Senast publicerat
Senast publicerat:

Gemensam kurs, mer effektivt 

Sedan 2018 har fyra officersföreningar gjort gemensam sak och utbildat sina medlemmar tillsammans. Synergieffekterna är ­flera och enligt kursledarna är nackdelarna obefintliga. ”Jag upplever bara fördelar på alla håll och kanter”, säger Tim ­Björklund, vice ordförande på Ärna Officersförening.

Jenny Folkesson
Soldaten Ebba Råk är med i OF AMF och hon var en av tre från P 18 på Gotland som deltog i en gemensam medlemsutbildning i Grisslehamn under två dagar i slutet av januari.

Foto: Tim Björklund

Artikel från Officersförbundet.

 Det är inom ramen för OF ­Mälardalen som Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop för att gemensamt utbilda sina medlemmar fyra gånger per år. 

Det rör sig om en grundutbildning i facklig baskunskap som Officersförbundet har tagit fram och som är öppen för alla medlemmar att söka.

– Det rör sig om uppkomsten av förbundet, varför man ska engagera sig, rättigheter och skyldigheter i sin anställning. Vi går igenom arbetstidsavtal och rörlighetsavtal, pratar försäkringar och lön. 

Tidigare har man, likt de flesta andra föreningar, hållit medlemsutbildningarna internt inom egen officersförening. Men fördelarna med att gå ihop detta sätt är många. 

– Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då. Dessutom blir det en bättre dynamik när flera lärare från olika officersföreningar deltar och bidrar med sina egna erfarenheter och olika sorters problematik från sina respektive förband säger Tim Björklund.

Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då.

Från medlemmarna brukar responsen vara god. Många lyfter fram hur trevligt det är att träffa personer från andra förband och inte sällan blir de förvånade över att problem de ser i det egna förbandet även finns på andra håll. 

– Grupparbetena där man måste resonera med varandra brukar alltid vara mycket uppskattade. De leder alltid till aha-upplevelser för deltagarna. Det är precis så vi vill att det ska vara, säger Tim Björklund. 

Liknande läsning:

Deltar på utbildningarna gör allt ifrån helt nyanställda GSS-soldater till överstar som kan behöva fräscha upp sina fackliga kunskaper. 

– Andra kanske lockas främst av själva platsen med spa, mat och bra boende. Att det råkar ingå en bra utbildning också är en bonus. Man får locka med det man kan, säger Tim Björklund. 

Utbildningen förläggs i regel till två dagar och en övernattning på Hotell Havsbaden i Grisslehamn. I slutet av januari hölls årets första av fyra medlemsutbildningar där. Deltog gjorde bland annat Ebba Råk, soldat som har jobbat i drygt ett år och medlem i OF AMF. Hon instämmer i att det är givande att träffa nytt folk på det här sättet. 

– Det är jättenyttigt. Det blir nästan som en övning när man får träffa folk från andra regementen där alla har olika erfarenheter. Det här är ett bra sätt att ta lärdom från varandra hur man kan lösa olika sorters problem. Dessutom är det alltid kul att bredda sitt kontaktnät.

 Själv var hon en av tre personer från P18 på Gotland som deltog efter att ha tipsats om kursen av några kollegor

– Jag tänkte att det kunde vara kul att bli lite mer insatt och kursen var verkligen jättebra upplagd. Den innehöll det viktigaste om arbetstider, olika typer av ersättningar man rätt till och hur man ska använda Prio, säger Ebba Råk. 

Hon uppskattade också att kursen riktade in sig till såväl chefer som vanliga anställda. På så sätt får båda parter samma kunskaper, vilket minskar riskerna för missförstånd. 

– Det viktigaste jag tar med mig från utbildningen är vikten av bra kommunikation med sin chef. Det gick som en röd tråd genom alla kurser som hölls, att det gäller att hålla en bra kommunikation och att allt ska ska vara klart och tydligt för båda parter, säger Ebba Råk. 

Den första gemensamma utbildningen arrangerade de fyra officersföreningarna 2019. Numera händer det även att deltagare från Arméstaben, Flygvapenstaben och Marinstaben deltar. 

– Deras officersföreningar är ju rätt nybildade så för att hjälpa dem att komma igång ordentligt har vi bjudit in dem också. 

Två gånger om året träffas dessutom styrelsemedlemmar från de olika föreningarna i samordningsträffar där de tillsammans pratar om interna ärenden inom de olika förbanden, diskuterar olika problem och lönebilder. 

– Då har vi bjudit med officersföreningarna som representerar de tre försvarsgrensstaberna till vårt samarbete så att vi alla kan dra nytta av varandras erfarenheter, säger Tim Björklund. 

Han och Mikael Eriksson, facklig förtroendeman på OF Enköping, är de två som har varit med längst i samarbetet och båda håller i delkurser på utbildningen. De kan egentligen bara se fördelar med tillvägagångssättet.

– Alla tycker det är roligt att träffa personer från andra organisationsenheter, allt med det här är positivt. Det är också bra att det finns en flexibilitet när det gäller hur många som deltar från respektive officersförening. Är det få från en förening kan man fylla upp med fler från en annan, säger Mikael Eriksson. 

