Senast publicerat
Senast publicerat:

Medföljande till statligt utsända föreslås få bättre villkor

I budgetpropositionen föreslår regeringen att villkoren för medföljande familjemedlemmar till statligt utsända ska förbättras. Det handlar bland annat om regler kring sjukpenninggrundande inkomst. ”Det är mycket viktigt för vår möjlighet att sända ut personal”, säger Arbetsgivarverkets socialförsäkringsexpert Jenny Lindmark i ett uttalande.

Josefine Owetz
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) med budgetpropositionen för 2026. Den 22 september presenterade regeringen sin höstbudget.

Foto: Jessica Gow/TT

Idag har medföljande familjemedlemmar till personer som är utsända utomlands av en statlig myndighet enbart rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i tre månader, enligt bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att medföljande ska kunna behålla sin SGI under hela tiden utomlands. Vid hemkomsten till Sverige kommer de att få rätt att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst på motsvarande nivå som innan utsändningen, skriver Arbetsgivarverket i en artikel.

– Det här är efterlängtade lagändringar som vi i flertalet remissvar och andra dialoger med Socialdepartementet har fört fram önskemål om. Det är mycket viktigt för vår möjlighet att sända ut personal, att deras medföljande fortsätter att omfattas av socialförsäkringssystemet, säger Jenny Lindmark, socialförsäkringsexpert på Arbetsgivarverket, i artikeln.

Förslaget ger också större möjlighet för medföljande att få föräldrapenning på sjukpenningnivå efter hemkomsten, genom lättnader i det så kallade 240-dagarsvillkoret. I propositionen föreslås att det för medföljande familjemedlemmar ska bortses från tiden för utlandsvistelsen vid fastställande av 240-dagarsvillkoret. Detta villkor innebär att en förälder behöver ha haft en inkomst motsvarande sjukpenningnivå under minst 240 dagar innan födseln.

De nya reglerna ska gälla familjemedlemmar till statsanställda som är utsända utomlands för längre tid än ett år.

Viktigt för kompetensförsörjningen av de statliga utlandsstationeringarna att medföljande inte glöms bort.

Arbetsgivarverket välkomnar förslaget till lagändring i budgetpropositionen och menar att det stärker tryggheten för medföljande och underlättar rekryteringen till utlandstjänster.

– Det är viktigt för kompetensförsörjningen av de statliga utlandsstationeringarna att medföljande inte glöms bort. Det gör det lättare för våra medlemmar att rekrytera till utlandstjänstgöringar. Det här är särskilt viktigt nu i samband med vårt medlemskap i Nato, säger Emma Lundin, ansvarig rådgivare för utlandsfrågor på Arbetsgivarverket, i artikeln. 

Liknande läsning:

Även Officersförbundet välkomnar att villkoren för medföljande familjemedlemmar till statligt utsända förbättras.

”Det är ett mycket välkommet besked att frågan om medföljandes sjukpenninggrundande inkomst (SGI) nu även finns med som lagändringsförslag i budgetpropositionen. Officersförbundet har lyft frågan senaste åren på flera håll, och vår ordförande har tagit upp det med statsråd och riksdagsledamöter. Vi ser fram emot att den nya lagstiftningen kommer att gälla, något som är viktigt för våra medlemmar”, säger förbundsdirektör Johan Hansson i ett uttalande. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: