Senast publicerat
Senast publicerat:

Utbildningschef Michael Cherinet om det öppna brevet från kadetter

Den 2 oktober gick kadetter ut i ett öppet brev riktat till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. I det kritiserar de beslutet att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Nu svarar utbildningschefen på några av de frågor som lyfts i brevet.

Josefine Owetz
Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef. Foto: Johan Alp.

I måndags gick kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor ut i ett öppet brev riktat till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. Brevet uppmärksammades i flera medier. ”Vi känner oss lurade och är besvikna över att Försvarsmakten inte håller ingångna avtal”, skriver de i brevet.

Kadetterna uppmanar Försvarsmakten att ompröva beslutet, som innebär att bruttolöneavdraget höjs med 1 500 kronor i månaden, vilket motsvarar ökningen i dagersättning som gäller från i maj.  

Generalmajor Michael Cherinet är Försvarsmaktens utbildningschef och den som har fattat beslutet.

Hur ser du på det som kadetterna skriver i det öppna brevet?

– Kadetterna sätter tydliga ord på sin ilska och besvikelse. Eftersom beslutet fattades efter kursstart fick kadetterna sen och bristfällig information. Jag förstår känslorna och är uppriktigt ledsen över den situation som uppstått och ber verkligen om ursäkt för den, Försvarsmakten ska kunna leverera bättre än så här. En ursäkt som inte bara riktas till de berörda kadetterna utan även till chefer och medarbetare vid våra skolor som försökt hantera situationen trots knapphändig information, säger Michael Cherinet och fortsätter:

– Samtidigt ändrar inte detta förutsättningarna för beslutet. Försvarsmaktens erbjudande står fast. Anställda soldater, sjömän och civila har möjlighet att studera med bibehållen grundlön.

» Jag förstår känslorna och är uppriktigt ledsen över den situation som uppstått och ber verkligen om ursäkt för den, Försvarsmakten ska kunna leverera bättre än så här. «

Vad tänker du om att anställda tackade ja till officersutbildningen med de förutsättningar som gällde i våras, det vill säga höjd kadettersättning och 6 000 kronor i bruttolöneavdrag?

– Det är tydligt att den information som funnits att tillgå på till exempel Emilia varit felaktig och i praktiken kunnat uppfattas som vilseledande. Jag kommer inom kort att bjuda in kadetternas förtroendepersoner för diskussion om kommunikationen och bakgrunden till beslutet och vill uppmuntra alla kadetter som har frågor kring beslutet att kommunicera dem med mig genom sina förtroendevalda.

Hur många påbörjade utbildningen i höstas med särskilda förmåner?

– Enligt den information jag har är det cirka 350 av 500 kadetter vid våra SO- och RO-utbildningar som studerar med särskilda förmåner.

Liknande läsning:

I det öppna brevet från kadetterna så tar de upp att de med det höjda bruttolöneavdraget får 27 000 kronor mindre i pensionsgrundande inkomst under utbildningen. Hur ser du på det?

– Det resultatet får man om man bara summerar justeringen av bruttolöneavdraget och inte samtidigt lägger till ökningen av kadettersättningen, det vill säga om man intecknat ökningen av kadettersättningen som en ökning av sin inkomst under hela utbildningens tid. Beslutet om justerat bruttolöneavdrag innebär att bruttolöneavdraget anpassats till den höjda kadettersättningen och effekten blir att anställda soldater, sjömän och civila även fortsatt får behålla en inkomst som motsvarar bibehållen grundlön, säger han och tillägger:

– Försvarsmaktens erbjudande om särskilda förmåner innebär i grunden att anställda soldater, sjömän och har möjlighet att studera med bibehållen lön, inte att de också får ett lönepåslag när de börjar studera. Det påslaget ska de få när de anställs som specialist- eller reservofficerare i Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: