Senast publicerat
Senast publicerat:

Kroppsskydd 22 på väg ut till förbanden

Kroppsskydd 22 börjar nu att levereras till armé- och ledningsförband och i höst kommer stridsbärsystem 25 att tilldelas kontinuerligt anställd personal. Införandet sker parallellt med omfattande satsningar inom området personlig utrustning. ”Det är överlag ett mycket högt tryck inom området”, säger Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

Maria Widehed
Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 och kommer från tyska tillverkaren Mehler Vario Systems.

Foto: FMV.

Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 som, precis som sin föregångare, kommer att utgå ifrån midjemått. Skyddet kommer från samma tillverkare, tyska Mehler Vario Systems.

Direktiv till försvarsgrenarna har nu fastställts där det framgår hur tillvägagångssättet för införandet ska gå till.

– Kroppsskydd 22 är beställningsbar och logistikenheterna har till uppgift att beställa erforderlig mängd till de armé- och ledningsförband som har redogjort för sitt behov, säger kommendörkapten Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

I samband med pårustning av kroppsskydd 22 ska kroppsskydd 12 lämnas in och dessa kommer att omfördelas till marinens och flygvapnets förband.

Var ligger fokus i övrigt gällande personlig utrustning?

– Främst på att se till att rätt utrustning i rätt mängd levereras i tid till de större volymerna av inryckande till grundutbildning under sommaren, säger Per Wendel.

De inryckande värnpliktiga ska pårustas ett nytt stridsbärsystem, med stridsväst, bälte och fickor, som är under leverans.

– Där sker satspackning av fickorna just nu vid Försvarsmaktens centrala lager, FMCL, i högt tempo samt att vi förser Prio med rätt data så att vi kan få ett effektivt flöde i leveranskedjorna. Vi lägger också sista handen vid dokumentation, säger Per Wendel.

Stridsbärsystem 25 kommer sedan att tilldelas kontinuerligt anställd personal under hösten och vintern.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12, men har något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz sa i en intervju med Officerstidningen i höstas att det finns i planeringen att under 2025 se över om det ska göras varianter av markstridsuniform 24, MSU 24, för att ersätta marinens uniform M/93.

Liknande läsning:

– Arbetet har inte påbörjats och inga beslut är fattade, säger Per Wendel.

I övrigt, berättar Wendel, arbetar Försvarets materielverk och Stödenhetens logistikavdelning fortsatt på bred front med anskaffning av MSU 24 samt ett nytt handbeklädnadssystem och ett nytt fotbeklädnadssystem.

Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ.

– Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ, fältuniform 90, skosnören, känga 90B, underkläder, kroppsskydd 24, plattbärare 24, paradutrustning, ny ridhjälm för parad och nytt tjänsteuniformssystem. Vi arbetar även med vidmakthållande av befintlig utrustning, vilket inkluderar modifieringar och hantering av avvikelser, säger han. 

Parallellt med detta hanteras även stödpaket till Ukraina.

– Det är överlag ett mycket högt tryck inom området personlig utrustning där vi känner stor press på oss att leverera då vi är mycket medvetna om den frustration som finns, säger Per Wendel och fortsätter:

– Alla som arbetar inom området är otroligt lojala mot uppgiften att leverera, men vi behöver bli fler då det är ett stort område vars ekonomiska resurser har ökat nästan tiofalt jämfört med för tre år sedan – tillökningen av personalrader har inte haft samma utveckling. Den psykosociala arbetsmiljön är otroligt viktig så att alla kan känna att man räcker till och får tid för återhämtning. Kortare tider av hårt arbete är det inga problem med, men jag upplever att många i Försvarsmakten under de senaste åren har haft en konstant hög arbetsbelastning.

Ute på vissa förband har det upprättats listor över sådan materiel som det råder brist på, enligt uppgifter i sociala medier. 

– ”Bristlistor” är ingen term som vi, mig veterligen, använder oss av. Däremot övervakar vi behoven och tillgångarna samt avgångar i våra lager. Och vi samverkar med logistikenheterna vid respektive garnison kring frågor rörande beställningar och omlagringar.

Hur möter ni bristen på personliga utrustning?

– Avseende ”brister” så har vi koll på detta och har budgeterat för att anskaffa materiel. Däremot är vi styrda av ekonomiska ramar och är trögrörliga avseende den personella tillväxten – så vi måste hantera dem utsträckt i tid. Man ska inte heller glömma att industrin också har leveranstider då beställningar lagts.

Samtidigt lyfter Wendel hur det finns materiel tillgänglig inom Försvarsmakten som kan utgöra substitut eller ersättning för den materiel som är en bristvara. Men för att hitta rätt i systemen krävs handpåläggning centralt.

– Förbanden och försvarsgrenarna behovsätter eller beställer en specifik artikel med ett visst nummer, men artiklar som fyller samma funktion har ibland inte någon hänvisning till varandra i våra it-stödsystem utan den kunskapen finns hos oss som hanterar materielen dagligen inom våra materielområdesansvar.

– Försvarsmakten har cirka en och en halv miljon olika förrådsbeteckningar, eller nummer, att hålla redan på fördelat inom olika ansvarsområden. Inom de olika materielområdena finns det oftast produktkataloger men det är svårt att nå ut med  informationen i organisationen om var dessa finns att tillgå, säger Wendel.

Han hänvisar till logistikchefens Instagramkonto, där information om nyheter inom logistikområdet ibland ges. 

– Försvarsmaktens logistikchef har försökt ”marknadsföra” vilken materiel som är på väg att levereras till Försvarsmakten men vi kan av sekretess i vissa ärenden inte dela all information publikt. Samtidigt når det inte alla när vi delar information på vårt intranät.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: