Senast publicerat
Senast publicerat:

”Framgång när medlemmar engagerar sig”

I februari avslutade förbundet en tvist som result­ erade i att de kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner får 5.000 kronor var som engångsersättning. Det var en framgång för förbundet, men bakom kulisserna pågick ett omfattande arbete.

Cecilia Gustafsson
Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Foto: Stefan Tell

Artikel från Officersförbundet.

– Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång – som med kadettersättningen – är att medlemmarna engagerar sig. Det är så enkelt och samtidigt en utmaning, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör. 

Försvarsmaktens beslut 

I september förra året fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget från 6000 till 7500 kronor för kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner (gäller SOU, ROU samt flygförare). Det betyder mindre pengar i månaden för kadetterna.

– Inledningsvis fick vi ingen information om beslutet annat än via rykten på Instagram, berättar Erik, en av kadetterna som har engagerat sig i frågan.

Han tog kontakt med sin fackliga förtroendeman för att fråga vad kadetterna kunde göra för att ändra beslutet.

– Det var frustrerande för jag fick svaret att det inte fanns så mycket vi kunde göra utom att skapa uppmärksamhet i frågan. Då kände jag väl att visst det kan vi göra, säger Erik.

Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång är att medlemmarna engagerar sig.

Öppet brev

Han var långt ifrån ensam om att vara missnöjd med beslutet och att inte vilja ge upp. Kadetter från olika skolor tog kontakt med varandra och samlades i en chattgrupp. Det tog tid, men tillsammans skrev de en text som alla kunde ställa sig bakom. I början av oktober publicerades ett öppet brev i Officerstidningen till överbefälhavare Micael Bydén och utbildningschef Michael Cherinet om att beslutet lett till ett omfattande missnöje. Försvarsmakten skrev ett svar. Beslutet ändrades inte. 

– Det vi ville få fram var att vi kadetter som har sökt och tackat ja till utbildningen gjorde det under bestämda villkor. Att ändra de villkoren, att inte hålla det de lovat, var respektlöst, säger Erik. 

Tvisteförhandling

När förbundet skriver på ett kollektivavtal med Försvarsmakten kan förbundet påkalla tvisteförhandling om avtalet bryts, men här fanns inte ett kollektivavtal. Därför var det oklart hur förbundet kunde ta frågan vidare.

– Samtidigt såg vi att det fanns ett stort engagemang och vi kände verkligen att vi borde göra något. Efter flera diskussioner kom vi fram till att vi skulle påkalla tvist, vilket vi gjorde i slutet av oktober. Försvarsmakten hade beviljat respektive kadett tjänstledighet från sin GSS- anställning under en bestämd tid för att vara kadett vid SOU med ett bruttolöneavdrag om 6 000 kronor. Vårt argument var att arbetsgivaren ensidigt inte borde kunna ändra det beslutet hur som helst, säger Johan Hansson. 

Liknande läsning:

Kadetterna spred en namninsamling så att de kadetter som ville bli företrädda av förbundet kunde anmäla sig. Eftersom förbundet och Försvarsmakten inte kom överens gick tvisten upp en nivå från det som kallas lokal nivå till central nivå så att förbundet förhandlade med Arbetsgivarverket. 

Ersättning till kadetterna

I februari i år fick förbundet äntligen till en överenskommelse med Arbetsgivarverket om att de berörda medlemmarna får 5.000 kronor var som engångsersättning av Försvarsmakten. 

– Jag hoppades såklart att vi skulle kunna ändra beslutet, men det är i alla fall ett litet plåster på såren, säger Erik.

Försvarsmakten beslutade efter tvistens avslut att samtliga kadetter som läser med särskilda förmåner – oavsett om de är medlemmar inte – ska få samma belopp. 

– Det är tack vare Erik och de andra kadetterna som har engagerat sig som samtliga kadetterna får den här engångsersättningen. Det är bra när några går i bräschen och får med sig fler i engagemanget för en viktig sak – precis som i fackligt engagemang i stort, säger Johan Hansson.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin förbundsordforande

    Samtidigt som Turkiets parlament till slut ska rösta igenom Sveriges medlemskap i Nato sitter jag i en studio hos Sveriges radio och ska diskutera hur inträdet i Nato kommer påverka den militära personalen. 

    Efter inledande samtal om synen på yrkesofficerare och vilken krigsfilm som är bäst kommer vi till kärnfrågorna. Jag är mitt i en mening om hur vi tidigare sett att upprepade utlandstjänstgöringar negativt påverkar bemanningsarbetet när jag blir avbruten. Programledaren håller inte med. Han framhåller att det inte är samma sak att tjänstgöra i Mali eller Afghanistan som att ha ett ”lyxigt kontor i Bryssel med dubbel lön”.

    Givetvis har han rätt. Det är inte samma sak. Uppgifterna är olika men påverkan för individen och kanske främst dennes familj är, oavsett land, stor. Vid en utlandstjänstgöring kommer familjen antingen slitas ur sina rutiner med arbete, skolor och fritidsaktiviteter och flytta till ett nytt land eller hitta ett sätt att hantera vardagspusslet utan mamma eller pappa i flera år. 

    Att tjänstgöring i Nato kommer bli en naturlig del av en yrkesofficerskarriär får vi nog räkna med. Då behövs goda förutsättningar för att den ska bli så smidig och attraktiv som möjligt. Officersförbundet belyser just nu behovet av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten för att lyckas med tillväxten. Här är ett gyllene tillfälle att slå två flugor i en smäll. Gör utlandstjänstgöring så attraktiv att den både är lättrekryterad och skapar attraktionskraft i anställningen.

    Inom några år kommer cirka 450 försvarsmaktsanställda tjänstgöra utomlands. […] Då riskera flera hundra anhöriga att utförsäkras.

    För att skapa attraktionskraften behövs ett par förbättringar. Det rör bland annat socialförsäkringen och villkoren för medföljande. I dag vittnar medlemmar om förödande konsekvenser när utförsäkrade anhöriga står utan sjukpenninggrundande inkomst. Problemet kan inte Försvarsmakten lösa på egen hand. Här krävs åtgärder från politiken med lagändringar. Inom några år kommer cirka 450 försvarsmaktsanställda tjänstgöra utomlands. Lite fler än hälften av dessa inom Nato. Då riskera flera hundra anhöriga att utförsäkras. 

    Ett annat stort förbättringsområde är långsiktig bemanning och tydliga villkor. Utlandstjänstgöringen måste i god tid planeras in i karriären. Det ger möjlighet för våra medlemmar att påverka när i livet en utlandstjänstgöring passar bäst. I dag är det upp till den enskilde att ta reda på vilka villkor ett URA-avtal kan innehålla, och själv värdera vad som är bäst i det specifika fallet. Det skapar osakliga olikheter och en stor press på den enskilde. Här behöver vi tillsammans med Försvarsmakten teckna ett kollektivavtal som skapar ett stöd och en bottenplatta med skäliga villkor. Sen bör en individanpassning ske som komplement till kollektivavtalet. Den lägst hängade frukten är lönesättningen. Lön ska sättas efter arbetsuppgifter, inte baseras på en tidigare lön. Låt chefen på verksamhetsplatsen värdera arbetsuppgifterna och sätta lönen. 

    Och hur var det med lyxigt kontor och dubbel lön? Jag har nyligen besökt de svenska delegationerna i Belgien. Korridorerna är trånga, fikarum delas med andra nationer och i vissa kontor avsedda för två, sitter det upp till sju personer. Lyxigt? Tyvärr blir det inte heller någon dubbel lön. Tar du med en anhörig kan det bli en tuff affär för familjen med utebliven lön, karriär och pension för den anhöriga. Missar du dessutom något i ditt URA-avtal blir det kostsamt. En officer jag pratade med hade precis fått be sin fru swisha 2 000 kronor för att klara månaden. Dubbel lön? Snarare otillräcklig!

    Ur arkivet: