Kraftig ökning av hörselskador bland värnpliktiga

Trafik-, hörsel- och belastningsskadorna ökar kraftigt inom Försvarsmakten. Samtidigt kvarstår underrapporteringen av arbetsskador som uppstod när det gamla rapporteringssystemet ersattes av Prio 2016.

Försvarsmedicincentrum tror att ökningen av hörselskador kan vara kopplat till försämringar i utbildningen.

I maj kom Försvarsvarsmaktens årliga arbetsskaderapport som sammanställs av Försvarsmedicincentrum, FömedC. Rapporten visar en betydande uppgång av antalet anmälda arbetsskador inom områdena hörsel, trafik och överbelastning.

Mellan 2018 och 2019 har antalet trafikskador nästan fördubblats, från 49 stycken till drygt 90. Samma ökning uppvisar överbelastningsskadorna som gått från 50 till 90 stycken. Hörselskadorna har ökat från knappt 100 anmälda skador till drygt 180.

– Det som bekymrar mig mest är ökningen av antalet hörselskador bland värnpliktiga.Vi har inte djupanalyserat dem ännu, men vi tror att det kan vara kopplat till försämringar i utbildningen. Hörselskydden har blivit bättre med åren så det borde inte bero på utrustningen, säger Björn Skoog, arbetsmiljöingenjör, vid FömedC.

» Man kanske inte ska ha övningar med b-styrkor som dyker upp mitt i natten och skjuter rakt in i ett tält. «

Ett annat problem kan vara att tillräcklig hänsyn inte tas till hörselskador under övningar i fält, tror han.

– Man kanske inte ska ha övningar med b-styrkor som dyker upp mitt i natten och skjuter rakt in i ett tält där folk ligger och sover. Man måste göra ordentliga riskanalyser inför övningar.

Under 2019 ökade också kvinnors andel av anmälda arbetsskador, från 18 procent 2018 till 25 procent i fjol.

– Vad det beror på vet vi inte. Resultaten redovisades för chefen för produktionsstaben i början av maj, men jag har ännu inte sett någon uppföljning, säger Björn Skoog.

Från Mali rapporterades endast tio arbetsskador förra året. Vanligtvis brukar internationella insatser genera ett 50-tal arbetsskaderapporter.

– Uppsättande förband gjorde inte det de skulle med att registrera arbetsskadorna i Prio varför det finns en stor underrapportering.

Samtidigt kvarstår problemen med den underrapportering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen i Försvarsmakten övergick till Prio 2016. Försvarsmaktsanställda anmäler fortsatt färre arbetsskador internt än till Arbetsmiljöverket. Utvecklingen går dock åt rätt håll: 2016 var skillnaden i inrapportering 29 procent och förra året 10 procent.

– Vi ser en viss förbättring, men det är fortfarande inte bra. Vi borde egentligen ha fler anmälningar i Prio än hos Arbetsmiljöverket eftersom vi även registrerar avvikelser som inte leder till någon sjukfrånvaro.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post