Senast publicerat
Senast publicerat:

Kroppsskydd 22 på väg ut till förbanden

Kroppsskydd 22 börjar nu att levereras till armé- och ledningsförband och i höst kommer stridsbärsystem 25 att tilldelas kontinuerligt anställd personal. Införandet sker parallellt med omfattande satsningar inom området personlig utrustning. ”Det är överlag ett mycket högt tryck inom området”, säger Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

Maria Widehed
Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 och kommer från tyska tillverkaren Mehler Vario Systems.

Foto: FMV.

Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 som, precis som sin föregångare, kommer att utgå ifrån midjemått. Skyddet kommer från samma tillverkare, tyska Mehler Vario Systems.

Direktiv till försvarsgrenarna har nu fastställts där det framgår hur tillvägagångssättet för införandet ska gå till.

– Kroppsskydd 22 är beställningsbar och logistikenheterna har till uppgift att beställa erforderlig mängd till de armé- och ledningsförband som har redogjort för sitt behov, säger kommendörkapten Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

I samband med pårustning av kroppsskydd 22 ska kroppsskydd 12 lämnas in och dessa kommer att omfördelas till marinens och flygvapnets förband.

Var ligger fokus i övrigt gällande personlig utrustning?

– Främst på att se till att rätt utrustning i rätt mängd levereras i tid till de större volymerna av inryckande till grundutbildning under sommaren, säger Per Wendel.

De inryckande värnpliktiga ska pårustas ett nytt stridsbärsystem, med stridsväst, bälte och fickor, som är under leverans.

– Där sker satspackning av fickorna just nu vid Försvarsmaktens centrala lager, FMCL, i högt tempo samt att vi förser Prio med rätt data så att vi kan få ett effektivt flöde i leveranskedjorna. Vi lägger också sista handen vid dokumentation, säger Per Wendel.

Liknande läsning:

Stridsbärsystem 25 kommer sedan att tilldelas kontinuerligt anställd personal under hösten och vintern.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12, men har något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz sa i en intervju med Officerstidningen i höstas att det finns i planeringen att under 2025 se över om det ska göras varianter av markstridsuniform 24, MSU 24, för att ersätta marinens uniform M/93.

– Arbetet har inte påbörjats och inga beslut är fattade, säger Per Wendel.

I övrigt, berättar Wendel, arbetar Försvarets materielverk och Stödenhetens logistikavdelning fortsatt på bred front med anskaffning av MSU 24 samt ett nytt handbeklädnadssystem och ett nytt fotbeklädnadssystem.

Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ.

– Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ, fältuniform 90, skosnören, känga 90B, underkläder, kroppsskydd 24, plattbärare 24, paradutrustning, ny ridhjälm för parad och nytt tjänsteuniformssystem. Vi arbetar även med vidmakthållande av befintlig utrustning, vilket inkluderar modifieringar och hantering av avvikelser, säger han. 

Parallellt med detta hanteras även stödpaket till Ukraina.

– Det är överlag ett mycket högt tryck inom området personlig utrustning där vi känner stor press på oss att leverera då vi är mycket medvetna om den frustration som finns, säger Per Wendel och fortsätter:

– Alla som arbetar inom området är otroligt lojala mot uppgiften att leverera, men vi behöver bli fler då det är ett stort område vars ekonomiska resurser har ökat nästan tiofalt jämfört med för tre år sedan – tillökningen av personalrader har inte haft samma utveckling. Den psykosociala arbetsmiljön är otroligt viktig så att alla kan känna att man räcker till och får tid för återhämtning. Kortare tider av hårt arbete är det inga problem med, men jag upplever att många i Försvarsmakten under de senaste åren har haft en konstant hög arbetsbelastning.

Ute på vissa förband har det upprättats listor över sådan materiel som det råder brist på, enligt uppgifter i sociala medier. 

– ”Bristlistor” är ingen term som vi, mig veterligen, använder oss av. Däremot övervakar vi behoven och tillgångarna samt avgångar i våra lager. Och vi samverkar med logistikenheterna vid respektive garnison kring frågor rörande beställningar och omlagringar.

Hur möter ni bristen på personliga utrustning?

– Avseende ”brister” så har vi koll på detta och har budgeterat för att anskaffa materiel. Däremot är vi styrda av ekonomiska ramar och är trögrörliga avseende den personella tillväxten – så vi måste hantera dem utsträckt i tid. Man ska inte heller glömma att industrin också har leveranstider då beställningar lagts.

Samtidigt lyfter Wendel hur det finns materiel tillgänglig inom Försvarsmakten som kan utgöra substitut eller ersättning för den materiel som är en bristvara. Men för att hitta rätt i systemen krävs handpåläggning centralt.

– Förbanden och försvarsgrenarna behovsätter eller beställer en specifik artikel med ett visst nummer, men artiklar som fyller samma funktion har ibland inte någon hänvisning till varandra i våra it-stödsystem utan den kunskapen finns hos oss som hanterar materielen dagligen inom våra materielområdesansvar.

– Försvarsmakten har cirka en och en halv miljon olika förrådsbeteckningar, eller nummer, att hålla redan på fördelat inom olika ansvarsområden. Inom de olika materielområdena finns det oftast produktkataloger men det är svårt att nå ut med  informationen i organisationen om var dessa finns att tillgå, säger Wendel.

Han hänvisar till logistikchefens Instagramkonto, där information om nyheter inom logistikområdet ibland ges. 

– Försvarsmaktens logistikchef har försökt ”marknadsföra” vilken materiel som är på väg att levereras till Försvarsmakten men vi kan av sekretess i vissa ärenden inte dela all information publikt. Samtidigt når det inte alla när vi delar information på vårt intranät.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: