Senast publicerat
Senast publicerat:

Ställföreträdande skolchefen: »Kadetternas boende är högsta prioritet«

Överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg, håller inte med om att skolledningen ignorerar kadetternas problem med boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg. ”Kadetternas boende är högsta prioritet – men för att vi ska kunna vidta nödvändiga åtgärder måste anmälan gå den formella vägen”, säger han.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäck

På Twitter och andra sociala medier har frågan om kadetternas rum på det tillfälliga boendet Tillfälligheten debatterats flitigt under de senaste veckorna. Men överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande skolchef för Militärhögskolan Karlberg, menar ändå att situationen, med tanke på omständigheterna, på det stora hela är under kontroll. Han sammanfattar läget som ”växtvärk” och säger att det i grund och botten handlar om en positiv utmaning: Intresset för att att bli officer har ökat markant och i år har man antagit 273 kadetter, i stället för de 250 skolan från början räknat med.

– Försvarsmakten är inne i en tillväxtperiod som vi inte sett sedan 1950-talet. För inte så länge sedan stod vi med tomma rum här på Militärhögskolan Karlberg. Nu är det överfullt och vi har ändå lyckats lösa kadetternas boende på ett förhållandevis bra sätt, säger han.

Johan Martinsson kopiera
Johan Martinsson

Att hitta boende åt samtliga kadetter har varit en stor utmaning i och med att den ordinarie kadettflygeln på Karlberg är under renovering sedan tre år tillbaka. En renovering som kommer att pågå i ytterligare två år. För att lösa boendesituationen har man, förutom de 154 rummen på boendet Dianeberg som invigdes 2020, tagit till en rad tillfälliga lösningar.

– Vi har 108 kadetter boende i paviljongerna på Tillfälligheten och vi har även kadetter boende på ett lägenhetshotell i Bromma, säger Johan Martinsson.

Många av kadetterna vi pratat med menar att boendemiljön på Tillfälligheten är bristfällig. Är detta något ni är medvetna om?

– Jag tror att det är individuellt – alla anser inte att det är bristfälligt. Om vi får reda på att det är problem i något av rummen, då är vi direkt där och undersöker. Men för att vi ska få veta att det är problem måste det anmälas den formella vägen. Ett inlägg på Twitter löser inget.

Vet kadetterna hur anmälan ska göras?

– Ja. Den informationen får kadetterna redan när de flyttar in. Vi har på förekommen anledning förtydligat hur den ska gå till och vi har även förändrat den blankett som anmälan görs på, för att det inte ska kunna missuppfattas hur man gör.

Vad händer när en formell anmälan görs?

– Då låter vi direkt någon från vår personal göra en första kontroll av rummet, för att se om det är något som går att åtgärda omedelbart. Om det kräver större åtgärder gör vi en felanmälan till våra förvaltare som utför en ytterligare undersökning. Vår målsättning är att problemet ska vara åtgärdat inom tre dagar.

Liknande läsning:

Klagomålen som kommit in den formella vägen är flera. Hittills har fyra rum utretts, en utredning som pågått i ungefär tre månader och som avslutades i januari. Enligt Fortifikationsverkets regionchef Jan Zetterman fick man till exempel i ett tidigt skede in anmälningar om att elen krånglar i boendet.

– Detta resulterade i att vi tog in en oberoende besiktningsman som säkerställde att elen är korrekt utförd. Den enda avvikelsen var att proppskåpet var monterat i taket.

Ett annat allvarligt problem är anmälningarna om svart, mögelliknande tillväxt på rummens väggar.

– Vi har fått anmälningar om detta, och har låtit Ramboll utreda det. Det visade sig att det inte är någon fara med luftkvaliteten, men att det är en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen, säger Jan Zetterman.

Vad beror det på?

– Ventilationen måste vara i gång för att luftgenomströmningen ska fungera ultimat. Problemet är att ventilationen inte fungerar tillfredsställande i och med att hyresgästen manuellt kan påverka den, säger han.

Jan-Zetterman-1060x1060
Jan Zetterman

En annan bidragande faktor, menar Jan Zetterman, är att badrumsdörren måste stå på glänt eftersom frånluften sitter i badrummet.

– Om man stänger badrumsdörren fungerar inte ventilationen ultimat. Den ska stå på glänt, säger han.

En tredje orsak till den mikrobiella bakterieansamlingen och till de fuktskador som har upptäckts är, enligt Jan Zetterman och överstelöjtnant Johan Martinsson, att kadetterna inte torkar upp ordentligt när de duschat samt att de hänger fuktiga och nedsmutsade kläder och handdukar i rummen.

– Här finns det naturligtvis en utmaning i och med att vi är militärer, vi är utomhus, vi blir fuktiga och vi blir leriga, säger Johan Martinsson.

Är boendet ändamålsenligt för fysiskt aktiva hyresgäster?

– Man ska vara klar över att detta är ett tillfälligt boende. Och det finns duschar att nyttja i den idrottsanläggning som hör till Karlberg. Men visst, boendet ska självklart klara av att man duschar dagligen, säger Johan Martinsson.

För att undvika att smutsiga och fuktiga kläder hänger på tork i rummen finns särskilda torkrum och förvaringsutrymmen. Men enligt uppgift används dessa rum endast i undantagsfall för detta ändamål. Istället har torkrummen blivit umgängesutrymmen.

– En del av kadetterna på Tillfälligheten säger att de saknar allrum, men vi har erbjudit dem tillgång till lektionssalar och mässen kvällstid, säger Johan Martinsson.

det är en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen.

Jan Zetterman, Fortifikationsverkets regionchef

Än så länge har fyra rum i Tillfälligheten utretts av Ramboll Sweden AB och utredningen har visat att det finns vissa brister som måste åtgärdas. För närvarande står två rum tomma i väntan på åtgärd.

– Vi har rapporterat tillbaka till tillverkaren för att åtgärda vissa av problemen. Tekniskt sett fungerar ventilationen som den ska. Men vi behöver se över funktionen så att den fungerar på ett bättre sätt.  Vi behöver också åtgärda golv som har blivit fuktskadade, säger Jan Zetterman.

Johan Martinsson och Fortifikationsverkets regionchef Jan Zetterman är överens om att det ultimata naturligtvis är ett permanent boende för kadetterna.

– Tillfälligheten ska ses som just ett tillfälligt boende. Men det är tillräckligt bra. Och det finns vissa fördelar med att bo i Tillfälligheten som boende på andra ställen inte har, säger Johan Martinsson.

Vilka är dessa fördelar?

– I Tillfälligheten har kadetten ett eget litet pentry samt ett eget badrum med dusch på rummet.

Att bo på hotell är ingen långsiktig lösning, konstaterar Johan Martinsson. För att lösa boendeproblemen kommer kadetter som kommer i augusti att dela rum på Dianeberg.

– Vår målsättning är att inte ha någon kadett boende på hotell efter sommaren, och så blir det om volymen antagna till stannar vid 250. Tar vi emot fler än så kan vi inte garantera boende för alla här på Militärhögskolan Karlberg, säger Johan Martinsson.

FAKTA

Boendet på MHS Karlberg i höst och fram till det att renoveringen är färdig:

Dianeberg: 292 bäddar (141 rum är dubbelrum)
Tillfälligheten: 108 rum
Chefsflygeln: 75 rum
Rukebo: 58 rum
Inga kadetter på hotell. 

Källa: Niklas Englund, kommunikationschef  på Militärhögskolan Karlberg.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

Linda Sundgren
"Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

Foto: Försvarsmakten

Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

– Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

– Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

– I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

– Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

– Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

– Nej, det har jag inte.

Fakta

Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

  • Militär personal: 2,1
  • Chefsyrken: 4,7
  • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
  • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
  • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

 

Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

Ur arkivet: