Att genomföra intervjuer med tio personer samlade runt ett bord är en ovanlig intervjusituation. Det är inte optimalt, men det var ett krav från förbandsledningen för att Officerstidningen skulle få genomföra intervjuer med dem.
Dagen för besöket hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, på Uppsala garnison, är en gråmulen tisdag. Vi slår oss ner i ett av konferensrummen i en teglad stabsbyggnad från 1940-talet för att prata om arbetsmiljön vid förbandet. Bakgrunden till besöket är de rapporter om brister i arbetsmiljön inom FM undsäkC som publicerats de senaste åren. Det handlar om sådant som hög arbetsbelastning, tystnadskultur, chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier om något ifrågasätts. Därutöver har det under hösten publicerats en artikel på plattformen Militär debatt om tillståndet på förbandet och olika memes har florerat i sociala medier.
– Arbetsmiljön här är toxisk, säger en av flera yrkesofficerare vid FM undsäkC:s olika enheter som Officerstidningen talat med, och fortsätter:
– Arbetsgivaren har satt i system att genom sina chefer utöva repression mot dem som adresserar problem och det finns en bestraffningskultur där medarbetare som tar upp saker sätts i social och karriärmässig karantän. Det här är inte ett isolerat problem och ett flertal medarbetare har drabbats.
En annan yrkesofficer vid en annan av förbandets avdelningar uttrycker det så här:
– Ju längre jag jobbat här desto mer har jag förstått hur destruktivt det är. Särskilt under de senaste två, tre åren har det varit tydligt vilket destruktivt förhållningssätt man har till personal, oegentligheter och arbetsmiljö.
Men de tio företrädare för förbandet – däribland förbandsledningen – som sitter med vid konferensbordet den här dagen, säger att de inte känner igen sig i kritiken. De håller med om att det finns utmaningar i arbetsmiljön, men en tystnadskultur eller att anställda skulle bli illa behandlade upplever de inte.
Henrik Rosén
Förbandschef
– När det kommer till förbandsandan och stämningen på förbandet är den i huvudsak god. Min uppfattning är att folk överlag trivs hos oss, säger förbandschef överste Henrik Rosén, som tillträdde sin nuvarande befattning den 1 september 2024.
Ju längre jag jobbat här desto mer har jag förstått hur destruktivt det är.
Vid sin sida har han ställföreträdande förbandschef, överstelöjtnant Daniel Perry. Han berättar att han de senaste månaderna ägnat mycket tid åt att träffa medarbetare ute i verksamheten för att skapa sig en uppfattning om läget. Även han upplever en positiv anda i förbandet.
– Vi känner inte igen oss i den negativa bilden som målas upp. Inte så att vi inte ska ta hänsyn kritiken, alla ska kunna gå till jobbet och känna att det här är en bra arbetsplats, men jag blir rent ut sagt ledsen när man läser och hör det här. Det är inget vi försöker ignorera och vi vill fånga upp det, men vi upplever inte att det är så folk hos oss känner det, säger Daniel Perry.
Förbandsförvaltare Mats Ördén har arbetat på förbandet i 23 år. Han instämmer i kollegornas beskrivning av läget.
– Vi blir till och med approcherade av folk som säger att de inte känner igen sig i den här bilden. De tycker att det är trevligt där de är och trivs väldigt bra. Men visst har vi också utmaningar, det är glasklart.
Stf förbandschef Daniel Perry delar chefskollegornas bild av att folk trivs på förbandet och inte heller han har hört något om en tystnadskultur.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Ändå har tystnadskultur och problem med den psykosociala arbetsmiljön lyfts i flera rapporter. I december 2023 gjorde Försvarshälsan vid Uppsala garnison en utredning av den psykosociala arbetsmiljön på förbandet. Rapporten belades inledningsvis med sekretess, men den är nu hävd. I den delvis maskerade rapporten står det att ”… ledarskapet haft en tydlig negativ påverkan på medarbetarnas psykiska hälsa” och en tystnadskultur beskrivs. Vintern 2024 genomförde samma försvarshälsa en översiktlig utredning vid underrättelseavdelningen på FM undsäkC. Rapporten baserades på en enkät som 17 av 22 tillfrågade valde att besvara. I sammanfattningen av resultaten står det bland annat att ”medarbetarna beskriver en tystnadskultur inom avdelningen och organisationen och flera känner oro för repressalier om man lyfter problem.” Det står också att ”det beskrivs återkommande en oro över repressalier när någon lyfter problem eller vid mellanmänskliga konflikter…”
I juni 2024 lämnade ett skyddsombud in en begäran om åtgärder av brister i arbetsmiljön, en så kallad 6:6a-
begäran, till förbandets ledning. Då handlade det om Tolkskolans tolkavdelning som hade en mycket hög arbetsbelastning. Det hänvisades bland annat till en screening genomförd av Försvarshälsan som beskrev hur flera militärtolkar uppvisade symtom på utmattning. Efter åtgärder avslutades ärendet och någon anmälan till Arbetsmiljöverket gjordes aldrig. I oktober i år fick förbandet besök av Säkerhetsinspektionen. Deras rapport kom den 7 november och i den lyfts återigen problem med den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på ”vissa enheter”. Bland annat handlar det om medarbetare som saknar tillit till chefer och inte vågar ställa frågor till förbandsledningen på grund av risk för repressalier. Det står också att medarbetare upplever att chefer ”håller varandra om ryggen istället för att göra rätt.” Utöver det beskrivs arbetsbelastningen som hög och det finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Jag tror att det går att fånga upp signaler ganska bra och de signaler jag får är att folk överlag trivs.
Den sammantagna bilden som rapporter och intervjuer med medarbetare ger, skiljer sig alltså från den uppfattning som förbandsledningen för fram under Officerstidningens besök. Förbandschef Henrik Rosén tror att diskrepansen kan bero på de förändringar som förbandet genomgår kopplat till tillväxt, kriget i Ukraina och FM undsäkC:s transformation till krigsförband.
– Som en följd av de utökade uppdrag som vi tilldelas just nu finns det ett antal utmaningar. Ambitionen hos våra medarbetare är hög och det kan ju skapa en oro eller en situation hos någon eller några när de nu måste prioritera om sina arbetsuppgifter eller utföra dem annorlunda, säger Henrik Rosén.
Cheferna vid bordet återkommer till att de får mycket positiv feedback från personalen och att de aldrig uppfattat att det skulle finnas en tystnadskultur.
En del av kritiken handlar om att chefer håller varandra om ryggen och att den som ifrågasätter riskerar att drabbas av repressalier. Kan det vara därför medarbetarna inte lyfter de här problemen med er?
– När jag är ute i verksamheten och pratar med folk gör jag det som ställföreträdande chef, men jag har arbetat på förbandet länge och många av våra medarbetare är också personliga vänner som jag kan prata rätt fritt med. Jag tror att det går att fånga upp signaler ganska bra och de signaler jag får är att folk överlag trivs, säger Daniel Perry.
Efter att en medarbetare vid förbandet fälldes till löneavdrag i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (Fpan) tidigare i år, skickade Henrik Rosén ut ett mejl till samtliga förbandets medarbetare, en skrivelse som också Officerstidningen tagit del av. Utan att nämna medarbetaren vid namn, om det är en man eller kvinna, civil eller militär, informerar förbandschefen i mejlet om Fpan-ärendet och skriver bland annat att ”nu ser jag med förhoppning och tydlig förväntan fram emot att arbetstagaren förstått vilka handlingar som varit felaktiga och väljer att korrigera sitt beteende framåt.” Ett par av de medarbetare som Officerstidningen talat med tar upp mejlet i våra samtal. De säger att många i personalen blev illa berörda och menar att det är ett uttryck för tystnadskultur.
– Ingen av dem jag pratat med har upplevt mejlet som något positivt, utan som att individen tillrättavisas inför all personal, säger en av dem. Även om namnet inte står vet många vem det handlar om. Det har också uppfattats som en signal och ett hot till resten av personalen om att man kan bli anmäld.
Henrik Rosén tillbakavisar kritiken och säger att avsikten med mejlet var transparens och kommunikation.
– Mejlet bereddes i en enig chefsgrupp samt med full insyn av ATO (arbetstagarorganisationen, red. anm.) på lokal nivå där vi var överens om att kommunicera detta, även om det var jag som skickade det. Jag tycker att det är ett tecken på styrka att vi kan kommunicera både det som är positivt och sådant som är mer utmanande, säger han och fortsätter.
– I en transparent och lärande organisation behöver man kunna göra det och det ligger i linje med Försvarsmaktens värdegrund om öppenhet, resultat och ansvar. Slutligen kan man säga att det framgår av mejlet att vi också vill stärka individen och förmedla att nu gör vi rätt tillsammans.
Tim Björklund är ordförande i Officersförbundets lokala förening på Uppsala garnison, OF Ärna. Han tycker att det var olämpligt att mejlet skickades ut.
– Under mina år inom Försvarsmakten har jag aldrig varit med om ett liknande agerande. Och på ett sådant litet förband blir det väldigt utpekande, snacket går ju. Men beslutet att skicka mejlet var förbandschefens och vi kan inte styra hans beslut.
Förbandets arbetsmiljöhandläggare, Cina Enhorn har arbetat på FM undsäkC sedan 2023. Hon säger att det var en stor omställning att komma från det civila arbetslivet och in i den hierarkiska miljön i Försvarsmakten.
– Jag iakttog ganska tråkiga arbetsmiljöproblem. Medarbetare kom till mig och ville att jag skulle göra saker, men man ville inte stå för dem så det var svårt för mig att agera. Som arbetsmiljöhandläggare är jag också något av förbandets klagomur och de som kommer till mig har inte alltid solskenshistorier. Min bild är alltså inte heller helt nyanserad, säger Cina Enhorn och fortsätter:
– I våra hårda fakta (här avses rapporter och utredningar, red. anm.) får vi en bild av att det mesta är helt okej, men att vi har områden som till exempel rädsla för repressalier som kan vara relaterat till en tystnadskultur. Jag möter också medarbetare som kommer direkt till mig och beskriver en tystnadskultur och som säger att de är rädda för att utsättas för repressalier om de lyfter problem.
Jag har aldrig mött någon som velat prata med mig om tystnadskultur.
Emmie Ulegård Gustafson har varit huvudskyddsombud, HSO, sedan 2020, men säger att hon aldrig haft ett ärende om tystnadskultur. Hon sitter med vid konferensbordet, men är också den enda vi får en separat intervju med senare under dagen i hennes roll som företrädare för skyddsorganisationen. Efter önskemål från Emmie Ulegård Gustafson själv deltar även förbandets kommunikationschef under intervjun.
– Jag har aldrig mött någon som velat prata med mig om tystnadskultur. Därmed inte sagt att det inte kan finnas, och om det skulle finnas ska vi naturligtvis jobba med det, säger Emmie Ulegård Gustafson.
Emmie Ulegård Gustafson.
Huvudskyddsombud
Trots att hon har varit HSO på förbandet i över fem år, säger hon att det sällan varit någon som bett henne driva ett arbetsmiljöärende.
– Folk kommer till mig ibland med sina problem, men det är väldigt sällan som någon vill att vi ska ta det vidare. Då blir det väldigt svårt för mig att göra något.
Att man inte tar upp problem med tystnadskultur eller vill att du ska driva arbetsmiljöfrågor, skulle det kunna vara ett tecken på tystnadskultur?
– Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på det, säger Emmie Ulegård Gustafson.
Förbandsföreträdarna runt bordet tror att den kritik om tystnadskultur som framkommer snarare beror på ett fåtal högljudda individer än ett utbrett missnöje.
– Frågan är om det är en kultur det handlar om. Kultur ger ju vid handen att det är något som gäller för en stor mängd människor, men vi som sitter runt det här bordet upplever inte att det finns en tystnadskultur. Vi uppfattar att det är högt i tak och att vi pratar med varandra. Om då en medarbetare någonstans upplever att det finns en tystnadskultur, är det då en kultur? säger Henrik Rosén.
Henrik Rosén, Mats Ördén, Hans Hagman (chef för Tolkskolan) och Stefan Haarala under intervjun som genomfördes i ett konferensrum i en av förbandets stabsbyggnader.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
De yrkesofficerare vid förbandet som Officerstidningen talat med menar att problemen inte bara rör enstaka individer, utan även finns på organisatorisk nivå.
– Tystnadskulturen genomsyrar hela organisationen och finns bland chefer på alla nivåer. Den som vill göra karriär måste följa den. Allting förväntas se bra ut och man har ett enkelriktat ledarskap som oftast är väldigt repressivt. Så fort någonting tas upp blir man motarbetad, säger en yrkesofficer.
– Jag har svårt att se att ett flertal avdelningar som jobbar med så pass olika saker skulle ha oturen att slumpmässigt drabbas av samma typ av problem samtidigt. Folk upplever en tystnadskultur och det handlar inte bara om enstaka individer, säger en annan.
Men att förbandet har utmaningar inom arbetsmiljöområdet är något som även personerna vid konferensbordet håller med om. Bland annat finns problem kopplat till arbetsmängd liksom det systematiska arbetsmiljöarbetet. FM undsäkC förser hela Försvarsmakten med förmågor inom underrättelse- och säkerhetstjänstfunktionen och efterfrågan på förbandets kompetenser har ökat kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En av de enheter som Säkerhetsinspektionen i sin rapport pekar ut som hårt belastad är Tolkskolan. Chefen för Tolkskolan, överstelöjtnant Hans Hagman, säger att han har lagt mycket tid på att minska personalens arbetsbörda sedan han tillträdde sin befattning den 1 september 2024.
Folk upplever en tystnadskultur och det handlar inte bara om enstaka individer
– Vi kommer från ett väldigt utsatt läge sedan fler år tillbaka eftersom stödet till Ukraina fullkomligt exploderat. Vid den tiden hade vi en svag organisation där vi inte hade chefer så det räckte. Cheferna var också ganska juniora. De ville väl, men hade ibland svårt att säga nej till uppdrag och en del medarbetare hade uppåt 900 timmar i kompensationsledighet, säger han och fortsätter:
– Men vi har vidtagit många åtgärder sedan dess. Vi har fått ordning och reda i uppdragsprocessen och vi har tillsatt chefer på flera nivåer. Nu har vi ett robust system som ska klara av arbetsgivarskapet och ledighetsbankerna är på fullt acceptabla nivåer. Då känns tråkigt att kritiken från Säkerhetsinspektionen kommer nu.
FM UndsäkC har 315 medarbetare, varav merparten tjänstgör i Uppsala och ett 30-tal i Halmstad. Antalet anställda har vuxit kraftigt under senare år, men tillväxten har främst handlat om civila befattningar och gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) och det saknas fortsatt ett antal medarbetare.
– Vi har generellt på förbandet 20-procentiga vakanser. När det kommer till bemanningsuppdragen där vi är beroende av att andra förband skickar folk till oss, har vi vakanser runt 50 procent, säger hr-chef Robert Mattsson.
Resultaten i medarbetarundersökningen MU 2025 Puls tyder på att läget vid FM undsäkC är fortsatt ansträngt. I undersökningen får påståendet ”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar”, värde 58 på en 100-gradig skala. Påståendet ”Jag har möjlighet att återhämta mig efter en period av hög arbetsbelastning får värde 59, medan påståendet ”Totalt sett är jag nöjd med min arbetssituation” får värdet 60. Henrik Rosén menar att även dessa resultat kan vara kopplade till förändringar i arbetsorganisationen.
– När det kommer nya prioriteringar i beställningen och vi jobbar med dem neråt i vår organisation kan något som planerats plötsligt få lägre prioritet. Då är det klart att det kan påverka individens möjlighet att känna att jag äger narrativet kring vad jag gör, säger Henrik Rosén och fortsätter:
– Men egentligen är det ju en normal militär logik i ett dynamiskt operativt tänk. Alternativet vore att fortsätta göra som planerat även om uppgifter och förutsättningar förändras och det tror jag inte att någon skulle tycka vore önskvärt.
Men de anställda som Officerstidningen talat med upplever att personalen snarare körs över när uppdragen blir fler och trycket på organisationen ökar. Belastningen på personalen blir hög, samtidigt som det saknas infrastruktur i form av utbildningssalar och annat.
– Man pekar med hela handen och säger att ’så här ska vi göra’, utan att vi kunnat hantera det och trots att vi inte längre ryms i våra lokaler. Vi löser det med vapenfett och skohorn, men det sliter på personalen och påverkar folks hälsa. Du kan köra på ganska länge, men till slut når du en punkt där det över huvud taget inte går längre. Det blir som att klippa kablarna till en bil, säger en av dem.
Arbetsmiljöhandläggare Cina Enhorn har tagit fram underlag som avdelningarna kan använda i sitt arbete med tystnadskultur.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Arbetsmiljöhandläggare Cina Enhorn säger att hon arbetar med att förbättra arbetsmiljön. I våras tog hon fram underlag till avdelningarna som de kan använda vid sina respektive arbetsplatsträffar (APT:er).
– En av punkterna handlar om tystnadskultur och repressalier, säger hon.
Även utbildningsenhetens chef, överstelöjtnant Stefan Haarala, säger att han vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön inom hans enhet och att det givit resultat.
– Efter den utredning som kom i december 2024, satte vi oss tillsammans med Försvarshälsan och alla medarbetare. Vi identifierade utmaningar och hur vi tillsammans kunde jobba med dem framåt. Det följde vi upp med en egen enkät i augusti 2025 som visade att vi inte längre hade några problem på den enheten, säger han.
Henrik Rosén säger att han och övriga förbandsledningen tar den kritik som förs fram på allvar och att man nu jobbar framåt för att åtgärda problemen.
– Vi tar till oss Säkerhetsinspektions rapport med kraft och även om jag inte upplever att vi har någon tystnadskultur kommer vi att arbeta även med den frågan. Nu pågår en analys utifrån Säkerhetsinspektionens rapport om hur vi kan utveckla vårt förband. Säkerhetsinspektionen är en fantastiskt fin extern resurs som hjälper oss att peka ut vilka utmaningar vi behöver jobba med.
Senast i januari ska förbandet lämna sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur de brister som lyftes fram i rapporten ska åtgärdas.
– Säkerhetsinspektionen är en fantastiskt fin extern resurs som hjälper oss att peka ut vilka utmaningar vi behöver arbeta med. I det arbetet kommer vi ta hjälp av Försvarshälsan och FM lope (Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet red. anm.), i enlighet med Säkerhetsinspektionens rekommendationer, säger Henrik Rosén.
Ansvarig för produktionsledningen vid FM undsäkC är brigadgeneral Mattias Hansson, chef för Försvarsmaktens it- och informationsinfrastruktur (CIO) vid Försvarsstaben. Han avböjer intervju men hälsar via kommunikationschef Malin Brauer att han har fullt förtroende för ledningen och de åtgärder som vidtas vid förbandet.
Officerstidningens granskning rör FM undsäkC:s verksamhet i Uppsala. Vi har inte tagit del av några rapporter som beskriver motsvarande problem vid förbandets verksamhet i Halmstad eller intervjuat någon som tjänstgör i Halmstad.
Fakta
Säkerhets-inspektionens observationer om FMundsäkC
• Tystnadskultur. Det finns medarbetare som inte vill lyfta upp brister i arbetsmiljön för att de är rädda för repressalier. De har sett kollegor straffas för att de lyft upp brister.
• Det ryktas om att personer på bemanningsuppdrag slutar i förtid för att de inte trivs.
• Arbetstagare agerar inte enligt värdegrunden.
• Förbandet har högt vakansläge och svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.
• Medarbetare upplever att chefer ”håller varandra om ryggen”. Istället för att göra rätt skyddar de den som gjort fel eller är orsaken till arbetsmiljöproblemet.
• Det finns intern rörlighet där otrivsel ligger som skäl till att byta arbetsgrupp.
• Kollegor på andra enheter har noterat att Tolkenhetenss medarbetare har tappat energi på grund av hög arbetsbelastning och deras arbetssituation. Förutom högt vakansläge har Tolkskolan krävande arbetsuppgifter. Tolkenhetens arbetssituation måste förbättras snarast.
• Det systematiska arbetsmiljöarbetet har inte följts upp under de senaste åren.
