Allmänheten vill se ökat samarbete mellan polis och militär

Den grova brottsligheten uppfattas numera som ett av de viktigaste samhällsproblemen av svenska folket, och nästan 80 procent vill att Försvarsmakten ska kunna stödja polisen i det arbetet. Men frågan är känslig, inte minst i det historiska ljuset av skotten i Ådalen. Samtidigt fortsätter allmänhetens förtroende för Försvarsmakten att öka och slår i den senaste SOM-undersökningen nytt rekord.

Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten

Sedan 2011 har frågor om hur svenskarna ser på Försvarsmaktens uppgifter funnits med i flera SOM-undersökningar. En stor andel av befolkningen anser att försvaret av svenskt territorium, skydd av centrala samhällsfunktioner samt att bistå civila myndigheter vid krissituationer är viktiga uppgifter för Försvarsmakten. I årets SOM-undersökning ställdes för första gången frågan om försvaret ska ha i uppgift att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet. I flera andra europeiska länder är detta fallet, men i Sverige har frågan varit mycket känslig mot bakgrund av dödskjutningarna i Ådalen 1931, då militär under polismans befäl dödade fem personer i samband med en strejk. I dag förbjuder lag att militär personal sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång) mot enskilda. Däremot har polisen laglig rätt att begära militärt stöd för att bekämpa terrorism. Lokalpolitiker i Västsverige har nyligen föreslagit att detta lagrum ska nyttjas, genom att grov gängbrottslighet ska klassificeras som terrorism. Grov kriminalitet har seglat upp som ett av de problem som svenskarna anser viktigast och det finns ett starkt stöd för samverkan mellan polis och försvar i kampen mot grov brottslighet. Hela 78 procent av de svarande anser att det är en viktig uppgift för Försvarsmakten att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet, endast 8 procent är negativa. Resultatet har debatterats relativt flitigt under senvåren (efter en text på DN Debatt 2021-06-08) där det framhållits dels att försvaret redan bistår polisen med expertstöd, dels åsikter om att huvuddelen av den militära utbildningen syftar till annan kompetens än den polisen skulle ha behov av. En annan lösning föreslogs i SvD (2017-08-27) – nämligen att såväl grov gängbrottslighet som ”gråzonsproblematik” lämpligen kunde hanteras av ett gendarmeri, en styrka på cirka 2 000 personer som, med relevant utbildning respektive utrustning, skulle kunna hantera hot både mot Sveriges inre och yttre säkerhet. Gendarmeri finns i exempelvis Frankrike, Tyskland och Italien men har ännu inte förekommit som förslag i den svenska partipolitiska debatten. 

Sedan 2016 års nationella SOM-undersökning har den svenska befolkningens uppgivna förtroende för försvaret stärkts för varje år. I 2020 års nationella SOM-undersökning är försvarets förtroendebalans (andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende) +30. Denna notering utgör försvarets högsta förtroendebalans sedan de nationella SOM-undersökningarna startade 1986. Även om de senaste åren inneburit relativt små uppgångar i förtroendet för försvaret markerar den positiva trenden ett definitivt brott med den långa period under 2000-talets inledning då försvarets förtroendebalans i regel låg runt noll eller till och med långt under nollstrecket. I SOM-undersökningen 2020 uppger 46 procent ett mycket eller ett ganska stort förtroende för försvaret (42 procent år 2019) medan 16 procent uppger mycket eller ganska litet förtroende (17 procent år 2019). Förtroendet för försvaret ökar på bred front: bland såväl kvinnor som män, bland såväl äldre som yngre och bland alla riksdagspartiers sympatisörer, med ett undantag. Kvinnor uppger i regel ett större förtroende för försvaret än män – denna könsskillnad kvarstår men den har minskat något i den senaste SOM-undersökningen. Bland kvinnor var försvarets förtroendebalans +33 (+31 år 2019) och bland män +25 (+16 år 2019). Avseende åldersgrupper har förtroendet för försvaret ökat i dem alla, men stora skillnader kvarstår. Störst är skillnaden i förtroende mellan den yngsta gruppen svarande (18–29) där förtroendebalansen är +47 och den äldsta gruppen svarande (65-85) där förtroendebalansen är +16. 

FAKTA

Den årliga Som-undersökningen genomförs av Som-institutet (samhälle, opinion, media) i Göteborg. Som-institutet är en oberoende organisation som sedan 1986 mäter svenskarnas åsikter, beteenden och värderingar inom områden som politik, försvar, medier, myndigheter med mera.  Den nationella undersökningen går ut till över 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-85 år, bosatta i Sverige.  Varje år kompletteras enkäten med frågor om aktuella händelser,  vanor och  attityder liksom specifika frågor ställda i samarbet med forskare och myndigheter.   

Partimässigt är det Kristdemokraternas sympatisörer som skiljer ut sig. Bland alla andra riksdagspartiers sympatisörer har förtroendet för försvaret ökat. Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till Socialdemokraterna, som noterar +40 i förtroendebalans, strax före Liberalernas sympatisörer med +38 i förtroendebalans. Sympatisörer till Centerpartiet noterar +35 i förtroendebalans för försvaret, medan Miljöpartiets respektive Moderaternas sympatisörgrupper båda landar på +33 i förtroendebalans. Bland KD-sympatisörer noteras en förtroendebalans för försvaret på +22, vilket är en tydlig nedgång från +37 i 2019 års mätning. Förändringen bland KD-sympatisörerna utgörs både av en krympande andel som uppger ett mycket eller ganska stort förtroende för försvaret och en växande andel som uppger mycket eller ganska litet förtroende (23 procent, upp från 18 procent föregående år). Vänsterpartiets sympatisörer noterar +16 i förtroendebalans för försvaret medan Sverigedemokraternas sympatisörer noterar +9. 2020 års SOM-undersökning är den tredje i rad där försvaret noterar en positiv förtroendebalans bland alla riksdagspartiers sympatisörer, något som inte varit fallet sedan Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010. 

SOM-undersökningen fortsätter att visa ett tydligt stöd för satsningar på försvaret. Förslaget ”minska försvarsutgifterna” får fortsatt tummen ned medan det motsatta förslaget ”öka försvarsutgifterna” noterar stöd. Här kan också noteras att medan motståndet mot att minska försvarsutgifterna är utbrett är stödet för att öka försvarsutgifterna mycket mer ojämnt fördelat mellan exempelvis män och kvinnor samt mellan sympatisörer till M, KD och SD respektive sympatisörer till MP och V.  

De senaste årens nationella SOM-undersökningar har indikerat att den svenska folkopinionen bejakar förändringarna inom försvarspolitiken, inklusive återupptagandet av värnpliktsutbildning. Det finns ett tydligt folkligt stöd för ett starkt militärt försvar inriktat mot försvar av Sverige respektive fredsbevarande utlandsuppdrag. Svenskarnas förtroende för försvaret har under senare år ökat relativt kraftigt efter att ha försvagats under åren med ”Afghanistandoktrinen” och inaktiverad värnplikt. 

Förutom rekordstort förtroende för försvaret finns en intressant skillnad i synen på Östersjöregionen. Förra året noterades ett starkt stöd (+60 i opinionsbalans) för att Sverige skulle stödja Finland i händelse av krig där. När samma fråga i år gällde Estland blev opinionsbalansen -18. Bland såväl män som kvinnor, i alla ålderskategorier och bland nästan alla partisympatisörer övervägde de negativa svaren. Kristdemokraternas sympatisörer med +16 står i en särställning – tillsammans med Liberalernas +4 är KD-sympatisörerna ensamma om att vilja gå in i krig på Estlands sida. 

Karl Yden
Karl Ydén är reservofficer i luftvärnet, forskare vid Centrum för Studier av Militär och Samhälle samt ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademin.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Gerhard Kronberg fick bidrag till en segway-rullstol för att kunna leda utbildningar i fält. Och Tobias Danielsson fick stipendium för sin insats med att bena ut pensionsavtalet och göra det mer begripligt för andra medlemmar.

Det finns pengar att söka från fonder och stiftelser för dig som är yrkesofficer, militärt anställd eller anhörig. Pengar som är tänkta att underlätta tillvaron efter dödsfall, olycka, vid rehabilitering, studiebesök eller som uppmuntran för ett gott fackligt arbete. 

När Gerhard Kronberg var 37 år ramlade han ner från ett tak och bröt ryggen. Det blev omöjligt för honom att fortsätta hålla sjukvårdsutbildningar ombord på olika fartyg. Han  fortsatte med undervisning på land, men ville i möjligaste mån vara med sina elever i fält. Till en början räckte käpp eller krycka när han skulle gå, men med åldern blev det svårare att klara terrängen och han började snegla mot segway-rullstolen som var ny på marknaden. Den kostade 200 000 kronor. Försäkringskassan sa nej och det gjorde också Förvaltningsrätten. 

– Då var det en kollega på Försvarsmedicincentrum som tipsade om att jag kunde söka pengar från en fond. Jag hade inte en susning om att den fanns, men sökte i två omgångar och fick beviljat 50.000 kronor ena året och 50.000 kronor året därpå. 

Gerhard Kronberg fick fondpengar för att köpa en rullstol som möjliggör för honom att bedriva utbildning i fält.

Samtidigt hade han hittat en begagnad segway-rullstol för 150.000 och med 50.000 ur egen ficka och pengarna från Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond kunde han äntligen slå till.  

– Jag har såklart fått rullstolar, käppar och kryckor av landstinget, men inget hjälpmedel som funkade för mig ute i fält. Det finns inte så många handikappade inom Försvarsmakten. Tack vare segway-rullstolen kan jag vara med och köra i skog och mark och den klarar även ett mindre trappsteg, säger Gerhard Kronberg.

För två år sedan fick han beviljat ytterligare ett bidrag på 38.795 kronor från samma fond för nya kraftfulla litiumbatterier till rullstolen och en låda med reservskruvar.  

Är det svårt att söka pengar från fonden?

– Inte alls. Vi inom Försvarsmakten är ju rätt vana att skriva brev och skrivelser. Jag skickade in en kort ansökan och fick besked ganska snabbt om att jag hade beviljats pengarna. 

Tobias Danielsson

För Tobias Danielsson kom pengarna en annan väg. Han sökte inte själv utan blev nominerad och fick 20.000 kronor från Officersförbundets stipendiestiftelse. Dåvarande ordförande i lokalföreningen på Sjöstridsskolan nominerade honom. Motiveringen var hans idoga arbete med att sätta sig in i statens pensionsavtal för att kunna hjälpa andra medlemmar.

– Jag är intresserad av ekonomi och märkte att det fanns en lucka i kunskapen om våra pensionsavtal bland medlemmarna. För att man ska kunna göra kloka val tidigt i karriären gäller det att förstå helheten, säger Tobias Danielsson som är chef för drift- och utvecklingssektionen på Sjöstridsskolans marinstridsavdelning.

Tobias vet inte hur många timmar han lagt ned på att sätta sig in i pensionsavtalet, men många timmar är det. Han håller pensionsutbildningar och svarar på frågor när medlemmarna ringer. Mestadels är det de som är nära pension som är intresserade, men han hoppas nå ut även till de yngre.

Vad sa du när Officersförbundet ringde och sa att du var en av stipendiaterna?

– Det är såklart alltid roligt att få uppskattning, men pengarna är faktiskt sekundära för mig. Att kunna bidra till mervärde för medlemmarna är både roligt och stimulerande och jag lär mig mycket själv. Egentligen skulle jag fått stipendiet vid förbundsstämman under högtidliga former, men på grund av pandemin blev det inte så. 

Har du köpt något speciellt för de 20.000 kronorna?

– Nej, jag har faktiskt inte det. 

Numer är Tobias Danielsson vice ordförande i Officersförbundets lokalförening på Sjöstridsskolan och nyligen invald som suppleant i förbundsstyrelsen.

HÄR FINNS PENGARNA

Officersförbundets ­stipendiestiftelse

Vem kan söka: Den som varit facklig medlem i tre år kan blir nominerad av annan medlem, kollega, närmsta chef eller överordnad chef. 

Vad: 25 000 kronor för den som står för ett gott fackligt ledarskap, stimulerar engagemang för yrkesfrågor, bidrar till facklig verksamheten eller driver en viktig fråga. Helt enkelt en eldsjäl på det fackliga området. 

Ansökan: Hela året 

Kontakt: stipendiestiftelsen@officersforbundet.se

Herman Friedländers ­militära stipendium

Vem kan söka: yrkesofficerare i aktiv tjänst inom Försvarsmakten eller annan myndighet.

Vad: Stipendier för studieresor utomlands som anses vara till nytta för Försvarsmakten. Exempelvis kurs, mässa eller att följa ett förband. 

Ansökan: Senast september 2023 

Kontakt: www.fhs.se (mer info finns på Emilia)

Kungafonden

Vem kan söka: Anställda inom Försvarsmakten som drabbats av sjukdom eller skada i samband med tjänstgöring. 

Vad: Bidrag för rehabilitering och för att förbättra möjligheterna till ett fungerande liv. Även bidrag till efterlevande i samband med dödsfall. Delar ut bidrag flera gånger per år, större belopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: info@kungafonden.se

H.M. Konungens Militär­hospitals- och Medaljfonder

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande make, maka eller barn utan större förmögenhet och med en inkomst på max 16.000 kronor (fyra basbelopp). 

Vad: Flerårigt stöd på grund av låg pension, kostnad för tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel. Begravningshjälp. Specifikt för barnen bidrag eller stipendier för studier eller fritidsaktiviteter. 

Ansökan: Senast 31 mars 2023 

Kontakt: kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond

Vem kan söka: Yrkesofficerare som råkat ut för olycka, sjukdom eller bestående skada

Vad: Hjälpmedel, kostnader för rehabilitering, psykologbehandling eller underlättande vid annan livskris. Begravningshjälp. Engångsbelopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)


Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar till
avlidna militärer

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande med låg inkomst  

Vad: Ekonomiskt bidrag. Engångsbelopp som räknas ut på individbasis.

Ansökan: Hela året 

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)

Utöver dessa fonder och stipendier finns också stipendier och bidrag att söka lokalt för den som är militärt anställd. Gå in under stiftelser.lansstyrelsen.se och sök på ”officer” eller ”soldat”.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sedan 2020 har inte några tjänstekort producerats i Försvarsmakten. I våras skulle produktionen i egen regi ha kommit igång, men försenade leveranser av utrustning har gjort att tillverkningen ännu inte har startat. Snart ska dock det första tjänstekortet kunna tryckas.

Våren 2021 togs beslutet att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi.

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar bland annat för att styrka innehavarens identitet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Sedan 2020 har inte några tjänstekort kunnat utfärdats i myndigheten. Produktionen skulle egentligen ha påbörjats i våras, men tillverkningen har hittills inte startat.    

– Det är några aktiviteter som har tagit längre tid än beräknat, bland annat leveranstid av produktionsutrustning och tillhörande IT-systemslösning. Det har också varit tidskrävande att utarbeta rutiner för att hantera information och persondata på ett säkert sätt, säger Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

» De leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera. «

Följderna för de anställda har varit att rutiner på respektive organisationsenhet tagits fram, bland annat genom att andra identifikationshandlingar använts och att särskilda procedurer vidtagits för att lösa ut situationen för de som haft ogiltiga tjänstekort.

Vad tänker du om förseningen?

– Naturligtvis är en försening inte vad vi önskat, men de leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera då de ligger utanför vår kontroll. 

Nu är produktionsutrustningen slutligen på plats, och den är testad och fungerar väl, enligt Küller. Den slutliga ackrediteringsprocessen pågår och när systemet får godkänt kommer produktionen att påbörjas. 

– När det sker kan vi inte spekulera kring, men vår förhoppning är att det inte ska dröja alltför länge. Alla övriga förutsättningar inför produktion är förberedda. Parallellt med detta har cheferna för organisationsenheterna fått i uppgift att utse tjänstekortsansvarig som kommer att utfärda och återkalla tjänstekort.

kuller-768x1022
Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef

Det var våren 2021 som beslutet om att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi togs. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Att det blev egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av anställdas personuppgifter. 

– Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett omvärldsläget, säger Maritha Küller. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland. 

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.

Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «

– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort. 

per_skoglund_webb
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter. 

– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet. 

Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit  dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

FAKTA

Logistikens betydelse i Ukrainakriget

I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post