Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens tillväxt granskas i ny rapport från FOI

Bygglov och miljötillstånd är tidskrävande processer vid återetableringen av regementen och den permanenta infrastrukturen kommer förmodligen inte vara på plats förrän runt 2030. I rapporten ”Nu är det bråttom” pekar Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, på flera tidskritiska moment som kan komma att påverka tillväxtmålen.

Redaktionen

I studien har forskare vid FOI studerat återetableringen av regementena i Kristinehamn, Falun och Sollefteå – inklusive Östersund – och bedömt anläggningstiden utifrån ett infrastrukturperspektiv. Med hänvisning till bygglovsprocesser och miljötillstånd drar rapportförfattarna slutsatsen att det kommer ta någonstans mellan fem och tio år att få den permanenta infrastrukturen på plats. Det ska ställas mot totalförsvarsbeslutet med krav på etablering av nya regementen 2021-2025 med full kapacitet 2026-2030. 

– Tidsplanen är väldigt ambitiös och med tydliga tidsspann. Troligen kommer infrastrukturen vara på plats närmare 2030 snarare än 2026. Det kan vara bra för Försvarsmakten att ha med sig i planeringen av övriga delar av verksamheten så att förväntningarna blir realistiska och motsvarar verkligheten, säger Maria Ädel, forskare vid FOI som lett arbetet med studien.

En av flaskhalsarna i upprättandet av infrastruktur är bygglovstillstånd. Bygglovsärenden hanteras i respektive kommun och är ofta omfattande och tidskrävande processer med möjligheter till överklaganden. I FOI-rapporten lyfts återetableringen av P 18 på Gotland fram som exempel. Beslutet om en permanent stridsgrupp på ön fattades i juni 2015 och fortfarande är inte alla permanenta byggnader färdigställda. Detta trots att Försvarsmakten slapp kravet om upprättande av detaljplan på Gotland, något som annars brukar ta minst 1,5 och 4 år. Finns det dessutom konkurrerande intressen kan det ta fem år eller mer innan en detaljplan är på plats. 

– På Gotland slapp man kravet på detaljplan men det var gränsfall. Sannolikt kommer det att behövas detaljplaner på de orter där man nu ska bygga nytt, säger Maria Ädel.  

 

Maria_Adel_FOI
Maria Ädel, forskare vid FOI

En annan tidskritisk faktor under tillväxten är miljötillstånd för skjut- och övningsfält. Att få utökade eller nya miljötillstånd är ofta omfattande processer där ett stort antal frågor kopplade till människor, djur och natur ska utredas. Enligt FOI-rapporten tar det i normalfallet mellan sju och tio år att få ett miljötillstånd på plats. På de orter där Försvarsmakten nu ska återetableras finns redan vissa miljötillstånd, men enligt FOI-rapporten går det inte att utesluta att miljötillstånden kommer att behöva omprövas.

– I exempelvis Sollefteå är miljötillståndet från 1994. Sedan dess har miljöbalken införts i miljölagstiftningen och tillståndet är heller inte prövat mot EU:s lagstiftning. Försvarsmakten kan också vilja utöka verksamheten på skjutfälten eller ha en annan typ av verksamhet och det kräver också nya miljötillstånd. Det är viktigt att se över detta tidigt i processen eftersom miljötillstånden är gränssättande för övningsverksamheten, säger Maria Ädel. 

Liknande läsning:

Hon konstaterar också att processerna kring bygglov och miljötillstånd inte går att runda eller skynda på. De följer vissa på förhand givna steg som måste följas. Försvarsmakten har i sitt budgetunderlag föreslagit vissa regellättnader för att snabba på den byråkratiska hanteringen vid tillståndsgivning och därmed underlätta tillväxten. Bland annat vill man ha en ändring i miljöbalken som gör att kravet om yttrande från domstolen tas bort så att ärenden kan överlämnas direkt till regeringen för avgörande. Totalförsvarets forskningsinstitut rekommenderar i sin rapport en mer strategisk styrning av infrastrukturinvesteringar som är mindre detaljerade och där flera rambeslut ska kunna fattas vid ett och samma tillfälle. Ett annat sätt att hantera de långdragna tillståndsprövningarna är att hitta tillfälliga lösningar medan de juridiska processerna har sin gång.

– Ett alternativ för att komma på plats tidigare är att bygga baracker eller hyra in sig i befintliga lokaler, som man gjorde på Gotland. Men den typen av temporära lösningar innebär merkostnader som måste tas ställning till. För miljötillstånden finns en möjlighet att ansöka om ett verkställighetsförordnande för att kunna öva under tiden som miljöprövningsprocessen pågår, men det är inte självklart att ett sådant godkänns, säger Maria Ädel.

Så lång tid kan en miljötillståndsprövning för ett skjut- eller övningsfält ta. På flera av de regementsorter som nu återetableras finns redan miljötillstånd, men det går inte att utesluta att miljötillståndsprövningar ändå måste ske. En majoritet av Försvarsmaktens miljötillstånd är gamla och inte prövade mot dagens miljölagstiftning. Försvarsmakten kan även vilja förändra övningsverksamheten vilket också kräver nya miljötillstånd.
0 år
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Det ska krävas mer än att bara ta sig igenom Officersprogrammet. Utbildningen måste utmana kadetterna och ge den nyutnämnde officeren något att verkligen vara stolt över, skriver Erik Windfäll.

Redaktionen
Erik Windfäll

Jag är stolt över att studera till officer på Militärhögskolan Karlberg, men jag skulle vilja vara stoltare över min utbildning.

Jag sökte till officer för att utmana mig själv och utvecklas som person men jag ska inte sticka under stol med att jag skulle önska mer av den teoretiska utbildningen på Officersprogrammet. En vanlig studievecka under årskurs ett kan se ut så här: Ett par frivilliga föreläsningar, två förmiddagar med fys, en frivillig engelska lektion, en dag med bara självstudier och ett seminarium. Det innebär ungefär sju schemalagda studietimmar i veckan. Resten av tiden kallas för självstudietid. I vintras hade vi dessutom två veckor helt utan lektioner. Försvarshögskolan räknar med att vi fyller dem själva.

Det är så klart mitt eget ansvar att studera och nå de krav som ställs på mig för att bli en riktigt bra officer och kunna leda trupp i strid. Men för att kunna göra det så skulle jag önska mer av officersutbildningen. Den akademiska delen av utbildningen skulle kunna utvecklas mycket. Jag upplever att utbildningen är betydligt mindre krävande än på de flesta andra kandidatprogram, och att det ibland är väldigt otydligt vad vi förväntas lära oss.

Det finns såklart delar i utbildningen som är riktigt bra och givande. Själv lärde jag mig mycket under min UGL-kurs. Sedan finns det andra delar som med mindre justeringar kan bli mycket bättre. Under vår första taktikkurs hade vi ett slutmoment där teorin skulle omsättas i något konkret. Det var ett av de få tillfällen då vi faktiskt skulle öva taktiskt tänkande. Tyvärr gick majoriteten av tiden åt till att förstå hur datorsimuleringen fungerade och hur man styrde den. Vi fick inte möjlighet att se om våra kunskaper faktiskt höll. Där finns en stor möjlighet till förbättring.

Kadetterna är utvalda dels genom sin värnplikt och dels genom uttagningen till Officersprogrammet. De är målmedvetna, ambitiösa och stolta över sitt yrkesval och förtjänar en utbildning i världsklass både för sin egen och landets säkerhet. Jag anser inte att vi gynnas av en utbildning där det är svårt att misslyckas och där man kan ta sig igenom utbildningen utan att nå sin fulla kapacitet. Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

Det finns en anledning till att jägarna är stolta över sin jägarbåge. Den symboliserar något som var utmanande och formande. Något som krävde mer än att bara dyka upp och hålla sig kvar. Min dröm är att varje nyutnämnd fänrik ska kunna känna samma sak inför sin stjärna. Att den ska stå för en utbildning som verkligen har format dem och som de är stolta över. Jag vill inte bara klara Officersprogrammet. Jag vill känna att det har krävt något av mig. Att det har tvingat mig att bli vassare på krigsvetenskap, taktik och strategi. Ju sämre säkerhetsläge, desto viktigare blir det att utbildningen faktiskt formar oss till de officerare Sverige behöver.

Officersyrket kräver skärpa och förmåga att prestera under press. Då bör utbildningen också göra det.

Ur arkivet: