Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökade satsningar på luftförsvaret – men det ansträngda personalläget begränsar tillväxten

Försvarsmaktsledningen vill se en utökning av luftförsvaret medan införandet av ytterligare två armébrigader föreslås senareläggas. Det framgår av ÖB:s militära råd till regeringen. Resurserna behöver koncentreras i en situation där ett ansträngt personalläge utgör en begränsande faktor för tillväxten.

Redaktionen
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
ÖB:s militära råd föreslår justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut för att öka Sveriges integrering i Nato, bland annat med en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

Måndagen den 6 november överlämnades ÖB:s militära råd till regeringen. Med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreslås justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut. I stora drag handlar det om att öka Sveriges integrering i Nato med bland annat en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

– I den värld vi lever i handlar mycket om Ryssland som dimensionerande hot. På kort sikt binder Ryssland upp sina markstridsförband i Ukraina, men deras flygvapen är till stora delar nästan helt intakt. Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till, säger överbefälhavare Micael Bydén till Officerstidningen. 

Två brigader föreslås prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Däremot vill ÖB att den reducerade infanteribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut skulle vara på plats 2030, senareläggs till 2035. Det gäller även den beslutade mekaniserade brigaden.

» Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till. «

– Det här är vårt förslag för att snabbare få fram två brigader med hög tillgänglighet med stående personal. Vi ser att vi inte kommer kunna driva fram alla fyra brigader parallellt. Vi avråder också regeringen från att besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.

Liknande läsning:

Enligt underlaget till regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen.

– Vi har tydligt signalerat detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 20. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter.

– När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer.

» Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem. «

Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa.

 – Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030, vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.

Förstärkningen av luftförsvarsförmågan föreslås ske genom bland annat arméns integrering i luftförsvaret och en ökad verkan mot ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsförmågan och ska kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. 

Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Försvarsmaktens förmågor tillgängliga här och nu och att försvaret av Sverige vidgas från ett nationellt till ett kollektivt fokus.

Utgångspunkten i underlaget till regeringen är att Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar framtid.

– Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem, säger Micael Bydén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

    Linda Sundgren
    Dykverksamhet
    En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

    – Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

    Johan Brynger

    Johan Brynger

    Teknisk systemledare dyk

    Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

    – Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

    Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

    Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

    – Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

    Johan Widerberg

    Johan Widerberg

    Försvarsmaktens dykeriöverledare

    Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

    – Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

    Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

    – Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

    Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

    – Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

    Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

    Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

    – Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

    Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

    – Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

    Dykversamheten

    Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

    Foto: Försvarsmakten

    Erik Öhrn

    Erik Öhrn

    Chef för Sjöstridsskolan

    Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

    – Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

    Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

    – Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

    Ur arkivet: