Kriget i Ukraina ritar om den försvarsekonomiska världskartan

Kriget i Ukraina har försvagat Ryssland militärt. Samtidigt rustar Europas försvarsmakter upp, även om det återstår att genomdriva och omsätta dessa satsningar i förmåga. Det säger Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, om det försvarsekonomiska världsläget inför publiceringen av nästa upplaga av försvarsekonomisk utblick.

Kriget i Ukraina har fått Polen att göra mycket stora satsningar på försvaret. Den 15 maj presenterade Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak landets första leverans av raketartillerisystemet Himars.

Enligt Per Olsson känns de breda globala försvarsekonomiska trenderna igen från tidigare år. USA behåller sin särställning som världens främsta militära stormakt med en försvarsbudget på 877 miljarder amerikanska dollar år 2022. Tvåan Kina fortsätter att knappa in och är uppe i 292 miljarder dollar.

Men Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har chockat den globala säkerhetsordningen och delvis ritat om den försvarsekonomiska kartan. Framför allt handlar det om Europa som nu vaknat upp till en ny verklighet.

– Flera europeiska länder rustar upp. I Polen pratar man om att på sikt ha över 1 000 stridsvagnar och gå mot försvarssatsningar på 4 procent av BNP. Även andra östeuropeiska länder ökar sina militära utgifter kraftigt, säger Per Olsson.

Även i de västra delarna av Europa sker militära förstärkningar på bred front. Samtidigt har Finland anslutit sig till Nato och även Sverige väntar på att bli medlem i försvarsalliansen.

» I Polen pratar man om att på sikt ha över 1 000 stridsvagnar och gå mot försvarssatsningar på 4 procent av BNP. «

– Hittills har kriget mot Ukraina varit ett geopolitiskt självmål för Ryssland, säger Per Olsson.

Dessutom tär det pågående kriget på Rysslands militära resurser. De förluster i materiel och personal som kriget medför kommer att få effekt på både kort och lång sikt, enligt Per Olsson. Ryssland har förlorat tusentals stridsvagnar och bepansrade fordon. Tidigare reserver av äldre sovjetisk utrustning har reducerats betydligt.  Allt detta kommer ta lång tid att återuppbygga, om det alls är möjligt. Också de omfattande förlusterna av soldater vid fronten kan få betydande konsekvenser.

– Man kan fråga sig hur ett land som redan innan kriget hade brist på unga män kommer att påverkas demografiskt av att man skickar hundratusentals soldater rakt in i dödens käftar. Att så många dör och lemlästas kommer att påverka Rysslands ekonomiska förutsättningar framöver, säger Per Olsson.

Utanför Europa dominerar alltjämt rivaliteten mellan supermakterna USA och Kina med fokus på den indo-pacifiska regionen. Under det senaste årtiondet har Kina stadigt närmat sig i såväl termer av militära utgifter som utrustning, men USA satsar nu omfattande resurser för att åter utöka sin ledning.

» Att så många dör och lemlästas kommer att påverka Rysslands ekonomiska förutsättningar framöver. «

Enligt Per Olsson är det på medellång sikt fullt möjligt att Kina kan minska gapet ytterligare men de långsiktiga förutsättningarna för Kina att överta USA:s ledartröja är inte lika säkra som de verkade för bara några år sedan. Anledningen är att Kina står inför en lång rad inhemska och utrikespolitiska utmaningar som kan påverka deras förmåga att växa militärt.

Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Per Olsson, forskare vid FOI

Per Olsson är huvudförfattare till rapporten ”Försvarsekonomisk utblick” som återkommande genomförs av Totalförsvarets forskningsinstitut på uppdrag av regeringen. Siffrorna i rapporten är framförallt hämtade från Sipri, IISS (the Military balance), Världsbanken och den Internationella valutafonden tillsammans med FOI:s egna sammanställningar. Nästa rapport i serien är planerad att publiceras under sommaren.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Marinens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna verka under svårare förhållanden än befintliga plattformar. Det säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk. I vår levereras också nya hamnbogserare till marinen samtidigt som ett nytt trängfartygssystem är under utveckling.
FMV har tecknat kontrakt med leverantören Astilleros Armon Vigo SA för leverans av två nya arbetsfartyg. Konceptbild av fartygen. Bild: FMV

Dagens arbetsfartyg, HMS Pelikanen i Karlskrona och HMS Furusund på Berga/Muskö, har delvis olika förmågor: Pelikanen är i huvudsak avsedd för torped- och robotbärgning medan Furusund främst används vid dykeri, bärgning och undervattensarbeten.

De två nya arbetsfartygen som ska ersätta befintliga plattformar planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

– De nya arbetsfartygen kommer ha utrustning som dagens arbetsfartyg plus lite till.  Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten, säger , säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk och fortsätter:

– De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform.

» Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. «

I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras i stället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare under våren.  

– Just nu ligger de i Oskarshamn för att militariseras och rustas. De byggdes på ett civilt varv utanför Sverige och därför kunde vi inte slutföra alla installationer där. När de är klara för leverans ska två av dem gå till Karlskrona och två till Berga/Muskö, säger Susanne Nordman.

På sikt är planen att Försvarsmakten även tillförs ett nytt trängfartygssystem, berättar Susanne Nordman.

– Konceptarbetet pågår med hög intensitet och sedan följer upphandling och byggnation. Trängfartygen är de sista fartygen som ska beställas i den här serien.

FAKTA

Fakta om de nya arbetsfartygen (preliminära uppgifter) 

Längd: 50 meter

Bredd: 10,5 meter

Djupgående: 3 meter

Hastighet: 14 knop

Isklass: 1C (lätta isförhållanden, 15 – 30 centimeter)

Källa: FMV

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I dag hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. I Sverige genomfördes det ceremonier på flera av Försvarsmaktens förband för att högtidlighålla Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
Hissning av Natoflaggan genomfördes på flera av Försvarsmaktens förband i dag. Här vid ceremonin på Högkvarteret i Stockholm.

Vid lunchtid i dag hissades den svenska flaggan utanför Natos högkvarter i Bryssel. Ceremonin markerar att Sverige nu är fullvärdig medlem i alliansen. Den svenska flaggan hissades också vid Natos övriga högkvarter och anläggningar runt om i världen.

På många förband i Sverige genomfördes samtidigt flaggceremonier för att högtidlighålla Natomedlemskapet. Natoflaggan hissades i bland annat Stockholm, Kungsängen, Enköping, Skövde, Muskö, Revingehed, Uppsala, Boden och på Gotland.

”Ceremonierna genomfördes i samverkan med andra myndigheter och internationella gäster, med fanvakt, anföranden, musik och fanfarer”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

På Högkvarteret i Stockholm höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm tal.

» Aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. «

–  Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett omfattande samarbete med Nato. Många av oss i Försvarsmakten har egna erfarenheter av det. Nu är vi med om det historiska skiftet i att gå från att vara partner till allierad. Nato är bra för Sverige och Sverige är bra för Nato. Sverige för med sig unika förmågor, välutbildad personal och kvalificerad materiel in i alliansen. Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Det ingår i ansvaret som allierad, sa Mikael Granholm i sitt tal till Högkvarterets personal.

Landsbygdsminister Peter Kullgren talade också om det historiska skiftet som Natomedlemskapet innebär.

– Vi tar nu steget in i en ny epok, tillsammans med våra allra närmsta vänner. För aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. Er roll är helt avgörande när vi nu kommer vara med och bidra till hela alliansens säkerhet med våra unika försvarsförmågor. Vi kommer nu samarbeta med våra allierade på land, till sjöss och i luften, sa Peter Kullgren.

Några bilder från dagens ceremonier i bildspelet nedan: 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Nu är Sverige medlem i Nato. ”Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Försvarsmaktens anställda.
I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal kommenterar ÖB Sveriges anslutning till Nato.

Efter två års väntan är Sverige från den 7 mars fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. I eftermiddags lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) in Sveriges anslutningshandlingar till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington. Med anledning av dagens historiska händelse har överbefälhavare Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens anställda.

”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns”, skriver ÖB i dagordern och fortsätter:

”Vi är från första stund en del av Natos avskräckning, det kollektiva försvaret och en självklar del i Natos gemensamma försvarsplanering. Men vi är bara i början på en omfattande integrationsprocess som kommer ta ett antal år. Det handlar om anpassning av utbildningar, övningsverksamhet och långsiktig utveckling.”

Han konstaterar att denna process kommer att ta tid och kräva ett hårt arbete, men att det som är det mest efterfrågade från Natos medlemsländer är starka nationella försvar.

» Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. «

”De nationella försvarsansträngningama är de byggstenar som ger en robust och avskräckande militärallians. Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”, skriver ÖB Micael Bydén, som avslutar dagordern med följande ord: ”Vårt uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer.”

I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal, där ÖB vänder sig till Sveriges befolkning, kommenterar Micael Bydén Sveriges anslutning till Nato:

Efter att under många år ha övat och genomfört skarpa operationer tillsammans med Nato är Försvarsmakten väl förberedd att axla ansvaret som fullvärdig medlem. Allt förändras inte nu när vi blir fullvärdig medlem. Vårt medlemskap i Nato står stadigt på den grund som är försvaret av Sverige, säger ÖB i klippet.

På måndag kommer den svenska flaggan att hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Ceremonier kommer också att hållas på flera av Försvarsmaktens organisationsenheter. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.