Senast publicerat
Senast publicerat:

Kroppsskydd 22 på väg ut till förbanden

Kroppsskydd 22 börjar nu att levereras till armé- och ledningsförband och i höst kommer stridsbärsystem 25 att tilldelas kontinuerligt anställd personal. Införandet sker parallellt med omfattande satsningar inom området personlig utrustning. ”Det är överlag ett mycket högt tryck inom området”, säger Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

Maria Widehed
Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 och kommer från tyska tillverkaren Mehler Vario Systems.

Foto: FMV.

Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 som, precis som sin föregångare, kommer att utgå ifrån midjemått. Skyddet kommer från samma tillverkare, tyska Mehler Vario Systems.

Direktiv till försvarsgrenarna har nu fastställts där det framgår hur tillvägagångssättet för införandet ska gå till.

– Kroppsskydd 22 är beställningsbar och logistikenheterna har till uppgift att beställa erforderlig mängd till de armé- och ledningsförband som har redogjort för sitt behov, säger kommendörkapten Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

I samband med pårustning av kroppsskydd 22 ska kroppsskydd 12 lämnas in och dessa kommer att omfördelas till marinens och flygvapnets förband.

Var ligger fokus i övrigt gällande personlig utrustning?

– Främst på att se till att rätt utrustning i rätt mängd levereras i tid till de större volymerna av inryckande till grundutbildning under sommaren, säger Per Wendel.

De inryckande värnpliktiga ska pårustas ett nytt stridsbärsystem, med stridsväst, bälte och fickor, som är under leverans.

– Där sker satspackning av fickorna just nu vid Försvarsmaktens centrala lager, FMCL, i högt tempo samt att vi förser Prio med rätt data så att vi kan få ett effektivt flöde i leveranskedjorna. Vi lägger också sista handen vid dokumentation, säger Per Wendel.

Liknande läsning:

Stridsbärsystem 25 kommer sedan att tilldelas kontinuerligt anställd personal under hösten och vintern.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12, men har något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz sa i en intervju med Officerstidningen i höstas att det finns i planeringen att under 2025 se över om det ska göras varianter av markstridsuniform 24, MSU 24, för att ersätta marinens uniform M/93.

– Arbetet har inte påbörjats och inga beslut är fattade, säger Per Wendel.

I övrigt, berättar Wendel, arbetar Försvarets materielverk och Stödenhetens logistikavdelning fortsatt på bred front med anskaffning av MSU 24 samt ett nytt handbeklädnadssystem och ett nytt fotbeklädnadssystem.

Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ.

– Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ, fältuniform 90, skosnören, känga 90B, underkläder, kroppsskydd 24, plattbärare 24, paradutrustning, ny ridhjälm för parad och nytt tjänsteuniformssystem. Vi arbetar även med vidmakthållande av befintlig utrustning, vilket inkluderar modifieringar och hantering av avvikelser, säger han. 

Parallellt med detta hanteras även stödpaket till Ukraina.

– Det är överlag ett mycket högt tryck inom området personlig utrustning där vi känner stor press på oss att leverera då vi är mycket medvetna om den frustration som finns, säger Per Wendel och fortsätter:

– Alla som arbetar inom området är otroligt lojala mot uppgiften att leverera, men vi behöver bli fler då det är ett stort område vars ekonomiska resurser har ökat nästan tiofalt jämfört med för tre år sedan – tillökningen av personalrader har inte haft samma utveckling. Den psykosociala arbetsmiljön är otroligt viktig så att alla kan känna att man räcker till och får tid för återhämtning. Kortare tider av hårt arbete är det inga problem med, men jag upplever att många i Försvarsmakten under de senaste åren har haft en konstant hög arbetsbelastning.

Ute på vissa förband har det upprättats listor över sådan materiel som det råder brist på, enligt uppgifter i sociala medier. 

– ”Bristlistor” är ingen term som vi, mig veterligen, använder oss av. Däremot övervakar vi behoven och tillgångarna samt avgångar i våra lager. Och vi samverkar med logistikenheterna vid respektive garnison kring frågor rörande beställningar och omlagringar.

Hur möter ni bristen på personliga utrustning?

– Avseende ”brister” så har vi koll på detta och har budgeterat för att anskaffa materiel. Däremot är vi styrda av ekonomiska ramar och är trögrörliga avseende den personella tillväxten – så vi måste hantera dem utsträckt i tid. Man ska inte heller glömma att industrin också har leveranstider då beställningar lagts.

Samtidigt lyfter Wendel hur det finns materiel tillgänglig inom Försvarsmakten som kan utgöra substitut eller ersättning för den materiel som är en bristvara. Men för att hitta rätt i systemen krävs handpåläggning centralt.

– Förbanden och försvarsgrenarna behovsätter eller beställer en specifik artikel med ett visst nummer, men artiklar som fyller samma funktion har ibland inte någon hänvisning till varandra i våra it-stödsystem utan den kunskapen finns hos oss som hanterar materielen dagligen inom våra materielområdesansvar.

– Försvarsmakten har cirka en och en halv miljon olika förrådsbeteckningar, eller nummer, att hålla redan på fördelat inom olika ansvarsområden. Inom de olika materielområdena finns det oftast produktkataloger men det är svårt att nå ut med  informationen i organisationen om var dessa finns att tillgå, säger Wendel.

Han hänvisar till logistikchefens Instagramkonto, där information om nyheter inom logistikområdet ibland ges. 

– Försvarsmaktens logistikchef har försökt ”marknadsföra” vilken materiel som är på väg att levereras till Försvarsmakten men vi kan av sekretess i vissa ärenden inte dela all information publikt. Samtidigt når det inte alla när vi delar information på vårt intranät.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: