Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten ska producera tjänste­kort i egen regi

Sedan sommaren 2020 har Försvarsmakten stått utan avtal för produktion av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Från och med i vår kommer denna kapacitet att finnas inom myndigheten. Hanteringen av skyddsvärd information och att kunna trycka tjänstekort i alla beredskaps­nivåer är två anledningar till beslutet.

Josefine Owetz
Jimmy Croona/Försvarsmakten
Exempel ur "Försvarsmaktens interna bestämmelser om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar."

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar för att styrka innehavarens behörighet att fullgöra sina uppgifter. Det kan handla om att inneha skjutvapen i tjänsten eller att styrka sin identitet eller tjänsteställning för att få tillträde till objekt, lokaler och områden.

Sedan sommaren 2020 har Försvarsmakten inte haft något ramavtal för produktion av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Tidigare har tillverkning och förvaltning skett av extern leverantör, men när dåvarande upphandling löpte ut påbörjades ett arbete för att utreda olika alternativ. 

Det formella inriktningsbeslut som innebar att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort och övriga behörighetshandlingar i egen regi togs i våras. Därefter har en arbetsgrupp utrett och analyserat resurser, kostnader, säkerhetsskydd samt behov av infrastruktur.

Att det blir egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av försvarsmaktsanställdas personuppgifter och att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inte ska exponeras utanför Försvarsmaktens lokaler, förklarar Anders Kylesten, chef för säkerhetsavdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet.

– Det som framkom kring Transportstyrelsen (När känslig information från Transportstyrelsen gjordes tillgänglig för icke säkerhetskontrollerad personal i utlandet, reds.anm) för några år sedan fick oss att tänka till. När vi skulle utreda frågan kring produktion av tjänstekort insåg vi snart att det är något som vi bör hålla inom Försvarsmakten. Det bygger på ett informationssäkerhetsperspektiv. Vi vill inte låta någon extern leverantör komma i kontakt med uppgifter om våra anställda, säger Anders Kylesten. 

» Vi vill inte låta någon extern leverantör komma i kontakt med uppgifter om våra anställda. «

En egen produktion innebär också att Försvarsmakten snabbare kan säkerställa sin försörjning av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar genom kortare upphandlings- och säkerhetsskyddsprocesser, enligt Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelning på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

– Genom att ha produktion i egen regi kommer vi att ha förmågan oberoende av skyddsnivå. Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett beredskapsförhållanden, säger Maritha Küller. 

Liknande läsning:

Under perioden från förra sommaren fram tills i dag har inte några behörighetshandlingar kunnat utfärdats till anställda inom myndigheten. Maritha Küller kan inte uttala sig kring hur stort behovet av nya tjänstekort kommer att vara när produktionen väl startar, men konstaterar att Försvarsmakten är en expanderande organisation i tillväxt. 

– Man kan anta att det är en kö för tjänstekort. Jag bedömer att kapaciteten vi har kommer att kunna hantera behovet relativt omgående. Det kommer inte att vara hindrande. Vi har satt upp en produktionskapacitet som kommer att kunna hantera tillväxt. Så i nuläget kommer vi att kunna producera det som behövs, säger Maritha Küller. 

kuller
Maritha Küller

Hur många av Försvarsmaktens anställda har inte ett giltigt tjänstekort i dag? Vad blir följderna rent konkret av detta? 

– Hur många det rör sig om kommer vi inte att svara på utifrån ett sekretessperspektiv. Följderna för de anställda blir att man följer lokal rutin hos respektive organisationsenhet. Min bild är att man använder andra identifikationshandlingar och har infört särskilda rutiner och procedurer. 

Produktionsutrustningen är beställd och arbetsgruppen tittar nu på alla rutiner kopplat till produktionen som planeras att starta i vår. 

– Just nu förbereder vi inför att vi ska ha en produktionsutrustning och tillhörande system på plats. När all utrustning är levererad ska den placeras i en lokal. Vi ser att vi kommer att ha allt på plats i februari och då också inleda en testperiod för att pröva helheten med produktionsutrustning och all kringutrustning. Om allt går som planerat kommer vi att trycka det första kortet officiellt den 31 mars, säger Maritha Küller.

FAKTA

Tjänstekort i Försvarsmakten 
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är Försvarsmaktens kravställare avseende tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Det är Must som anger vilka tjänstekort och övriga behörighetshandlingar Försvarsmakten ska ha (tjänstekort, värnpliktskort, militärpoliskort) samt vilken information som ska finnas på Försvarsmaktens tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Varje myndighet som utfärdar tjänstekort har skyldighet att föra ett tjänstekortsregister i enlighet med förordning (1958:272) om tjänstekort.
Källa: Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

    Josefine Owetz
    Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

    Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

    Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

    Läs mötet här

    251217-PaulWennerholm-0588-1

    Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

    Foto: Paul Wennerholm

    2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

    Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

    Läs reportaget här

    Statsflygskvadronen

    Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    3. Statsflyget mot nya höjder

    Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

    Läs reportaget här

    Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

    Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

    Foto: Försvarsmakten

    4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

    Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

    Läs intervjun här

    Flygvapnets cyberförsvar

    ”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

    Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

    Läs reportaget här

    f17_vader_flygtornetinne_allatre1

    Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

    Foto: Linn Bergbrant

    6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

    Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

    Läs reportaget här

    Daniel Smith

    En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

    Foto: Filip Erlind

    7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

    I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

    Läs intervjun här

    Aurora 26 pressade logistiken

    På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

    Foto: Filip Erlind

    8. Aurora 26 pressade logistiken

    Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

    Läs reportaget här

    Tystnadskultur

    På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

    Foto: Björn Öberg

    9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

    Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

    Läs fördjupningen här

    margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

    Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

    Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

    Läs intervjun här

    Ur arkivet: