Senast publicerat
Senast publicerat:

”Viktigt att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade”

I somras beslutades att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk tillsammans med övriga nordiska länder. Under våren kommer ett tiotal svenska yrkesofficerare att påbörja sin tjänstgöring i USA, men för att förbättra deras vistelse och underlätta rekryteringen behövs nya avtal. Det säger Jesper Nilsson, sektionschef J51 på Operationsledningen.

Linda Sundgren
"När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats", säger Jesper Nilsson, sektionschef vid Operationsledningen som arbetar med Försvarsmaktens operativa planering i Nato.

Foto: Filip Erlind

Vad innebär det för Försvarsmakten att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk (JFC NF) istället för som i dag, det i Brunssum, Nederländerna?

– Det innebär att tyngdpunkten i vårt operativa arbete i Nato kommer att vara i Norfolk och att det är där många svenska yrkesofficerare kommer att tjänstgöra. Men vi kommer att fortsätta att bemanna även Brunssum. Genom vår geografiska position med Arktis och Nordkalotten, Norge med sin Atlantkust, Finland med landgräns mot Ryssland och Sveriges långa kust mot Östersjön måste vi självklart förhålla oss även till Brunssum. Rent praktiskt innebär flytten till Norfolk bland annat en tidsskillnad på sex timmar, vilket är ganska mycket sett till en åtta timmars arbetsdag. Det är något som Försvarsmakten och andra myndigheter kommer att behöva anpassa sig till, bland annat med sambandslösningar, säger Jesper Nilsson.

Det har diskuterats att gränsdragningar inom Nato kan leda till att Sverige delas upp på olika operativa högkvarter där Gotland skulle hamna under Brunssum. Hur fortgår det arbetet?

– Det finns ännu inga beslut om gränsdragningar för Joint Operation Areas. Diskussioner förs på högsta nivå inom Nato om vilka avdömningar, avvägningar och gränsdragningar som ska göras. 

Natos högkvarter i Norfolk håller på att byggas ut för att ge plats åt ny personal. Hur långt har man kommit?

– Norfolk ligger inne på en gigantisk amerikansk flottbas där det finns bankkontor, snabbmatrestauranger, träningslokaler och andra faciliteter som de som arbetar i Nato har tillgång till. Däremot saknas i nuläget ganska mycket resurser infrastrukturellt och de byggnader som finns där är relativt slitna. Nu håller man på att bygga upp baracklösningar och målet är att inom inte alltför lång tid vara fullt operativ och det fylls på med personal väldigt snabbt. Men lokalerna i Norfolk är inte lika ändamålsenliga som dem i Brunssum och infrastruktur ser annorlunda ut. Jag skulle säga att arbetsmiljön som sådan är bättre i Brunssum as we speak, men den kommer förhoppningsvis att utvecklas.

Hur mycket personal har Försvarsmakten på plats i Norfolk just nu?

– Vid årsskiftet var de två officerare, men det kommer att fyllas på under våren och till sommaren ska tolv befattningar som Sverige tilldelats vara på plats. Till det kommer ett antal officerare som reser ner på kortare tjänsteresor för att stödja pågående arbeten vid staben. När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats. Totalt räknar man med att cirka 500 individer kommer att tjänstgöra på Norfolk.

När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats.

Kan du beskriva hur det går till när befattningar i Norfolk fördelas mellan olika medlemsländer i Nato?

– Först genomförs ett arbete där vi tittar på vilka befattningar som finns tillgängliga i JFC Norfolk och vilka av dem som vi är intresserade av. Sedan vägs det mot organisationen och planeringen här hemma. Därefter deltar vi i en bemanningskonferens inom Nato där medlemsländerna får buda på de befattningar de vill ha. Vid de bemanningskonferenser där vi deltagit har Försvarsmakten fått många av våra önskade befattningar.

Vilka befattningar handlar det om?

