Senast publicerat
Senast publicerat:

”Viktigt att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade”

I somras beslutades att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk tillsammans med övriga nordiska länder. Under våren kommer ett tiotal svenska yrkesofficerare att påbörja sin tjänstgöring i USA, men för att förbättra deras vistelse och underlätta rekryteringen behövs nya avtal. Det säger Jesper Nilsson, sektionschef J51 på Operationsledningen.

Linda Sundgren
"När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats", säger Jesper Nilsson, sektionschef vid Operationsledningen som arbetar med Försvarsmaktens operativa planering i Nato.

Foto: Filip Erlind

Vad innebär det för Försvarsmakten att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk (JFC NF) istället för som i dag, det i Brunssum, Nederländerna?

– Det innebär att tyngdpunkten i vårt operativa arbete i Nato kommer att vara i Norfolk och att det är där många svenska yrkesofficerare kommer att tjänstgöra. Men vi kommer att fortsätta att bemanna även Brunssum. Genom vår geografiska position med Arktis och Nordkalotten, Norge med sin Atlantkust, Finland med landgräns mot Ryssland och Sveriges långa kust mot Östersjön måste vi självklart förhålla oss även till Brunssum. Rent praktiskt innebär flytten till Norfolk bland annat en tidsskillnad på sex timmar, vilket är ganska mycket sett till en åtta timmars arbetsdag. Det är något som Försvarsmakten och andra myndigheter kommer att behöva anpassa sig till, bland annat med sambandslösningar, säger Jesper Nilsson.

Det har diskuterats att gränsdragningar inom Nato kan leda till att Sverige delas upp på olika operativa högkvarter där Gotland skulle hamna under Brunssum. Hur fortgår det arbetet?

– Det finns ännu inga beslut om gränsdragningar för Joint Operation Areas. Diskussioner förs på högsta nivå inom Nato om vilka avdömningar, avvägningar och gränsdragningar som ska göras. 

Natos högkvarter i Norfolk håller på att byggas ut för att ge plats åt ny personal. Hur långt har man kommit?

– Norfolk ligger inne på en gigantisk amerikansk flottbas där det finns bankkontor, snabbmatrestauranger, träningslokaler och andra faciliteter som de som arbetar i Nato har tillgång till. Däremot saknas i nuläget ganska mycket resurser infrastrukturellt och de byggnader som finns där är relativt slitna. Nu håller man på att bygga upp baracklösningar och målet är att inom inte alltför lång tid vara fullt operativ och det fylls på med personal väldigt snabbt. Men lokalerna i Norfolk är inte lika ändamålsenliga som dem i Brunssum och infrastruktur ser annorlunda ut. Jag skulle säga att arbetsmiljön som sådan är bättre i Brunssum as we speak, men den kommer förhoppningsvis att utvecklas.

Hur mycket personal har Försvarsmakten på plats i Norfolk just nu?

– Vid årsskiftet var de två officerare, men det kommer att fyllas på under våren och till sommaren ska tolv befattningar som Sverige tilldelats vara på plats. Till det kommer ett antal officerare som reser ner på kortare tjänsteresor för att stödja pågående arbeten vid staben. När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats. Totalt räknar man med att cirka 500 individer kommer att tjänstgöra på Norfolk.

När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats.

Kan du beskriva hur det går till när befattningar i Norfolk fördelas mellan olika medlemsländer i Nato?

– Först genomförs ett arbete där vi tittar på vilka befattningar som finns tillgängliga i JFC Norfolk och vilka av dem som vi är intresserade av. Sedan vägs det mot organisationen och planeringen här hemma. Därefter deltar vi i en bemanningskonferens inom Nato där medlemsländerna får buda på de befattningar de vill ha. Vid de bemanningskonferenser där vi deltagit har Försvarsmakten fått många av våra önskade befattningar.

Vilka befattningar handlar det om?

– JFC Norfolk är uppbyggt som ett operativt högkvarter på samma sätt som Operationsledningen här hemma med olika jointavdelningar. Försvarsmakten kommer under 2025 vara representerade vid flertalet av J-avdelningarna vid staben. Grader är kopplade till befattningar, men just nu har vi ett antal överstelöjtnanter som är på väg att åka. Totalt inom Natos operativa delar kommer det framöver att vara cirka 30 procent specialistofficerare och 70 procent officerare. Inom de strategiska delarna, som Natos högkvarter i Bryssel och det militärstrategiska högkvarteret Shape i Mons, kommer det sannolikt att vara färre specialistofficerare. Men det bör tilläggas att sedan årsskiftet har arbetsgivaransvaret för svenska befattningar vid JFC Norfolk flyttats från Operationsledningen till Försvarsstabens utlandssektion.

Flera chefer i Försvarsmakten har tidigare vittnat om att det är ganska enkelt att rekrytera personal till Natos staber i Europa. Är det likadant vid rekryteringen till Norfolk?

– De individer som ska åka nu i vår är klara, men det har inte stått horder med officerare och knackat på min dörr och bett mig att skicka dem och deras familjer till USA, om man säger så. Inledningsvis är intresset ganska stort. Man vill bidra till Sveriges nya roll i alliansen och ser det som ett äventyr. Men efter samtal om de förutsättningar och villkor som gäller i USA är det flera som har ändrat sin vilja. Vi tvingar ingen att åka och min bestämda uppfattning är att vi inte kommer att göra det framgent heller.

Liknande läsning:

Vad är det som gör det svårt att rekrytera till Norfolk?

– Jag tror att flera faktorer spelar in. En viktig faktor är nog att det inte går att veckopendla från USA, vilket gör det svårt för dem vars familjer inte kan eller vill följa med. De rekommenderade bostadsområden som finns runt Norfolk ligger cirka 45 minuters bilväg från högkvarteret och eftersom det inte finns någon kollektivtrafik motsvarande den vi har i Sverige måste man pendla med bil. Har man då medföljande barn som ska skjutsas till skolan behöver man två bilar. Bilar köps för privata pengar och en billigare bil kostar runt 250 000 kronor. Till det kommer försäkringen på mellan 2 000 och 3 000 kronor i månaden. 

– Har man barn med fritidsintressen som kanske spelar fotboll eller hockey är avgiften mellan 40 000 och 65 000 kronor per år, eftersom det inte finns någon föreningsverksamhet. I dagsläget har medföljande heller ingen möjlighet att arbeta i USA. Tjänstgöring i Norfolk passar nog inte alla, men jag vill tillägga att de två som vi haft där under hösten är väldigt nöjda och trivs mycket bra. 

Det viktigaste är att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade och deras medföljande.

Hur bor de svenskar som tjänstgör i Norfolk?

– De som är där nu bor bland annat på Virginia Beach, där flera andra av de nordiska officerarna bor med sina familjer. Man väljer själv var man vill bo, men det kan vara en poäng att bo nära andra som är stationerade i Norfolk. Det underlättar för att skapa nätverk och barnen kan hitta gemensamma aktiviteter. Men jag brukar säga till dem som ska åka att det stora jobbet gör man innan avresan med kontakter med Skatteverket, Försäkringskassan, skolor och så vidare.

Vad tror du behöver förändras för att underlätta tillsättningen av befattningar i Norfolk och förbättra för dem som ska tjänstgöra där?

– Det viktigaste är att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade och deras medföljande. Det handlar om praktiska detaljer som exempelvis fordonsfrågor, att höja och modernisera medföljandetillägget och göra det möjligt för medföljande att arbeta i USA. Försvarsmakten jobbar hårt för att få till sådana förändringar, men vi äger inte frågan själva och vi måste få andra myndigheter som Arbetsgivarverket, Skatteverket och Försäkringskassan att vridas åt det hållet. Avtalsförhandlingar pågår och jag hoppas att det ska mynna ut i bättre villkor för vår personal.

Sverige tillhör fortfarande det operativa högkvarteret i Brunssum. När kommer den formella flytten över till Norfolk att ske?

– Det är ännu inte beslutat, men vi fortsätter att bygga upp staben i Norfolk under tiden.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: