Senast publicerat
Senast publicerat:

Kraftig ökning av hörselskador bland värnpliktiga

Trafik-, hörsel- och belastningsskadorna ökar kraftigt inom Försvarsmakten. Samtidigt kvarstår underrapporteringen av arbetsskador som uppstod när det gamla rapporteringssystemet ersattes av Prio 2016.

Linda Sundgren
Jimmy Croona / Försvarsmakten
Försvarsmedicincentrum tror att ökningen av hörselskador kan vara kopplat till försämringar i utbildningen.

I maj kom Försvarsvarsmaktens årliga arbetsskaderapport som sammanställs av Försvarsmedicincentrum, FömedC. Rapporten visar en betydande uppgång av antalet anmälda arbetsskador inom områdena hörsel, trafik och överbelastning.

Mellan 2018 och 2019 har antalet trafikskador nästan fördubblats, från 49 stycken till drygt 90. Samma ökning uppvisar överbelastningsskadorna som gått från 50 till 90 stycken. Hörselskadorna har ökat från knappt 100 anmälda skador till drygt 180.

– Det som bekymrar mig mest är ökningen av antalet hörselskador bland värnpliktiga.Vi har inte djupanalyserat dem ännu, men vi tror att det kan vara kopplat till försämringar i utbildningen. Hörselskydden har blivit bättre med åren så det borde inte bero på utrustningen, säger Björn Skoog, arbetsmiljöingenjör, vid FömedC.

Ett annat problem kan vara att tillräcklig hänsyn inte tas till hörselskador under övningar i fält, tror han.

– Man kanske inte ska ha övningar med b-styrkor som dyker upp mitt i natten och skjuter rakt in i ett tält där folk ligger och sover. Man måste göra ordentliga riskanalyser inför övningar.

Under 2019 ökade också kvinnors andel av anmälda arbetsskador, från 18 procent 2018 till 25 procent i fjol.

– Vad det beror på vet vi inte. Resultaten redovisades för chefen för produktionsstaben i början av maj, men jag har ännu inte sett någon uppföljning, säger Björn Skoog.

Liknande läsning:

Från Mali rapporterades endast tio arbetsskador förra året. Vanligtvis brukar internationella insatser genera ett 50-tal arbetsskaderapporter.

– Uppsättande förband gjorde inte det de skulle med att registrera arbetsskadorna i Prio varför det finns en stor underrapportering.

Samtidigt kvarstår problemen med den underrapportering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen i Försvarsmakten övergick till Prio 2016. Försvarsmaktsanställda anmäler fortsatt färre arbetsskador internt än till Arbetsmiljöverket. Utvecklingen går dock åt rätt håll: 2016 var skillnaden i inrapportering 29 procent och förra året 10 procent.

– Vi ser en viss förbättring, men det är fortfarande inte bra. Vi borde egentligen ha fler anmälningar i Prio än hos Arbetsmiljöverket eftersom vi även registrerar avvikelser som inte leder till någon sjukfrånvaro.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

    Josefine Owetz
    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: