Plötsligt en ledig dag blev han uppkallad till jobbet för ett ärende så känsligt att hans överordnade inte ville ta det på telefon. Intet ont anande trodde Johan först att det rörde sig om den sortens frågor inom Försvarsmakten som just han har expertis inom.
– ”Nu behöver de min hjälp”, tänkte jag när jag åkte in till jobbet den dagen, säger han.
När han trädde in i mötesrummet på avtalad tid satt flera av hans chefer, både den närmaste och de strax över, redan där. Framför honom lades ett formulär som han ombads läsa igenom och skriva under. Då gick det upp för Johan att cheferna var av uppfattningen att han hade fuskat med ett rapporteringssystem. En representant från hans lokala officersförening fanns med på telefon och efter samråd med honom undertecknade Johan papperna. Först därefter insåg han hur missförståndet hade kunnat ske, trots att han inte hade gjort något fel i rapporteringssystemet.
– När jag hade skrivit under frågade jag vad nästa steg i den här processen var men det ville de inte säga. Det blev jättejobbigt för mig att ha detta hängande över mig. Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke.
Johan hade aldrig varit med om något liknande. Han älskade sitt jobb, hamnar aldrig i konflikter och hade trivts bra under alla sina år på samma arbetsplats. Nu ställdes allt på ända och det var förvirrande. Från sin lokala förening fick han kontaktuppgifter till ombudsmän på kansliet i Stockholm som han ringde upp.
– De var väldigt tydliga med vad som skulle ske härnäst och vilka faser jag skulle behöva gå igenom. Jag fick åka till Stockholm och träffa dem och de var verkligen jättesnälla, förstod mig och stod övertygade på min sida. Jag bröt ihop flera gånger under den här tiden för på min arbetsplats var jag utfryst, cheferna pratade inte längre med mig.
Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke.
Det var efter det första besöket med ombudsmännen i Stockholm som Johan bestämde sig: Han skulle inte ge upp utan en fajt. Han började samla in bevis och vittnesmål för att styrka sin sak, men trots att nästan 20 personer vittnade till Johans fördel gav cheferna inte upp. Johan fick återigen bege sig till Stockholm för rådgivning med Officersförbundet innan ärendet gick vidare i Fpan, Försvarsmaktens personalansvarsnämnd.
– Jag hade en kvart på mig att föra min talan och fick fram allting, även om det var som i en dimma.
Efter ett par veckor kom beskedet att Fpan lade ner ärendet utan disciplinära följder.
– Det var så klart en stor lättnad men det kändes samtidigt hemskt att det var mina egna kollegor som hade gjort det här mot mig. Jag fick inga varningar, inga chanser att förklara mig och jag har fortfarande inte fått en enda ursäkt.
Nathalie Ehrnrooth
Jurist
Idag är Johan tillbaka som vanligt på jobbet som han trots allt älskar. Men de jobbiga minnena av den där tiden då han blev orättvist behandlad finns kvar. Till andra som hamnar i en liknande situation har han ett viktigt råd: Ta hjälp av facket.
– Det folk inte förstår är vilken kraft Officersförbundet har när det kommer till att hjälpa till med sådant här. Jag rekommenderar absolut personer att ta kontakt med Officersförbundet direkt – de lyssnar och hjälper till! Ombudsmännen gjorde en fantastisk insats och jag kände verkligen att de brydde sig om mig, säger Johan.
När det gäller statliga tjänster involveras inte facket i ärenden om disciplinära åtgärder, de kopplas bara på i ärenden om uppsägning och avsked – och det var vad som stod på spel i fallet med Johan innan han blev friad från alla anklagelser. En av de ombudsmän som hjälpte Johan var juristen Nathalie Ehrnrooth. Hon uppmanar medlemmar som har hamnat i liknande svårigheter som Johan att så snabbt som möjligt kontakta facket.
– Vi möter ofta medlemmar i svåra situationer där mycket står på spel. Då är det viktigt att någon finns där som både kan juridiken och förstår människan bakom ärendet. Vår roll är att skapa balans i processen så att medlemmens rättigheter inte åsidosätts, säger hon.
”Johan” är ett fingerat namn.