– JFC Norfolk är uppbyggt som ett operativt högkvarter på samma sätt som Operationsledningen här hemma med olika jointavdelningar. Försvarsmakten kommer under 2025 vara representerade vid flertalet av J-avdelningarna vid staben. Grader är kopplade till befattningar, men just nu har vi ett antal överstelöjtnanter som är på väg att åka. Totalt inom Natos operativa delar kommer det framöver att vara cirka 30 procent specialistofficerare och 70 procent officerare. Inom de strategiska delarna, som Natos högkvarter i Bryssel och det militärstrategiska högkvarteret Shape i Mons, kommer det sannolikt att vara färre specialistofficerare. Men det bör tilläggas att sedan årsskiftet har arbetsgivaransvaret för svenska befattningar vid JFC Norfolk flyttats från Operationsledningen till Försvarsstabens utlandssektion.

Flera chefer i Försvarsmakten har tidigare vittnat om att det är ganska enkelt att rekrytera personal till Natos staber i Europa. Är det likadant vid rekryteringen till Norfolk?

– De individer som ska åka nu i vår är klara, men det har inte stått horder med officerare och knackat på min dörr och bett mig att skicka dem och deras familjer till USA, om man säger så. Inledningsvis är intresset ganska stort. Man vill bidra till Sveriges nya roll i alliansen och ser det som ett äventyr. Men efter samtal om de förutsättningar och villkor som gäller i USA är det flera som har ändrat sin vilja. Vi tvingar ingen att åka och min bestämda uppfattning är att vi inte kommer att göra det framgent heller.

Liknande läsning:

Vad är det som gör det svårt att rekrytera till Norfolk?

– Jag tror att flera faktorer spelar in. En viktig faktor är nog att det inte går att veckopendla från USA, vilket gör det svårt för dem vars familjer inte kan eller vill följa med. De rekommenderade bostadsområden som finns runt Norfolk ligger cirka 45 minuters bilväg från högkvarteret och eftersom det inte finns någon kollektivtrafik motsvarande den vi har i Sverige måste man pendla med bil. Har man då medföljande barn som ska skjutsas till skolan behöver man två bilar. Bilar köps för privata pengar och en billigare bil kostar runt 250 000 kronor. Till det kommer försäkringen på mellan 2 000 och 3 000 kronor i månaden. 

– Har man barn med fritidsintressen som kanske spelar fotboll eller hockey är avgiften mellan 40 000 och 65 000 kronor per år, eftersom det inte finns någon föreningsverksamhet. I dagsläget har medföljande heller ingen möjlighet att arbeta i USA. Tjänstgöring i Norfolk passar nog inte alla, men jag vill tillägga att de två som vi haft där under hösten är väldigt nöjda och trivs mycket bra. 

Det viktigaste är att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade och deras medföljande.

Hur bor de svenskar som tjänstgör i Norfolk?

– De som är där nu bor bland annat på Virginia Beach, där flera andra av de nordiska officerarna bor med sina familjer. Man väljer själv var man vill bo, men det kan vara en poäng att bo nära andra som är stationerade i Norfolk. Det underlättar för att skapa nätverk och barnen kan hitta gemensamma aktiviteter. Men jag brukar säga till dem som ska åka att det stora jobbet gör man innan avresan med kontakter med Skatteverket, Försäkringskassan, skolor och så vidare.

Vad tror du behöver förändras för att underlätta tillsättningen av befattningar i Norfolk och förbättra för dem som ska tjänstgöra där?

– Det viktigaste är att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade och deras medföljande. Det handlar om praktiska detaljer som exempelvis fordonsfrågor, att höja och modernisera medföljandetillägget och göra det möjligt för medföljande att arbeta i USA. Försvarsmakten jobbar hårt för att få till sådana förändringar, men vi äger inte frågan själva och vi måste få andra myndigheter som Arbetsgivarverket, Skatteverket och Försäkringskassan att vridas åt det hållet. Avtalsförhandlingar pågår och jag hoppas att det ska mynna ut i bättre villkor för vår personal.

Sverige tillhör fortfarande det operativa högkvarteret i Brunssum. När kommer den formella flytten över till Norfolk att ske?

– Det är ännu inte beslutat, men vi fortsätter att bygga upp staben i Norfolk under tiden.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: