Ökade satsningar på luftförsvaret – men det ansträngda personalläget begränsar tillväxten

Försvarsmaktsledningen vill se en utökning av luftförsvaret medan införandet av ytterligare två armébrigader föreslås senareläggas. Det framgår av ÖB:s militära råd till regeringen. Resurserna behöver koncentreras i en situation där ett ansträngt personalläge utgör en begränsande faktor för tillväxten.

ÖB:s militära råd föreslår justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut för att öka Sveriges integrering i Nato, bland annat med en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

Måndagen den 6 november överlämnades ÖB:s militära råd till regeringen. Med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreslås justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut. I stora drag handlar det om att öka Sveriges integrering i Nato med bland annat en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

– I den värld vi lever i handlar mycket om Ryssland som dimensionerande hot. På kort sikt binder Ryssland upp sina markstridsförband i Ukraina, men deras flygvapen är till stora delar nästan helt intakt. Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till, säger överbefälhavare Micael Bydén till Officerstidningen. 

Två brigader föreslås prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Däremot vill ÖB att den reducerade infanteribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut skulle vara på plats 2030, senareläggs till 2035. Det gäller även den beslutade mekaniserade brigaden.

» Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till. «

– Det här är vårt förslag för att snabbare få fram två brigader med hög tillgänglighet med stående personal. Vi ser att vi inte kommer kunna driva fram alla fyra brigader parallellt. Vi avråder också regeringen från att besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.

Enligt underlaget till regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen.

– Vi har tydligt signalerat detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 20. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter.

– När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer.

» Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem. «

Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa.

 – Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030, vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.

Förstärkningen av luftförsvarsförmågan föreslås ske genom bland annat arméns integrering i luftförsvaret och en ökad verkan mot ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsförmågan och ska kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. 

Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Försvarsmaktens förmågor tillgängliga här och nu och att försvaret av Sverige vidgas från ett nationellt till ett kollektivt fokus.

Utgångspunkten i underlaget till regeringen är att Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar framtid.

– Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem, säger Micael Bydén. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.