Nackdelar finns egentligen inte. För att förekomma att det under kurserna tas upp alltför specifika frågor, sådana som kanske bara rör en av föreningarna, så har man i schemat avsatt två timmar till föreningsspecifik information. 

– Kommer det upp en sådan fråga så ber vi kursdeltagaren att skriva ner den och spara till slutet av utbildningen. Då delar vi upp oss på respektive föreningar och deltagarna har möjlighet att ställa den sortens specifika frågor, säger Tim Björklund. 

I kursutvärderingarna efteråt är bifallet hundraprocentigt på om OF Mälardalen ska fortsätta bedriva kurser gemensamt. Så verksamheten kommer fortsätta och det har även funnits diskussioner om utbildningar särskilt för skyddsombud och chefer, något som kanske kan bli verklighet i framtiden.

Fakta

UTBILDNINGEN

Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop och har en gemensam ­utbildning fyra gånger per år. Det är en facklig grundutbildning som är öppen för alla medlemmar i de fyra föreningarna att söka.

Även deltagare från Arméstaben, Flyg­vapenstaben och Marinstaben deltar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Mikael Vinde, 1:e vice ordförande Officersförbundet

    Varför är Försvarsmakten så ovillig till att satsa på den militära personalens löner? Hur kan det komma sig att Försvarsmakten i årets Rals-förhandlingar signalerar att ”märket” gäller? Varför valde personaldirektören i våras att uttrycka en sådan världsfrånvänd syn på de militära lönerna? Detta i tider som dessa, när behovet av militär personal är skriande. 

    Vi är säkert många som inte får ihop den ekvationen.  

    Försvarsmaktens löneidé för den militära personalen förefaller vara genialiskt enkel: så billigt som möjligt utan att alltför många slutar och söker annan anställning. Ett på flera sätt problematiskt förhållningssätt när man som arbetsgivare i de flesta fall ska vara den enda arbetsgivaren under ett helt yrkesliv. Löneidén borde snarare vara vad som relativt övriga arbetsmarknaden tillsammans med Försvarsmaktens behov av kvalificerad militär kompetens är RÄTT lön. Ett talande exempel är flygförarkrisen 2022 där i runda slängar 40 oersättliga flygförare, avgörande för flygvapnets operativa effekt, till slut landade i att ansöka om tjänstledigt därför att arbetsgivaren inte lyssnade. 

    Skillnaderna mellan medlemmarnas förväntansbilder på lön och Försvarsmaktens inställning till militärernas löner är stora och tyvärr också ökande som det verkar. 

    En av anledningarna till att vi har hamnat här är att de militära cheferna i myndigheten fråntagits sitt beslutande mandat i personaltjänst och personalpolitik. 

    Skillnaderna mellan medlemmarnas förväntansbilder på lön och Försvarsmaktens inställning till militärernas löner är stora och tyvärr också ökande som det verkar.

    Redan 2003 kritiserades Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik av riksdagens revisorer. Det konstaterades bland annat att Försvarsmaktens lönebildning inte bara påverkar den egna verksamheten, utan dessutom har verkningar för samhällsekonomin i stort. Argumentet känns igen från Arbetsgivarverkets nuvarande retorik och verkar i vissa kretsar vara helt immunt för motargument. Vidare menade revisorerna att förbandschefen i stor utsträckning stod ensam i lönebildningen, medan motparten vid förbanden var väl organiserad. Det hela ledde bland annat till bildandet av Försvarsmaktens HR-centrum år 2009. Därmed fick våra förbandschefer en överrock som bestämde vilka löner som fick beslutas på förbanden, helt oavsett behovet som förelåg.

    Väldigt mycket rörande Sveriges försvar och vårt säkerhetspolitiska läge har som bekant förändrats sedan 2009. Den eviga freden och insatsförsvaret har ersatts av krigsfara och återuppbyggnaden av en tydlig krigsorganisation inom ramen för vår allians i Nato. Därmed borde vi rimligen vara tillbaka i ungefär samma militära logik som förelåg innan murens fall. Trots detta förefaller många gånger den militära logiken vara i underläge i förhållande till förvaltningslogiken när beslut fattas i myndigheten.

    Även om alla medarbetare upprepade gånger hört ÖB säga att det är allt för krigsförbanden som gäller och att personalen är vår viktigaste resurs, så fortsätter organisationen ofta i invanda spår. Förändring förefaller svårt även när den högste chefen tydligt pekar ut riktningen. Det sitter i väggarna, som det heter, och även om alla individer successivt bytts ut kan nedärvt beteende och tänkande fortsätta. Ibland kanske saker och ting sitter så hårt i väggarna att de till slut måste rivas för att åstadkomma förändring.

    Till syvende och sist har våra medlemmar Sveriges just nu viktigaste jobb – att återskapa en förmåga att skydda Sverige och våra allierades rätt till självbestämmande. Det är en sann ynnest, även om ynnest och ära sällan utgör ett giltigt betalningsmedel i butiken.

    Ur arkivet: