Senast publicerat
Senast publicerat:

”Framgång när medlemmar engagerar sig”

I februari avslutade förbundet en tvist som result­ erade i att de kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner får 5.000 kronor var som engångsersättning. Det var en framgång för förbundet, men bakom kulisserna pågick ett omfattande arbete.

Cecilia Gustafsson
Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Foto: Stefan Tell

Artikel från Officersförbundet.

– Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång – som med kadettersättningen – är att medlemmarna engagerar sig. Det är så enkelt och samtidigt en utmaning, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör. 

Försvarsmaktens beslut 

I september förra året fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget från 6000 till 7500 kronor för kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner (gäller SOU, ROU samt flygförare). Det betyder mindre pengar i månaden för kadetterna.

– Inledningsvis fick vi ingen information om beslutet annat än via rykten på Instagram, berättar Erik, en av kadetterna som har engagerat sig i frågan.

Han tog kontakt med sin fackliga förtroendeman för att fråga vad kadetterna kunde göra för att ändra beslutet.

– Det var frustrerande för jag fick svaret att det inte fanns så mycket vi kunde göra utom att skapa uppmärksamhet i frågan. Då kände jag väl att visst det kan vi göra, säger Erik.

Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång är att medlemmarna engagerar sig.

Öppet brev

Han var långt ifrån ensam om att vara missnöjd med beslutet och att inte vilja ge upp. Kadetter från olika skolor tog kontakt med varandra och samlades i en chattgrupp. Det tog tid, men tillsammans skrev de en text som alla kunde ställa sig bakom. I början av oktober publicerades ett öppet brev i Officerstidningen till överbefälhavare Micael Bydén och utbildningschef Michael Cherinet om att beslutet lett till ett omfattande missnöje. Försvarsmakten skrev ett svar. Beslutet ändrades inte. 

– Det vi ville få fram var att vi kadetter som har sökt och tackat ja till utbildningen gjorde det under bestämda villkor. Att ändra de villkoren, att inte hålla det de lovat, var respektlöst, säger Erik. 

Liknande läsning:

Tvisteförhandling

När förbundet skriver på ett kollektivavtal med Försvarsmakten kan förbundet påkalla tvisteförhandling om avtalet bryts, men här fanns inte ett kollektivavtal. Därför var det oklart hur förbundet kunde ta frågan vidare.

– Samtidigt såg vi att det fanns ett stort engagemang och vi kände verkligen att vi borde göra något. Efter flera diskussioner kom vi fram till att vi skulle påkalla tvist, vilket vi gjorde i slutet av oktober. Försvarsmakten hade beviljat respektive kadett tjänstledighet från sin GSS- anställning under en bestämd tid för att vara kadett vid SOU med ett bruttolöneavdrag om 6 000 kronor. Vårt argument var att arbetsgivaren ensidigt inte borde kunna ändra det beslutet hur som helst, säger Johan Hansson. 

Kadetterna spred en namninsamling så att de kadetter som ville bli företrädda av förbundet kunde anmäla sig. Eftersom förbundet och Försvarsmakten inte kom överens gick tvisten upp en nivå från det som kallas lokal nivå till central nivå så att förbundet förhandlade med Arbetsgivarverket. 

Ersättning till kadetterna

I februari i år fick förbundet äntligen till en överenskommelse med Arbetsgivarverket om att de berörda medlemmarna får 5.000 kronor var som engångsersättning av Försvarsmakten. 

– Jag hoppades såklart att vi skulle kunna ändra beslutet, men det är i alla fall ett litet plåster på såren, säger Erik.

Försvarsmakten beslutade efter tvistens avslut att samtliga kadetter som läser med särskilda förmåner – oavsett om de är medlemmar inte – ska få samma belopp. 

– Det är tack vare Erik och de andra kadetterna som har engagerat sig som samtliga kadetterna får den här engångsersättningen. Det är bra när några går i bräschen och får med sig fler i engagemanget för en viktig sak – precis som i fackligt engagemang i stort, säger Johan Hansson.

Hans Bergvall, 2:e vice ordförande i Officersförbundet, är flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken som färdmekanikern David lyfter.
Hans Bergvall, 2:e vice ordförande i Officersförbundet, är flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken som färdmekanikern David lyfter.

Jag började höstens första arbetsdag i mitten av augusti bekymrad efter de dramatiska händelserna i Afghanistan. Ett land där många av Officersförbundets medlemmar slitit hårt för att skapa säkerhet och stabilitet, men som återigen fallit i Talibanernas händer på bara nio dagar. Det är nästintill ofattbart. Det är bara månader sedan som svensk personal mentorerade den afghanska armén och bara några år sedan det svenska förbandet stöttade dem under operationer, själva genomförde patruller ut till byarna och bland annat möjliggjorde att flickor kunde gå i skolan. Det kostade fem svenska och två lokalanställdas liv. Dessutom många skadade – en del för livet. Nyligen avslutades Sveriges evakueringsoperation där Försvarsmaktens personal flugit ut över 1 100 personer – vilken hjälteinsats! Jag vill å hela Officersförbundets vägnar tacka alla er som tjänstgjort i Afghanistan genom åren – det ni gjort har inte varit förgäves.       

Tillbaka till Sverige där det varit en fantastisk sommar och hemester för en stor del av oss. Jag tror att det senaste årets pandemi har gjort att vi har fått upp ögonen för vilket fantastiskt land vi lever i. Visst finns det brister men vårt sätt att leva i frihet är väl värt att försvara. Det är i alla fall min slutsats efter många härliga morgnar ombord på båten, reflekterandes över livet, medan övriga i besättningen fortfarande sov. Men för att försvara vårt land krävs en stark försvarsmakt.

Behovet av militär personal har under lång tid aldrig varit större än det är nu. Försvarsmaktens viktigaste resurs är dess personal – utan dem flyger inga flygplan, stridsvagnarna står still och kockens grytor ekar tomma. 

»Jag vill å hela Officers­förbundets vägnar tacka alla er som tjänstgjort i Afghanistan genom åren – det ni gjort har inte varit förgäves.«

Flera stora arbeten pågår nu i myndigheten som är kopplade till personalen. Jag tänker på ny krigs- och grundorganisation och slutligt införande av trebefälssystemet. Ur Försvarsmaktens perspektiv hänger frågorna inte ihop: den förstnämnde är kopplat till försvarsbeslutet och den sistnämnda är mer av en systemfråga. Men i praktiken är det i allra högsta grad annorlunda och frågorna måste därför hanteras i rätt ordning. 

Enligt vår uppfattning måste man först sätta den nya organisationen och identifiera behoven av personal i respektive kategori.  Inte förrän det är gjort kan man ta itu med arbetet med omgaloneringen. Risken är ju annars överhängande att myndigheten står med personal som tvingats byta personalkategori och sedan i alla fall får tjänstgöra på en befattning i sin gamla personalkategori, med enda skillnaden att individen har en annan grad. Det skulle kraftigt försvaga trovärdigheten både för den nya organisationen och för trebefälssystemet.

Och apropå trovärdighet: Försvarsmakten måste nu snarast börja jobba med att ta fram en modell för hur erfarenhet ska avspeglas i lönen, annars blir talet om specialistofficerarnas löneutveckling bara tomma ord. 

En händelserik höst står för dörren:

Tillväxten fortsätter, bland annat med invigningar av de nya förbanden. Fler värnpliktiga utbildas och så ska Försvarsmakten ta igen det gångna årets uteblivna övningar på grund av pandemin. Det här skulle inte gå utan stora uppoffringar av myndighetens anställda.

Det är upp till bevis nu, Försvarsmakten, om ni verkligen ser personalen som er främsta resurs!

Ur arkivet: