Senast publicerat
Senast publicerat:

Kroppsskydd 22 på väg ut till förbanden

Kroppsskydd 22 börjar nu att levereras till armé- och ledningsförband och i höst kommer stridsbärsystem 25 att tilldelas kontinuerligt anställd personal. Införandet sker parallellt med omfattande satsningar inom området personlig utrustning. ”Det är överlag ett mycket högt tryck inom området”, säger Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

Maria Widehed
Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 och kommer från tyska tillverkaren Mehler Vario Systems.

Foto: FMV.

Kroppsskydd 22 är en uppdatering av kroppsskydd 12 som, precis som sin föregångare, kommer att utgå ifrån midjemått. Skyddet kommer från samma tillverkare, tyska Mehler Vario Systems.

Direktiv till försvarsgrenarna har nu fastställts där det framgår hur tillvägagångssättet för införandet ska gå till.

– Kroppsskydd 22 är beställningsbar och logistikenheterna har till uppgift att beställa erforderlig mängd till de armé- och ledningsförband som har redogjort för sitt behov, säger kommendörkapten Per Wendel, sektionschef på Stödenhetens logistikavdelning på Försvarsstaben.

I samband med pårustning av kroppsskydd 22 ska kroppsskydd 12 lämnas in och dessa kommer att omfördelas till marinens och flygvapnets förband.

Var ligger fokus i övrigt gällande personlig utrustning?

– Främst på att se till att rätt utrustning i rätt mängd levereras i tid till de större volymerna av inryckande till grundutbildning under sommaren, säger Per Wendel.

De inryckande värnpliktiga ska pårustas ett nytt stridsbärsystem, med stridsväst, bälte och fickor, som är under leverans.

– Där sker satspackning av fickorna just nu vid Försvarsmaktens centrala lager, FMCL, i högt tempo samt att vi förser Prio med rätt data så att vi kan få ett effektivt flöde i leveranskedjorna. Vi lägger också sista handen vid dokumentation, säger Per Wendel.

Liknande läsning:

Stridsbärsystem 25 kommer sedan att tilldelas kontinuerligt anställd personal under hösten och vintern.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12, men har något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz sa i en intervju med Officerstidningen i höstas att det finns i planeringen att under 2025 se över om det ska göras varianter av markstridsuniform 24, MSU 24, för att ersätta marinens uniform M/93.

– Arbetet har inte påbörjats och inga beslut är fattade, säger Per Wendel.

I övrigt, berättar Wendel, arbetar Försvarets materielverk och Stödenhetens logistikavdelning fortsatt på bred front med anskaffning av MSU 24 samt ett nytt handbeklädnadssystem och ett nytt fotbeklädnadssystem.

Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ.

– Vi ökar också upp lagernivåer på en mängd olika typer av utrustning inom området såsom ryggsäckar, sovsäckar, soldatkök, regnställ, fältuniform 90, skosnören, känga 90B, underkläder, kroppsskydd 24, plattbärare 24, paradutrustning, ny ridhjälm för parad och nytt tjänsteuniformssystem. Vi arbetar även med vidmakthållande av befintlig utrustning, vilket inkluderar modifieringar och hantering av avvikelser, säger han. 

Parallellt med detta hanteras även stödpaket till Ukraina.

– Det är överlag ett mycket högt tryck inom området personlig utrustning där vi känner stor press på oss att leverera då vi är mycket medvetna om den frustration som finns, säger Per Wendel och fortsätter:

– Alla som arbetar inom området är otroligt lojala mot uppgiften att leverera, men vi behöver bli fler då det är ett stort område vars ekonomiska resurser har ökat nästan tiofalt jämfört med för tre år sedan – tillökningen av personalrader har inte haft samma utveckling. Den psykosociala arbetsmiljön är otroligt viktig så att alla kan känna att man räcker till och får tid för återhämtning. Kortare tider av hårt arbete är det inga problem med, men jag upplever att många i Försvarsmakten under de senaste åren har haft en konstant hög arbetsbelastning.

Ute på vissa förband har det upprättats listor över sådan materiel som det råder brist på, enligt uppgifter i sociala medier. 

– ”Bristlistor” är ingen term som vi, mig veterligen, använder oss av. Däremot övervakar vi behoven och tillgångarna samt avgångar i våra lager. Och vi samverkar med logistikenheterna vid respektive garnison kring frågor rörande beställningar och omlagringar.

Hur möter ni bristen på personliga utrustning?

– Avseende ”brister” så har vi koll på detta och har budgeterat för att anskaffa materiel. Däremot är vi styrda av ekonomiska ramar och är trögrörliga avseende den personella tillväxten – så vi måste hantera dem utsträckt i tid. Man ska inte heller glömma att industrin också har leveranstider då beställningar lagts.

Samtidigt lyfter Wendel hur det finns materiel tillgänglig inom Försvarsmakten som kan utgöra substitut eller ersättning för den materiel som är en bristvara. Men för att hitta rätt i systemen krävs handpåläggning centralt.

– Förbanden och försvarsgrenarna behovsätter eller beställer en specifik artikel med ett visst nummer, men artiklar som fyller samma funktion har ibland inte någon hänvisning till varandra i våra it-stödsystem utan den kunskapen finns hos oss som hanterar materielen dagligen inom våra materielområdesansvar.

– Försvarsmakten har cirka en och en halv miljon olika förrådsbeteckningar, eller nummer, att hålla redan på fördelat inom olika ansvarsområden. Inom de olika materielområdena finns det oftast produktkataloger men det är svårt att nå ut med  informationen i organisationen om var dessa finns att tillgå, säger Wendel.

Han hänvisar till logistikchefens Instagramkonto, där information om nyheter inom logistikområdet ibland ges. 

– Försvarsmaktens logistikchef har försökt ”marknadsföra” vilken materiel som är på väg att levereras till Försvarsmakten men vi kan av sekretess i vissa ärenden inte dela all information publikt. Samtidigt når det inte alla när vi delar information på vårt intranät.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: