Senast publicerat
Senast publicerat:

”Jag har fått ett stort förtroende”

När Alexander Westberg gjorde sin grundutbildning på ­Livgardet för åtta år sedan var planen att gå utbildningen och se var den skulle leda. Nu är han sedan ett år ordförande i ­Livgardet OF och sedan tre år huvudskyddsombud på Livgardet.

Cecilia Gustafsson
Intresset för juridik och beteende­vetenskap bidrog till att Alexander gick grundutbildningen till militärpolis.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Artikel från Officersförbundet.

Alexander trivdes under grundutbildningen så när ett befäl som han såg upp till tyckte att han skulle söka en tjänst som soldat på 13:e säkerhetsbataljonen gjorde han det. Under första tiden som anställd blev Alexander nyfiken på militärpolisen. Han läste samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och är intresserad av juridik och beteendevetenskap och kände att han kunde utveckla sina intressen om han gick grundutbildningen till militärpolis.

– Det var en bra utbildning. Jag förstod juridiken både i teorin och i praktiken. Så var det en hel del beteendevetenskap också, säger Alexander. 

Han blev sedan stridsledningesbefäl på 13:e säkerhetsbataljonens stab och hjälpte hela staben i det dagliga arbetet med bland annat säkerhetsoperationer.

– Det var spännande och jag kände att jag utförde meningsfulla arbetsuppgifter och gjorde skillnad, säger Alexander.

Han fick frågan om han ville bli skydds­ombud redan under första tiden som anställd. När han fick en arbetsbeskrivning av vad ett skyddsombud gör tackade han ja.

– Det var också utvecklade på ett annat vis än den vanliga befattningen. Ett skyddsombud kan jobba med helt olika typer av arbetsmiljö­frågor. Det beror mycket på var man jobbar i Försvarsmakten. När jag är blev stridsledningsbefäl jobbade jag mest med frågor om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, säger han.

Det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis.

Alexander gick både specifika utbildningar för skyddsombud och generella arbetsmiljö­utbildningar. Han lärde också känna dåvarande huvudskyddsombud på Livgardet och han ringde ofta huvudskyddsombudet för att prata om arbetsmiljöfrågor. När huvudskydds­ombudet slutade fick Alexander förfrågan om att ta över förtroendeuppdraget. Trots att han varit skyddsombud i tre år var det inte alls självklart att han skulle tacka ja.

Liknande läsning:

– Jag blev nervös. Livgardet är ett stort och komplext förband och att vara huvudskyddsombud betyder att jag företräder alla medarbetare. Jag har fått ett stort förtroende av medarbetare. I början var det lite jobbigt att gå in till förbandschefen och prata om arbetsmiljö, men jag har bra chefer och har aldrig känt att jag blivit nedvärderad på grund av min grad. Vi vill ofta samma sak, även om vi har olika perspektiv, säger han.  

Det var dock mycket mer arbete än väntat och Alexander insåg att om han ska göra allt som förväntades av honom som huvudskyddsombud behövde han jobba med det på heltid. Efter en hemställan hos förbandschefen blev det också så. Idag arbetar han tätt tillsammans med arbetsmiljöhandläggaren och verksamhetssäkerhetsofficer vid förbandet.

– Jag arbetar med många arbetsmiljöfrågor, men det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis. Det är jobbigt att se någon som är ledsen och mår dåligt. Det är inte alltid enkelt att hjälpa till, säger han.

Förbundsnytt porträttet bild 2

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och hoppar han in som instruktör ibland.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Som skyddsombud kom Alexander i kontakt med Livgardet OF. I början var han bara intresserad av arbetsmiljöfrågorna och blev invald som suppleant i styrelsen för att ha nära till de fackligt förtroendevalda, men det fackliga engagemanget växte och han blev invald som ledamot i styrelsen. Det var som att en ny värld öppnades för honom.

– Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem? Det är väl bara att sitta med i möten och säga vad som behöver ändras, säger Alexander. Han skrattar och tillägger att det finns många som inte har så mycket kunskap om de fackliga frågorna och hur och när man som facklig förtroendevald har möjlighet att påverka.

Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem?

Vid Förbundsmötet för ett år sedan blev Stefan Morin, dåvarande ordförande för Livgardet OF, vald till förbundsordförande för förbundet. Livgardet OF:s styrelse pratade ihop sig och vid föreningens årsmöte blev Alexander vald till ordförande. Nu arbetar han tillsammans med de andra i styrelsen varav två arbetar som fackliga förtroendemän på heltid.

– Vi är som ett kansli. Vid föreningens årsmöte fattar medlemmarna beslut om vad vi ska arbeta för och sedan ska vi verkställa det. Jag som ordförande leder det arbetet. För mig hänger allting ihop. Demokratin är kärnan i allt vi gör. Försvarsmakten försvarar demokratin och vi arbetar för att det ska vara en demokratisk organisation på så vis att personalen kommer till tals och kan påverka, säger han.

Försvarsmakten har stora utmaningar eftersom organisationen ska växa, stödja Ukraina och anpassa sig till medlemskapet i Nato.

– Vi behöver fortsätta arbeta för att skapa bra arbetsmiljö och en organisation där personalen vill stanna kvar och utvecklas. Medlemmarna är tydliga med att det är bättre lön och villkor som står högst upp på agendan, säger han.

Om några dagar ska Alexander gå förbundets förhandlingskurs. För somliga handlar förhandling om att vinna eller förlora, men för Alexander handlar det om något helt annat.

– Det är två eller flera parter som ska komma till en överenskommelse som är bra för alla inblandade. Jag hoppas att kursen ska ge mig fler verktyg. Det känns bra att öva utan att det är skarpt läge, säger han. 

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och även om han arbetar som huvudskyddsombud för det mesta hoppar han in som instruktör ibland.

– Just nu trivs jag superbra och jag utvecklas. Det viktigaste som förtroendevald är att jag har medlemmarnas förtroende, säger Alexander.

Fakta

ALEXANDER WESTBERG

Ålder: 27 år.

Fackliga uppdrag: Skyddsombud Livgardet 2017–2021, huvudskyddsombud Livgardet 2021–, ersättare skyddsombud för armén 2023–, suppleant Livgardets OF 2021, ledamot Livgardets OF 2022, ordförande Livgardets OF 2023–.

Bakgrund i korthet: GU 2016–2017, soldat SÄKBAT 2017, grundkurs militärpolis 2018, stridsledningsbefäl SÄKBAT bataljonsstab 2020, militärpolisinstruktör Livgardet 2023–.

Bor: I Stockholm.

Familj: Sambo.

På fritiden: Umgås med familj och vänner, tittar på film och tv-serier.

Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Vi har lämnat ett historiskt 2022 bakom oss – det blev året då kriget tyvärr kom åter till Europa. Det går inte att nog påtala det allvarliga säkerhetspolitiska läget och dess påverkan på energiförsörjning och vårt makroekonomiska läge med skenade räntor och hög inflation.

Rysslands invasion av Ukraina skakade om oss alla. Ur den kom – helt naturligt, men ändå överraskande – den svenska Natoansökan. Den redan tidigare beslutade och nödvändiga upprustningen av Försvarsmakten blev också helt central. Den allt högre försvarspolitiska ambitionen innebär emellertid i kombination med Försvarsmaktens ökade operativa tempo, att arbetsbelastningen för Officersförbundets medlemmar blir alltmer ansträngd – medlemmar som alltjämt står i främsta linjen.   

Det var därför mycket glädjande att avsluta 2022 där vi och övriga fackförbund och arbetsgivaren kom överens om att höja ett stort antal tillägg, exempelvis för Försvarsmaktsdygn och OB-ersättning. Det ligger helt i linje med vad våra medlemmar gett uttryck för i vår medlemsundersökning – löner och villkor är, enligt de som svarat, de viktigaste frågorna som vi ska driva. Men de där framgångarna kom inte av sig själv, bakom ligger hårt fackligt arbete.

» Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 gavs positiva signaler från såväl politiken som från Försvarsmakten. «

Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 gavs positiva signaler från såväl politiken som från Försvarsmakten. På det försvarspolitiska området råder närmast borgfred och stor enighet om vikten av ett starkt totalförsvar – att det således finns fortsatt stora behov både inom det militära som civila förvaret. 

Överbefälhavaren har börjat tala om personalen och hur hårt de arbetar, samtidigt som Försvarsmakten ska växa i omfattning och styrka samt integreras i Nato. Ja, det är minst sagt utmanade tider för alla våra medlemmar. Men för att skapa uthållighet, en nödvändighet för att kunna öka tempot ytterligare om så krävs, måste lön och villkor inte bara vara konkurrenskraftiga – jag menar att de måste vara i toppklass och ge alla och en var en känsla av att de hårda ansträngningar som envar gör verkligen uppskattas – uppskattas av såväl arbetsgivaren Försvarsmakten som av staten Sverige.

Det finns både behov av och möjlighet till kreativa förhandlingar och lösningar – med god ömsesidig och respektfull vilja är jag övertygad om att vi kan hitta konstruktiva partsgemensamma överenskommelser till gagn för den hårt arbetande militära personalen i en allvarlig tid – något vår försvarsminister Pål Jonson påtalade i Sälen: ”exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder”. 

Att Försvarsmaktens myndighetsledning nu talar tydligare och poängterar vikten av personalen och dess förmåner och villkor gör därför att jag ser 2023 an med viss tillförsikt ur ett fackligt perspektiv. Emellertid krävs fortfarande betydande ansträngningar för att lyckas med Försvarsmaktens tillväxt, där en övertygande stabil tillströmning av personal blir avgörande. För att lyckas med det räcker det inte med att de militära yrkena är attraktiva – förmåner, löner och villkor måste också vara på en sådan nivå att de även uppfattas som tilltalande.

Ur arkivet: