Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökade satsningar på luftförsvaret – men det ansträngda personalläget begränsar tillväxten

Försvarsmaktsledningen vill se en utökning av luftförsvaret medan införandet av ytterligare två armébrigader föreslås senareläggas. Det framgår av ÖB:s militära råd till regeringen. Resurserna behöver koncentreras i en situation där ett ansträngt personalläge utgör en begränsande faktor för tillväxten.

Linda Sundgren
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
ÖB:s militära råd föreslår justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut för att öka Sveriges integrering i Nato, bland annat med en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

Måndagen den 6 november överlämnades ÖB:s militära råd till regeringen. Med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreslås justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut. I stora drag handlar det om att öka Sveriges integrering i Nato med bland annat en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

– I den värld vi lever i handlar mycket om Ryssland som dimensionerande hot. På kort sikt binder Ryssland upp sina markstridsförband i Ukraina, men deras flygvapen är till stora delar nästan helt intakt. Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till, säger överbefälhavare Micael Bydén till Officerstidningen. 

Två brigader föreslås prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Däremot vill ÖB att den reducerade infanteribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut skulle vara på plats 2030, senareläggs till 2035. Det gäller även den beslutade mekaniserade brigaden.

» Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till. «

– Det här är vårt förslag för att snabbare få fram två brigader med hög tillgänglighet med stående personal. Vi ser att vi inte kommer kunna driva fram alla fyra brigader parallellt. Vi avråder också regeringen från att besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.

Liknande läsning:

Enligt underlaget till regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen.

– Vi har tydligt signalerat detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 20. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter.

– När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer.

» Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem. «

Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa.

 – Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030, vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.

Förstärkningen av luftförsvarsförmågan föreslås ske genom bland annat arméns integrering i luftförsvaret och en ökad verkan mot ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsförmågan och ska kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. 

Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Försvarsmaktens förmågor tillgängliga här och nu och att försvaret av Sverige vidgas från ett nationellt till ett kollektivt fokus.

Utgångspunkten i underlaget till regeringen är att Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar framtid.

– Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem, säger Micael Bydén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: