Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökade satsningar på luftförsvaret – men det ansträngda personalläget begränsar tillväxten

Försvarsmaktsledningen vill se en utökning av luftförsvaret medan införandet av ytterligare två armébrigader föreslås senareläggas. Det framgår av ÖB:s militära råd till regeringen. Resurserna behöver koncentreras i en situation där ett ansträngt personalläge utgör en begränsande faktor för tillväxten.

Linda Sundgren
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
ÖB:s militära råd föreslår justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut för att öka Sveriges integrering i Nato, bland annat med en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

Måndagen den 6 november överlämnades ÖB:s militära råd till regeringen. Med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreslås justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut. I stora drag handlar det om att öka Sveriges integrering i Nato med bland annat en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.

– I den värld vi lever i handlar mycket om Ryssland som dimensionerande hot. På kort sikt binder Ryssland upp sina markstridsförband i Ukraina, men deras flygvapen är till stora delar nästan helt intakt. Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till, säger överbefälhavare Micael Bydén till Officerstidningen. 

Två brigader föreslås prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Däremot vill ÖB att den reducerade infanteribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut skulle vara på plats 2030, senareläggs till 2035. Det gäller även den beslutade mekaniserade brigaden.

» Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till. «

– Det här är vårt förslag för att snabbare få fram två brigader med hög tillgänglighet med stående personal. Vi ser att vi inte kommer kunna driva fram alla fyra brigader parallellt. Vi avråder också regeringen från att besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.

Liknande läsning:

Enligt underlaget till regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen.

– Vi har tydligt signalerat detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 20. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter.

– När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer.

» Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem. «

Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa.

 – Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030, vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.

Förstärkningen av luftförsvarsförmågan föreslås ske genom bland annat arméns integrering i luftförsvaret och en ökad verkan mot ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsförmågan och ska kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. 

Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Försvarsmaktens förmågor tillgängliga här och nu och att försvaret av Sverige vidgas från ett nationellt till ett kollektivt fokus.

Utgångspunkten i underlaget till regeringen är att Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar framtid.

– Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem, säger Micael Bydén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: