Senast publicerat
Senast publicerat:

”Finns risk att det är en nedåtgående spiral”

Den senaste FM Vind visar att arbetsbelastningen har ökat för personalen i Försvarsmakten. De tre skyddsombuden för marinen, armén och flygvapnet är inte förvånade över resultatet.

Cecilia Gustafsson
Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

I den senaste FM Vind finns två frågor rörande arbetsbelastning. Huruvida man upplever att man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och huruvida man har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning. På båda frågorna har värdet sjunkit markant från 73 till 68 på en 100-gradig skala. 

På alla arbetsplatser ska det finnas ett skyddsombud och ett huvudskyddsombud om det finns fler än ett skyddsombud. I Försvarsmakten finns det dessutom ett centralt skyddsombud och tre skyddsombud för försvarsgrenarna som tillsammans organiserar skyddsorganisationen. De tre försvarsgrensskyddsombuden är inte förvånade över resultatet och anser att den största utmaningen just nu är arbetsbelastningen.

– Det handlar om att vi har fått mer att göra på grund av att Försvarsmakten ska växa, kriget i Ukraina och ett framtida Nato-medlemskap. Samtidigt slutar erfaren och kompetent personal. Utflödet motsvarar inte inflödet, säger Jens Zetterberg, skyddsombud i armén.

Porträtt Michael Lundström 2 kopiera
Michael Lundström, skyddsombud för marinen

Michael Lundström, skyddsombud för marinen, ser konsekvenserna av att medarbetare slutar. 

– Vi har medarbetare som hoppar mellan fartyg och är ute två svängar om 14 dagar, utan ledighet, för att det saknas medarbetare med en viss kompetens för att ett fartyg ska fungera. Det finns en risk att det är en nedåtgående spiral, att man jobbar skiten ur sig och sedan har man inte mer att ge på jobbet eller hemma. Familjen blir också lidande när man är borta hela tiden.

Leif Ljungqvist är skyddsombud för flygvapnet. Han upplever att det är svårt att prata om den fysiska och psykiska ohälsan trots att arbetsbelastningen är hög. 

Liknande läsning:

– När man får signaler på att medarbetare mår dåligt så vill de ogärna prata om det, säger Leif Ljungqvist.

Utöver arbetsbelastningen menar de tre skyddsombuden för försvarsgrenarna att det finns flera utmaningar. En av dessa är avsaknad av personlig utrustning och skyddsutrustning, och en annan är att stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum inte är funktionell längre. Stödfunktionen har inte fungerat och kunnat nås på grund av låg bemanning. De tre skyddsombuden upplever att arbetsgivaren är väl medveten om utmaningarna. 

Leif Ljungqvist
Leif Ljungqvist, skyddsombud för flygvapnet

– Vi har en bra dialog, men det är svårt att lösa problemen här och nu, säger Jens Zetterberg.

Samtidigt har skyddsorganisationen svårt att få engagerade huvudskyddsombud som kan ta ett större ansvar. 

– Många gånger är det den höga arbetsbelastningen som gör att medarbetare inte vill ta på sig ett förtroendeuppdrag, men det är viktigt att det finns en bra skyddsorganisation som lyfter frågor högre upp och som i dessa tider då det händer mycket i organisationen kan stödja både medarbetare och chefer, säger Michael Lundström.

Jens Zetterberg-webb
Jens Zetterberg

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I februari avslutade förbundet en tvist som result­ erade i att de kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner får 5.000 kronor var som engångsersättning. Det var en framgång för förbundet, men bakom kulisserna pågick ett omfattande arbete.

    Cecilia Gustafsson
    p_Johan-Hansson_Officersförbundet_20210922_005_PRINT
    Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

    Foto: Stefan Tell

    – Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång – som med kadettersättningen – är att medlemmarna engagerar sig. Det är så enkelt och samtidigt en utmaning, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör. 

    Försvarsmaktens beslut 

    I september förra året fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget från 6000 till 7500 kronor för kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner (gäller SOU, ROU samt flygförare). Det betyder mindre pengar i månaden för kadetterna.

    – Inledningsvis fick vi ingen information om beslutet annat än via rykten på Instagram, berättar Erik, en av kadetterna som har engagerat sig i frågan.

    Han tog kontakt med sin fackliga förtroendeman för att fråga vad kadetterna kunde göra för att ändra beslutet.

    – Det var frustrerande för jag fick svaret att det inte fanns så mycket vi kunde göra utom att skapa uppmärksamhet i frågan. Då kände jag väl att visst det kan vi göra, säger Erik.

    Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång är att medlemmarna engagerar sig.

    Öppet brev

    Han var långt ifrån ensam om att vara missnöjd med beslutet och att inte vilja ge upp. Kadetter från olika skolor tog kontakt med varandra och samlades i en chattgrupp. Det tog tid, men tillsammans skrev de en text som alla kunde ställa sig bakom. I början av oktober publicerades ett öppet brev i Officerstidningen till överbefälhavare Micael Bydén och utbildningschef Michael Cherinet om att beslutet lett till ett omfattande missnöje. Försvarsmakten skrev ett svar. Beslutet ändrades inte. 

    – Det vi ville få fram var att vi kadetter som har sökt och tackat ja till utbildningen gjorde det under bestämda villkor. Att ändra de villkoren, att inte hålla det de lovat, var respektlöst, säger Erik. 

    Tvisteförhandling

    När förbundet skriver på ett kollektivavtal med Försvarsmakten kan förbundet påkalla tvisteförhandling om avtalet bryts, men här fanns inte ett kollektivavtal. Därför var det oklart hur förbundet kunde ta frågan vidare.

    – Samtidigt såg vi att det fanns ett stort engagemang och vi kände verkligen att vi borde göra något. Efter flera diskussioner kom vi fram till att vi skulle påkalla tvist, vilket vi gjorde i slutet av oktober. Försvarsmakten hade beviljat respektive kadett tjänstledighet från sin GSS- anställning under en bestämd tid för att vara kadett vid SOU med ett bruttolöneavdrag om 6 000 kronor. Vårt argument var att arbetsgivaren ensidigt inte borde kunna ändra det beslutet hur som helst, säger Johan Hansson. 

    Kadetterna spred en namninsamling så att de kadetter som ville bli företrädda av förbundet kunde anmäla sig. Eftersom förbundet och Försvarsmakten inte kom överens gick tvisten upp en nivå från det som kallas lokal nivå till central nivå så att förbundet förhandlade med Arbetsgivarverket. 

    Ersättning till kadetterna

    I februari i år fick förbundet äntligen till en överenskommelse med Arbetsgivarverket om att de berörda medlemmarna får 5.000 kronor var som engångsersättning av Försvarsmakten. 

    – Jag hoppades såklart att vi skulle kunna ändra beslutet, men det är i alla fall ett litet plåster på såren, säger Erik.

    Försvarsmakten beslutade efter tvistens avslut att samtliga kadetter som läser med särskilda förmåner – oavsett om de är medlemmar inte – ska få samma belopp. 

    – Det är tack vare Erik och de andra kadetterna som har engagerat sig som samtliga kadetterna får den här engångsersättningen. Det är bra när några går i bräschen och får med sig fler i engagemanget för en viktig sak – precis som i fackligt engagemang i stort, säger Johan Hansson.

    Ur arkivet: