytt folk på det här sättet. 

– Det är jättenyttigt. Det blir nästan som en övning när man får träffa folk från andra regementen där alla har olika erfarenheter. Det här är ett bra sätt att ta lärdom från varandra hur man kan lösa olika sorters problem. Dessutom är det alltid kul att bredda sitt kontaktnät.

 Själv var hon en av tre personer från P18 på Gotland som deltog efter att ha tipsats om kursen av några kollegor

– Jag tänkte att det kunde vara kul att bli lite mer insatt och kursen var verkligen jättebra upplagd. Den innehöll det viktigaste om arbetstider, olika typer av ersättningar man rätt till och hur man ska använda Prio, säger Ebba Råk. 

Hon uppskattade också att kursen riktade in sig till såväl chefer som vanliga anställda. På så sätt får båda parter samma kunskaper, vilket minskar riskerna för missförstånd. 

– Det viktigaste jag tar med mig från utbildningen är vikten av bra kommunikation med sin chef. Det gick som en röd tråd genom alla kurser som hölls, att det gäller att hålla en bra kommunikation och att allt ska ska vara klart och tydligt för båda parter, säger Ebba Råk. 

Den första gemensamma utbildningen arrangerade de fyra officersföreningarna 2019. Numera händer det även att deltagare från Arméstaben, Flygvapenstaben och Marinstaben deltar. 

– Deras officersföreningar är ju rätt nybildade så för att hjälpa dem att komma igång ordentligt har vi bjudit in dem också. 

Två gånger om året träffas dessutom styrelsemedlemmar från de olika föreningarna i samordningsträffar där de tillsammans pratar om interna ärenden inom de olika förbanden, diskuterar olika problem och lönebilder. 

– Då har vi bjudit med officersföreningarna som representerar de tre försvarsgrensstaberna till vårt samarbete så att vi alla kan dra nytta av varandras erfarenheter, säger Tim Björklund. 

Han och Mikael Eriksson, facklig förtroendeman på OF Enköping, är de två som har varit med längst i samarbetet och båda håller i delkurser på utbildningen. De kan egentligen bara se fördelar med tillvägagångssättet.

– Alla tycker det är roligt att träffa personer från andra organisationsenheter, allt med det här är positivt. Det är också bra att det finns en flexibilitet när det gäller hur många som deltar från respektive officersförening. Är det få från en förening kan man fylla upp med fler från en annan, säger Mikael Eriksson. 

Nackdelar finns egentligen inte. För att förekomma att det under kurserna tas upp alltför specifika frågor, sådana som kanske bara rör en av föreningarna, så har man i schemat avsatt två timmar till föreningsspecifik information. 

– Kommer det upp en sådan fråga så ber vi kursdeltagaren att skriva ner den och spara till slutet av utbildningen. Då delar vi upp oss på respektive föreningar och deltagarna har möjlighet att ställa den sortens specifika frågor, säger Tim Björklund. 

I kursutvärderingarna efteråt är bifallet hundraprocentigt på om OF Mälardalen ska fortsätta bedriva kurser gemensamt. Så verksamheten kommer fortsätta och det har även funnits diskussioner om utbildningar särskilt för skyddsombud och chefer, något som kanske kan bli verklighet i framtiden.

Fakta

UTBILDNINGEN

Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop och har en gemensam ­utbildning fyra gånger per år. Det är en facklig grundutbildning som är öppen för alla medlemmar i de fyra föreningarna att söka.

Även deltagare från Arméstaben, Flyg­vapenstaben och Marinstaben deltar.

Från den fartfyllda och stundtals farliga tillvaron i en av landets hemligaste och mest välutbildade styrkor till vakt­kuren i Revingehed. Den resan har Officersförbundets Johan Reispass gjort. Nu sitter han både i förbundsstyrelsen och jobbar fackligt lokalt.

Anna Hjorth
Viktor Westin
Styrelseledamot Johan Reispass instruerar under skjutövning på sitt ordinarie arbete på P7.
Styrelseledamot Johan Reispass instruerar under skjutövning på sitt ordinarie arbete på P7.

Han har hunnit göra många resor i karriären, Johan Reispass. Först från Kiruna, där han gjorde värnplikt, till Arvidsjaur, där han hade sin första tjänst som officer. Sedan till Karlsborg, där han utbildades till en av operatörerna i dåvarande specialförbandet SSG, Särskilda skyddsgruppen. Som operatör i elitstyrkan hade han bland annat uppdraget som ÖB:s livvakt på utlandsresor och det förde honom till platser som Afghanistan, Balkan och flera länder i Afrika. 

Nu har den tidigare elitsoldaten gjort en helt annan resa. Efter 17 år i specialförbanden beslutade han sig för att lugna ner tempot och jobba på ett och samma ställe. Platsen blev Revingehed, mellan rapsfält och bokskogar i Skåne. Officerstidningen möter honom i vakten, som också visar sig vara hans arbetsplats.

– Det jag gjorde i specialförbanden var så speciellt, det finns inte något annat jobb som är likt det. Det kan vara lite svårt att nyttja oss som har den erfarenheten, eftersom vi är så nischade. Så vakten är bra, vi är lite av en egen verksamhet här och jobbar på ett schema som passar mig, säger Johan Reispass.

Som biträdande insatschef i vakten på Revingehed trivs han och tycker att kamratskapet är bra, vilket det har varit på alla arbetsplatser han haft i Försvarsmakten. Däremot är jobbet inte lika fyllt av kickar som tidigare i specialförbanden. Johan Reispass berättar om ett arbete som till stor del bestod av träning och övningar. Själv började han som sjukvårdare men blev snart teamchef och specialiserad på fallskärmshoppning och personskydd.

– Först var det en grundutbildning på ett och ett halvt år. Den var som en pojkdröm med allt häftigt man kunde tänka sig. Fallskärm, helikopter, åka båt. Vi fick bli riktigt bra på det vi gjorde och hade bra utrustning. Och sedan fick vi fortsätta utvecklas hela tiden, berättar han.

När Johan Reispass jobbade i SSG, som sedermera blev SOG, Särskilda operationsgruppen, var styrkan och arbetsuppgifterna omgärdade med mycket sekretess. 

– När jag började var jag 24 år och det var som att hoppa på ett tåg där jobbet var otroligt kul och det blev allt. Men man kunde inte berätta vad man gjorde för sina kompisar eller familjen. Det gjorde att man blev lite avskärmad och mest levde för jobbet. 

För den oinvigda låter det som att personer som jobbat inom specialförbanden borde vara mycket attraktiva för andra befattningar i Försvarsmakten. Men Johan Reispass berättar att det inte riktigt är så.

– Nej, mina kompetenser syns inte någonstans i försvarets datasystem. Det gör det hela lite komplicerat. Och det är en fråga jag har lyft genom facket, hur vi ska lösa det för alla som satsar mycket av sitt liv för jobbet i ett specialförband. Det måste gå att ta vara på den kompetensen, och dessutom har ju Försvarsmakten investerat mycket pengar! 

Jobbet för Johan Reispass var inte bara uppdraget som operatör med komplicerade och hemliga arbetsuppgifter. Redan 2007 engagerade han sig i Officersförbundet på specialförbanden. Han blev invald i den lokala styrelsen och började utbilda sig fackligt.

– Jag tror jag är en person som vill att saker ska fungera och att det ska gå rätt till. Vår verksamhet hade egna avtal som ändå inte var helt anpassade efter den speciella verksamheten. Resultatet blev inte alltid bra. Jag ville vara med och prata med arbetsgivaren. Så för mig var det lite av ett val – antingen satsa på att försöka bli chef och förändra den vägen, eller att bli facklig och vara med och påverka från det hållet.  

Och på den vägen har det fortsatt för Johan Reispass. Efter några år tog han och en facklig kollega över ansvaret för den fackliga verksamheten på specialförbanden. Men han var inte formell ordförande i Officersföreningen där, eftersom verksamheten är så omgärdad av sekretess. Då går det inte heller att ha någon som är ansiktet utåt för den fackliga verksamheten.

På det viset har han varit något av en doldis i fackliga sammanhang fram tills han blev invald i förbundsstyrelsen 2017. Men den mesta tiden ägnar han åt det lokala fackliga arbetet i styrelsen för sin Officersförening, Södra Skåningarna. 

– Ibland känns det lite tråkigt när bilden av facket är att vi är ett gäng gamla gubbar. Då kan det vara bra med en sådan som jag, med min bakgrund som en del tycker är lite speciell, säger han. 

Men bilden av elitsoldaten som en tuff, hård eller cool person stämmer inte riktigt. Självklart finns en hård yta både fysiskt och mentalt för att klara alla typer av farliga och krävande situationer. Men det betyder inte att man är otrevlig, säger Johan Reispass. 

– Det händer att soldaterna tisslar och tasslar lite när de förstår vad jag jobbat med. Det finns en bild av en stentuff soldat som jag inte tycker stämmer. De jag har jobbat med har varit väldigt duktiga professionellt, men samtidigt väldigt ödmjuka personer som inte slagit sig för bröstet eller behövt hävda sig. 

Som facklig företrädare tycker han att han har nytta av sina tidigare erfarenheter. 

– Specialförbanden är inte så toppstyrda. Mycket kommer underifrån och det gällde att hitta kreativa lösningar. Så försöker jag tänka i mina nuvarande fackliga uppdrag också. Facket är ju sina medlemmar och det är vad medlemmarna tycker som vi förtroendevalda ska jobba för. 

Den viktigaste fackliga frågan just nu är dock den klassiska: Lönerna. Den är viktig både på det lokala och det centrala planet. Och den utgör ett orosmoln. Särskilt med tanke på försvarsuppgörelsen som inte blev någon heltäckande politisk överenskommelse. Johan Reispass uttrycker en viss skepsis inför förslaget om att inrätta nya regementen. 

– Se till att fylla de regementen vi har först. Om folk slutar för att lönerna är för låga så blir arbetsbelastningen tyngre på oss som är kvar. Vad är det värt att slita och inte bara behöva göra sitt eget jobb, utan kanske två eller tre andras på grund av vakansläget? På något sätt måste vi få in mer personal och lönerna är avgörande. Det är den viktigaste fackliga frågan! 

FAKTA

Johan Reispass

Ålder: 43 år

Fackligt uppdrag: Vice ordförande i Officersföreningen Södra Skåningarnas styrelse och ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse.

Jobb: Ställföreträdande insatschef i vakten på P7 Revingehed. 

Bakgrund i korthet: Värnplikten som Lapplandsjägare i Kiruna. Officershögskolan i Kvarn. Soldat i specialförbanden SSG och SOG i Karlsborg. 

Familj: Två söner.

Bor: Hus på landet i Blentarp i Skåne.

På fritiden: Spelar basket i Lund, renoverar huset, kör sönerna till innebandy- och fotbollsträningar. 

Ur arkivet: