Senast publicerat
Senast publicerat:

Järnbrist hos värnpliktiga undersöks

Försvarshälsan i Enköping har noterat flera fall av järnbrist och anemi hos värnpliktiga kvinnor. Nu startar ett forskningsprojekt för att ta reda på hur den militära grundutbildningen påverkar järndepåerna i kroppen hos såväl kvinnor som män.

Redaktionen
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Den som inte får i sig tillräckligt med järn kan få svårt med återhämtningen och risken för skador ökar. Fysiskt högpresterande kvinnor är en riskgrupp för anemi.

De senaste åren har värnpliktiga kvinnor vänt sig till Försvarshälsan i Enköping med trötthet, orkeslöshet och återhämtningsproblem. I flera fall har besvären orsakats av brist på järn eller blod, så kallad anemi.

– Att fysiskt högpresterande kvinnor i fertil ålder löper ökad risk att drabbas av järnbrist och anemi vet vi sedan tidigare. Men även vad du äter spelar roll och vi vet att exempelvis vegetarianer ibland får i sig för lite järn via kosten, säger säger Mats Navrén, specialistläkare vid Försvarshälsan i Enköping. 

I somras startade Försvarshälsan i Enköping ett forskningsprojekt om järnbrist och anemi bland värnpliktiga med Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm som forskningshuvudman. Samtliga kvinnor (114) och 33 procent av männen (136) som ryckte in vid Ledningsregementet i Enköping erbjöds att delta i studien. De lämnade blodprov och svarade på en enkät om hälsa, träning, kost och mående. Kvinnorna fick också frågor om menstruationen. Om fyra månader, efter avslutad grundutbildning, ska nya prover tas och enkäter fyllas i.

– Vi vill se om det sker några förändringar i blodvärden och järndepåer under grundutbildningen, säger Mats Navrén. Vi misstänker att de kvinnor som kommit till oss på Försvarshälsan med järnbrist och anemi bara är toppen på ett isberg. 

» Vi vill se om det sker några förändringar i blodvärden och järndepåer under grundutbildningen. «

Särskilt intressant, säger han, är frågorna som rör kosten. 

– Under grundutbildningen tappar du mycket av kontrollen över vad och när du ska äta och i fält blir det också en del frystorkat. Vi vet att alla inte alltid äter upp portionerna de tilldelas. 

Att fysiskt högpresterande kvinnor löper ökad risk att drabbas av anemi är känt sedan länge. Mats Navrén berättar om ett forskningsprojekt från 2014 som visade att ungefär hälften av deltagarna i svenska damlandslaget i fotboll led av järnbrist. Men även män kan drabbas och en studie av estniska värnpliktiga visade att de manliga rekryterna tappade 40 procent av sitt järnförråd under grundutbildningen.

Liknande läsning:

– Den som drabbas av järnbrist påverkas både fysiskt och mentalt. Stridsvärdet sjunker, risken för marsch- och belastningsskador ökar och det psykiska måendet påverkas. Men vi har fått ett väldigt bra bemötande från regements- och förbandschefer inför vår studie och det finns ett stort intresse av att delta, säger Mats Navrén.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: