Senast publicerat
Senast publicerat:

Nytt flygplan stärker statsflygets förmåga

Försvarets materielverk har tecknat avtal med Bombardier Aerospace om två nya statsflygplan till Försvarsmakten. Det handlar om två begagnade Global 6500-flygplan som ska ersätta statsflygets nuvarande flygplan. Syftet är att förbättra tillgängligheten hos statsflyget.

Josefine Owetz
Bombardier Global 6500 får den militära beteckningen TP 106 i flygvapnet.

Foto: Bombardier.

Avtal har tecknats med Bombardier Aerospace om två flygplan till statsflyget, meddelade Försvarets materielverk och Försvarsmakten den 23 maj. Det är två Bombardier Global 6500-flygplan som kommer att få beteckningen TP 106 i flygvapnet och ska ersätta de två Gulfstream IV/550 som idag används för statsflyg.

– De nya flygplanen innebär en modernisering av nuvarande flotta och säkerställer statsflygets tillgänglighet över tid. Till skillnad från nuvarande system är individerna identiska, vilket även förenklar hanteringen hos Försvarsmakten. Affärens genomförande har präglats av ett gott samarbete mellan myndigheterna samt leverantören Bombardier, säger Björn Hellbom, projektledare TP 106 på Försvarets materielverk i en artikel på myndighetens webbplats.

Syftet med att köpa in de två flygplanen är att förbättra tillgängligheten hos statsflyget, som genomför persontransporter för Sveriges högsta ledning.  

Systemet löser särskilt problemen med den äldre TP 102C, som under senare år haft begränsad tillgänglighet

TP 106 erbjuder hög driftsäkerhet, lång räckvidd och modern teknik som möter dagens krav på tillgänglighet och operativ effekt. Systemet löser särskilt problemen med den äldre TP 102C, som under senare år haft begränsad tillgänglighet på grund av tekniska problem och brist på reservdelar”, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

Köpet ger även synergieeffekter med radarspaningsflygplanet S 106 (GlobalEye) som ska införas, eftersom detta flygplan i stort bygger på samma Bombardierplattform. ”Den gemensamma plattformen möjliggör samutnyttjande av teknisk personal, utbildning och reservdelar, vilket ytterligare stärker kapaciteten och beredskapen”, skriver Försvarsmakten i artikeln.

I avtalet ingår initial utbildning av besättningar och tekniker. Kontraktsvärdet är cirka 1,1 miljard kronor. Leverans av flygplanen är planerad till FMV i november respektive december 2025.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: