Stora brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, men inom Försvarsmakten finns stora brister på området. Det menar Försvarsmaktens avgående huvudskydds­ombud. Chefen för produktions­ledningen tycker att arbets­miljöarbetet sköts tillräckligt bra.

Försvarsmaktens kraftiga tillväxt med nya regementen, fler övningsdagar och en massiv uppräkning av antalet värnpliktiga frestar på personalen. Flera förband flaggar för att de går tungt och Försvarsmaktens årliga medarbetarundersökning, FM Vind, visar att stress och resursbrist är återkommande problem i organisationen. Samtidigt haltar det systematiska arbetsmiljöarbetet (Sam) inom Försvarsmakten. Uppdagade arbetsmiljö- och säkerhetsbrister hamnar mellan stolar och lämnas utan åtgärd och ärenden fastnar på vägen, innan de nått den nivå som har mandat att omhänderta dem.

Försvarsmaktens senast fastställda uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet är från 2017. Den visar på ett flertal brister med dålig kunskap om Försvarsmaktens arbetsmiljöpolicy, obalans mellan uppgifter och resurser och åsidosättande av säkerhetskulturen. Stefan Nilsson är avgående huvudskyddsombud i Försvarsmakten och sedan den 1 november ersättande skyddsombud i ASU armé (avtal om samverkan och utveckling). Han är kritisk till hur Försvarsmakten hanterar det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Fungerar inte Samen ökar risken för skador och olyckor.

– Försvarsmakten har egentligen aldrig haft ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Men situationen har förvärrats sedan den nya organisationen sjösattes den 1 januari 2019 och man har inte fått igång Samen ute på försvarsgrensstaberna, säger Stefan Nilsson.

Sam är den metod för arbetsmiljöarbete som arbetsgivare ska använda enligt arbetsmiljölagen. Metoden skapar en systematik som ska säkerställa att brister identifieras, analyseras, åtgärdas och följs upp. Enligt Stefan Nilsson bedrivs systematiskt arbetsmiljöarbete bara på vissa förband.

– Jag bedömer att ungefär en tredjedel av alla organisationsenheter har ett fungerande arbetsmiljöarbete. Men allt kan inte lösas lokalt och på försvarsgrensstaberna har man fortfarande inte fått i gång Samen mot underställda organisationsenheter, säger han.

Och det här kan få allvarliga konsekvenser, menar Stefan Nilsson.

– Fungerar inte Samen ökar risken för skador och olyckor. Det kan handla om ett förbättringsarbete som inte blir gjort och brister som inte åtgärdas. Särskilt allvarligt är det nu när vi är inne i en kraftig tillväxtfas. Det är lätt att man tappar bort arbetsmiljöarbetet på vägen samtidigt som riskerna ökar.

I slutet av maj i år lade Stefan Nilsson en så kallad 6:6a mot Försvarsmakten. En 6:6a (sjätte kapitlet, sjätte paragrafen i arbetsmiljölagen) kan upprättas av skyddsombud om allvarliga brister i arbetsmiljön inte omhändertas, trots att problemen påtalats. Arbetsgivaren är då skyldig att snabbt inkomma med svar på hur problemen ska lösas, annars kan ärendet lämnas vidare till Arbetsmiljöverket för vidare åtgärd eller inspektion. Stefan Nilsson säger att han gav Försvarsmakten gott om tid att starta upp det systematiska arbetsmiljöarbetet efter omorganisationen 2019, innan han gjorde en anmälan.

– Jag har förståelse för att det kan ta tid att få igång arbetsmiljöarbetet efter en omorganisation, men i våras hade det gått ett och ett halvt år utan att Samen var på plats. Under den tiden hade jag ställt frågor om det systematiska arbetsmiljöarbetet vid upprepade möten utan att få ett tillfredsställande svar om hur det skulle lösas. 

Johan Svensson är chef för produktionsledningen och den som på uppdrag av ÖB ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet i hela Försvarsmakten, utom Högkvarteret och specialförbanden. Han håller inte med om den bild som Stefan Nilsson ger av bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Jag tycker att vi har en tillräckligt bra kontroll på det här, även om jag inte trängt in i alla detaljer i 6:6an, säger Johan Svensson. Samtidigt är det med arbetsmiljöarbete som med verksamhetssäkerheten att vi aldrig kan vara nöjda. Det finns alltid sådant som kan bli bättre.

Ingen av försvarsgrens­cheferna har uppgett till mig att de inte klarar av att upprätthålla sitt chefskap.

Sedan omorganiseringen den 1 januari 2019 ska det systematiska arbetsmiljöarbetet skötas inom respektive försvarsgrensstab, under försvarsgrenschefernas ansvar. Men enligt den 66a som lades i våras ska två av tre ordföranden i försvarsgrenarnas skyddskommittéer, alltså försvarsgrenscheferna själva, uppgivit att de saknar resurser för uppgiften. Från den tredje försvarsgrenen var beskedet att personal fanns men att ”… inga uppgifter är ställda då arbetsmiljöfördelning inte är klarlagd”.

– Har man inte tillräckliga resurser ska man inte ta på sig chefsrollen, men i karriäryrken gör man det ändå. Den som är kapten vill bli major och den som är general vill bli högre general och därför stannar man kvar och försöker hantera situationen, säger Stefan Nilsson.

Men problem med resursbrist knutet till arbetsmiljöarbetet är ingenting som Johan Svensson säger sig känna till.

– Ingen av försvarsgrenscheferna har uppgett till mig att de inte klarar av att upprätthålla sitt chefskap. Arbetsmiljöarbetet ingår i uppdraget som chef. Du kan inte vara chef över någonting om du inte tar ditt arbetsmiljöansvar, säger han.

Han säger också att försvarsgrenscheferna har fått de förutsättningar som krävs för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Pressbild_Chef SPL_Johan_Svensson (3)
Johan Svensson, chef för produktionsledningen

– Samtliga försvarsgrenschefer har fått handlingsfrihet att anställa mer personal och driva det här arbetet. Det är inte en ekonomisk fråga, säger Johan Svensson. 

Men av de protokoll som förts vid möten inom arbetsmiljökommittén hos chefen för Ledningsstaben, där också ställföreträdande stabschefen på Produktionsstaben deltagit, visar att resursfrågan varit en återkommande punkt.

– Johan Svensson kan inte varit helt döv inför det faktum att försvarsgrenscheferna anmält att de saknar resurser, säger Stefan Nilsson. Men nu har försvarsgrenscheferna sagt att de ska lösa arbetsmiljöarbetet med de resurser de har. Vi får se hur de lyckas med det.

Som exempel på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfter Stefan Nilsson fram ärenden som pågått under flera år utan en hållbar lösning. Däribland de ergonomiskt undermåliga ryggsäckarna som jägarsoldaterna i Arvidsjaur, Karlsborg och Berga använder.

– Ryggsäckarna är gjorda för individer som är två meter långa och väger 95 kilo, alla andra får ont i ryggen och drar i förlängningen på sig arbetsskador. Men istället för att lyfta frågan till den nivå som kan besluta om inköp av nya ryggsäckar väljer lokala chefer att plocka fram fallskärmsjägarnas gamla ryggsäckar som har bättre passform men som redan fallit för åldersstrecket. Ärenden studsar inte på rätt nivå och ingen löser problemen, säger Stefan Nilsson.

Han pekar också på dödsolyckan under övningen Vintersol 2017 när en bärgningsbandvagn gick igenom isen liksom olyckan under Northern Wind 2019 när en hemvärnssoldat omkom efter att tältet hon låg i blivit överkört av ett stridsfordon. 

– I utredningen av fordonet som gick igenom isen påtalades det brister som fortfarande inte var omhändertagna när olyckan under Northern Wind inträffade, säger Stefan Nilsson.   

vi ska ha ett synsätt som gör att vi utvecklar arbetsmiljöarbetet vidare och det finns sådant som behöver förbättras.

Johan Svensson säger att han är medveten om att systematiken i arbetsmiljöarbetet inte alltid fungerar till 100 procent.

– Om det gjorde det skulle vi inte haft en enda arbetsskada. Men vi ska ha ett synsätt som gör att vi utvecklar arbetsmiljöarbetet vidare och det finns sådant som behöver förbättras. Vi behöver bättre analysverktyg för att lära av händelser och använda anmälda arbetsskador i det proaktiva arbetsmiljöarbetet. Vi behöver också bli mer tydliga med linjechefernas ansvar för arbetsmiljön, säger han.

I september skickade Johan Svensson ut en order om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i Försvarsmakten. Den riktar sig till såväl de tre försvarsgrenscheferna som till stridskraftscheferna och cheferna för organisationsenheterna.

– Att jag gick ut med en sådan order var inget konstigt. Den handlar om frågor vi diskuterat och jobbat med sedan försvarsgrenarna upprättades och det finns alltid skäl att sätta saker på pränt, säger Johan Svensson.

Den 25 september valde Stefan Nilsson att återkalla sin 6:6a-anmälan. I ett skriftligt yttrande uppger han att bristerna i arbetsmiljön ännu inte är omhändertagna och att han fortfarande inte fått något fullödigt svar på hur problemen ska omhändertas av ansvariga chefer. Däremot har han fått indikationer utanför samverkansgruppen att ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan vara på plats inom ett kvartal. Det är också skälet till att han valde att dra tillbaka sin anmälan.

– Man ska se återtagandet av 6:6an som att Försvarsmakten får ytterligare en tidsfrist att komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men lyckas man inte lösa problemen går vi vidare till Arbetsmiljöverket, säger Stefan Nilsson. 

Fakta
Systematiskt arbetsmiljö­arbete

Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete (Afs 2001:1) gäller alla arbetsgivare. Föreskriften ställer både krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Syftet med systematiskt arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande och upptäcka och åtgärda brister.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.