Järnbrist hos värnpliktiga undersöks

Försvarshälsan i Enköping har noterat flera fall av järnbrist och anemi hos värnpliktiga kvinnor. Nu startar ett forskningsprojekt för att ta reda på hur den militära grundutbildningen påverkar järndepåerna i kroppen hos såväl kvinnor som män.

Den som inte får i sig tillräckligt med järn kan få svårt med återhämtningen och risken för skador ökar. Fysiskt högpresterande kvinnor är en riskgrupp för anemi.

De senaste åren har värnpliktiga kvinnor vänt sig till Försvarshälsan i Enköping med trötthet, orkeslöshet och återhämtningsproblem. I flera fall har besvären orsakats av brist på järn eller blod, så kallad anemi.

– Att fysiskt högpresterande kvinnor i fertil ålder löper ökad risk att drabbas av järnbrist och anemi vet vi sedan tidigare. Men även vad du äter spelar roll och vi vet att exempelvis vegetarianer ibland får i sig för lite järn via kosten, säger säger Mats Navrén, specialistläkare vid Försvarshälsan i Enköping. 

I somras startade Försvarshälsan i Enköping ett forskningsprojekt om järnbrist och anemi bland värnpliktiga med Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm som forskningshuvudman. Samtliga kvinnor (114) och 33 procent av männen (136) som ryckte in vid Ledningsregementet i Enköping erbjöds att delta i studien. De lämnade blodprov och svarade på en enkät om hälsa, träning, kost och mående. Kvinnorna fick också frågor om menstruationen. Om fyra månader, efter avslutad grundutbildning, ska nya prover tas och enkäter fyllas i.

– Vi vill se om det sker några förändringar i blodvärden och järndepåer under grundutbildningen, säger Mats Navrén. Vi misstänker att de kvinnor som kommit till oss på Försvarshälsan med järnbrist och anemi bara är toppen på ett isberg. 

» Vi vill se om det sker några förändringar i blodvärden och järndepåer under grundutbildningen. «

Särskilt intressant, säger han, är frågorna som rör kosten. 

– Under grundutbildningen tappar du mycket av kontrollen över vad och när du ska äta och i fält blir det också en del frystorkat. Vi vet att alla inte alltid äter upp portionerna de tilldelas. 

Att fysiskt högpresterande kvinnor löper ökad risk att drabbas av anemi är känt sedan länge. Mats Navrén berättar om ett forskningsprojekt från 2014 som visade att ungefär hälften av deltagarna i svenska damlandslaget i fotboll led av järnbrist. Men även män kan drabbas och en studie av estniska värnpliktiga visade att de manliga rekryterna tappade 40 procent av sitt järnförråd under grundutbildningen.

– Den som drabbas av järnbrist påverkas både fysiskt och mentalt. Stridsvärdet sjunker, risken för marsch- och belastningsskador ökar och det psykiska måendet påverkas. Men vi har fått ett väldigt bra bemötande från regements- och förbandschefer inför vår studie och det finns ett stort intresse av att delta, säger Mats Navrén.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I dag hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. I Sverige genomfördes det ceremonier på flera av Försvarsmaktens förband för att högtidlighålla Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
Hissning av Natoflaggan genomfördes på flera av Försvarsmaktens förband i dag. Här vid ceremonin på Högkvarteret i Stockholm.

Vid lunchtid i dag hissades den svenska flaggan utanför Natos högkvarter i Bryssel. Ceremonin markerar att Sverige nu är fullvärdig medlem i alliansen. Den svenska flaggan hissades också vid Natos övriga högkvarter och anläggningar runt om i världen.

På många förband i Sverige genomfördes samtidigt flaggceremonier för att högtidlighålla Natomedlemskapet. Natoflaggan hissades i bland annat Stockholm, Kungsängen, Enköping, Skövde, Muskö, Revingehed, Uppsala, Boden och på Gotland.

”Ceremonierna genomfördes i samverkan med andra myndigheter och internationella gäster, med fanvakt, anföranden, musik och fanfarer”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

På Högkvarteret i Stockholm höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm tal.

» Aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. «

–  Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett omfattande samarbete med Nato. Många av oss i Försvarsmakten har egna erfarenheter av det. Nu är vi med om det historiska skiftet i att gå från att vara partner till allierad. Nato är bra för Sverige och Sverige är bra för Nato. Sverige för med sig unika förmågor, välutbildad personal och kvalificerad materiel in i alliansen. Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Det ingår i ansvaret som allierad, sa Mikael Granholm i sitt tal till Högkvarterets personal.

Landsbygdsminister Peter Kullgren talade också om det historiska skiftet som Natomedlemskapet innebär.

– Vi tar nu steget in i en ny epok, tillsammans med våra allra närmsta vänner. För aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. Er roll är helt avgörande när vi nu kommer vara med och bidra till hela alliansens säkerhet med våra unika försvarsförmågor. Vi kommer nu samarbeta med våra allierade på land, till sjöss och i luften, sa Peter Kullgren.

Några bilder från dagens ceremonier i bildspelet nedan: 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Nu är Sverige medlem i Nato. ”Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Försvarsmaktens anställda.
I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal kommenterar ÖB Sveriges anslutning till Nato.

Efter två års väntan är Sverige från den 7 mars fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. I eftermiddags lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) in Sveriges anslutningshandlingar till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington. Med anledning av dagens historiska händelse har överbefälhavare Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens anställda.

”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns”, skriver ÖB i dagordern och fortsätter:

”Vi är från första stund en del av Natos avskräckning, det kollektiva försvaret och en självklar del i Natos gemensamma försvarsplanering. Men vi är bara i början på en omfattande integrationsprocess som kommer ta ett antal år. Det handlar om anpassning av utbildningar, övningsverksamhet och långsiktig utveckling.”

Han konstaterar att denna process kommer att ta tid och kräva ett hårt arbete, men att det som är det mest efterfrågade från Natos medlemsländer är starka nationella försvar.

» Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. «

”De nationella försvarsansträngningama är de byggstenar som ger en robust och avskräckande militärallians. Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”, skriver ÖB Micael Bydén, som avslutar dagordern med följande ord: ”Vårt uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer.”

I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal, där ÖB vänder sig till Sveriges befolkning, kommenterar Micael Bydén Sveriges anslutning till Nato:

Efter att under många år ha övat och genomfört skarpa operationer tillsammans med Nato är Försvarsmakten väl förberedd att axla ansvaret som fullvärdig medlem. Allt förändras inte nu när vi blir fullvärdig medlem. Vårt medlemskap i Nato står stadigt på den grund som är försvaret av Sverige, säger ÖB i klippet.

På måndag kommer den svenska flaggan att hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Ceremonier kommer också att hållas på flera av Försvarsmaktens organisationsenheter. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Stödet till Ukraina och omfattande nationella operationer har begränsat Försvarsmakten planerade förmågetillväxt hos flera krigsförband, det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning för 2023.
I januari 2023 beslutade regeringen att skicka 50 stycken stridsfordon 90 till Ukraina. Under året utbildades ukrainska soldater på systemen i Sverige.

Under 2023 skänkte Försvarsmakten omfattande materiel till Ukraina som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Stödet omfattar både utbildningsinsatser och mängdmateriel i form av ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem med stridsfordon, stridsvagnar och luftvärnssystem.

Det har också beslutats om försörjningslösningar för att kontinuerligt leverera reservdelar och utbytesenheter till den skänkta materielen som slits hårt i det pågående kriget. Försvarsmakten har fått extra pengar för att ersätta delar av den materiel som skickats till Ukraina och beställningar är lagda, men eftersom industrin inte hinner leverera i den takt som efterfrågas kommer det att dröja innan ersättningsmaterielen är på plats på förband.

Den begränsade kapaciteten vid industrin påverkar de flesta materielområdena. Konsekvensen av svårigheterna att återanskaffa materiel som skänkts blir att Försvarsmaktens planerade tillväxt förskjuts.”, står det i Försvarsmaktens årsredovisning som publicerades den 23 februari.

För arméns del har 2023 inneburit en balansering av resurser för att genomföra ökad grundutbildning av värnpliktiga, fortsätta etableringen av nya regementen och lämna ett omfattande stöd till Ukraina samt genomföra nationella operationer. Det har ställt krav på svåra avvägningsbeslut, skriver Försvarsmakten.

» Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden. «

Det förändrade säkerhetspolitiska läget tillsammans med omfattande stöd, i form av materiel och utbildning, till Ukraina föranledde förändringar i planerad och genomförd verksamhet. Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden”, skriver myndigheten.

Som en följd av detta begränsades arméns planerade förmågetillväxt genom ökad krigsduglighet hos ett betydande antal krigsförband.

”Armén genomförde och deltog under 2023 i stor omfattning i nationella operationer, främst inom ramen för bevaknings-, underrättelse- och säkerhetsfunktionen. Hos vissa förband skapade detta betydande utmaningar i att samtidigt bedriva förbandsproduktion vilket påverkade både förbandens uthållighet och den planerade förmågeutvecklingen negativt”, skriver Försvarsmakten och framhåller att erfarenheterna från insatsverksamheten bidrog på ett positivt sött till den fortsatta utvecklingen av arméns krigsförband, även om det sker i en lägre tillväxttakt än vad som tidigare var planerat.

Också arbetsbelastningen i Försvarsmakten har ökat under året. Delvis som en följd av kriget i Ukraina och det försämrade omvärldsläget, men också på grund av tillväxten, de ökande värnpliktskullarna och förberedelser inför Natoanslutningen. Antalet kontinuerligt anställda ökade med cirka 1 000 individer under 2023, men bara ett 100-tal av dessa var yrkesofficerare. Specialistofficerare står för hela ökningen inom yrkesofficersskråt och har gått från 4 342 till 5 030 individer medan antalet officerare minskat från 5 165 till 4 606 individer.

När det gäller tillförseln av nya eldhandvapen framgår det av årsredovisningen att anskaffningen har försents:

”Inga vapenleveranser genomförda vilket var planerat under året detta påverkar den operativa förmågan. Stora leveransförseningar i EHV-projektet. Tester försenade med anledning av kvalitetsbrister på vapnen. Vapenleverantör som valts blir betydligt dyrare än beräknat vilket medför att ny kulspruta och nytt granatvapen ej inryms i investeringen.”

Det planerade införandet av prickskyttesystemet och självskyddsvapen vid förband 2024 kommer att försenas minst ett år, enligt årsredovisningen. Leveranserna av automatkarbin och skarpskyttegevär till Försvarsmakten påbörjas tidigast 2025. Även det nya granatgeväret, grg-18, som ska ersätta det 70 år gamla granatgevär m/48, är försenat. Det ska bero på kvalitetsbrister i limfogen för siktet och en konstruktionsändring som har genomförts. Leveranser av grg-18 ska återupptas under andra kvartalet 2024, enligt årsredovisningen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.