”Soldaten i fält” har översatts – ska delas ut till ukrainska soldater

Svenska SoldF har översatts till ukrainska. Bakom initiativet står Daniel Smith, kapten i armén och doktorand vid Försvarshögskolan. Han har varit projektledare för en projektgrupp som har översatt boken ”Soldaten i fält”. Nu ska den delas ut till ukrainska soldater.

”Soldaten i fält” har översatts till ukrainska och börjat delats ut till ukrainska soldater. ”Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland”, säger Daniel Smith, initiativtagare till projektet.

Soldaten i fält, SoldF, innehåller anvisningar och råd för soldatens uppträdande både på och utanför stridsfältet. Den ger grundläggande kunskaper som alla soldater måste ha och är utformad så att självstudier underlättas. SoldF är därför en utmärkt soldatmanual, menar kapten Daniel Smith.

Vid sidan av doktorandstudierna vid Försvarshögskolan har han de senaste månaderna varit projektledare för en volontärgrupp som har översatt SoldF till ukrainska. Idén till projektet fick han efter att ha talat med svenska volontärer som utbildar ukrainska medborgare i militär grundutbildning på plats i Ukraina.

– I utbildningen använder sig de svenska instruktörerna av det som står i SoldF. Jag fick höra av några instruktörer att flera ukrainska soldater uttryckt att de var intresserade av att få boken översatt så att de själva kan ta del av innehållet. Det var så jag kom på idén att starta projektet med att översätta boken, säger Daniel Smith och fortsätter:

– Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. Det känns bra att kunna vara med och bidra till att några liv kanske kan räddas.

» Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. «

Vad gör SoldF användbar?

– Den är allomfattande och täcker in väldigt många olika delar. Den är bra utformad och har en stor mängd bilder och illustrationer som gör den väldigt pedagogisk. SoldF har en stor bredd på innehållet och ger inte bara kunskap om hur strid går till utan också hur man ska äta och ta hand om fötterna. För att fungera som en soldat behövs inte så mycket mer än det grundläggande. SoldF gör inga anspråk på att ge mer än just det.

I december gick Daniel Smith ut med en efterlysning på Facebook och sökte efter frivilliga med språkkunskaper i ukrainska som ville engagera sig i översättningen.

– Det var många som ville hjälpa till. Jag har fördelat ut olika delar av översättning till volontärerna.

Han lyfter särskilt fram förvaltare Jan Almgård vid Ledningsregementet som har varit en nyckelperson i projektet och agerat som huvudöversättare och sakkunnig. Almgård kan ukrainska, har tjänstgjort som observatör i Ukraina och har lång erfarenhet av att utbilda soldater i Försvarsmakten.

– Almgård granskar de viktigaste kapitlen för att se till att allt blir rätt. Det är många facktermer och begrepp som måste bli korrekta. Han har sett till att bokens innehåll blir användbart för ukrainska soldater.

Fyra månader efter att projektet drog i gång är nu den ukrainska utgåvan av SoldF färdig. Hittills finns boken tillgänglig i en digital version. Den kommer också i närtid att tryckas och ska delas ut som tryckt publikation till de ukrainska soldater som utbildas inom ramen för Operation Interflex. Därefter kommer ytterligare en upplaga av boken att tryckas och skickas ner till de soldater som utbildas på plats i Ukraina.

» För att fungera som en soldat behövs inte så mycket mer än det grundläggande. SoldF gör inga anspråk på att ge mer än just det. «

Fyra månader efter att projektet drog i gång är nu böcker ur första provtrycket av SoldF färdiga och på plats i Ukraina.

Projektet har drivits helt ideellt. För finansiering av tryck står Arméstaben och Rikshemvärnsstaben för. Försvarsmaktens publikationsavdelning vid Markstridsskolan gav tidigt tillåtelse till projektgruppen att genomföra översättningen och bidrog med hjälp vad gäller de upphovsrättsliga bitarna, berättar Daniel Smith.

– Jag vill verkligen lyfta fram alla som varit med och bidragit till projektet. Jag kan inte ukrainska. Projektet har koordinerats och projektletts av mig, men det är alla frivilliga volontärer som har gjort jobbet.

Vad har du fått för reaktioner från ukrainare om detta projekt?

– I Ukraina har responsens varit väldigt fin. Många har blivit intresserade och jag har fått förfrågningar från människor som vill ha den. En ukrainsk mekaniserad brigad har också aviserat att de vill trycka en egen upplaga av boken, säger Daniel Smith. 

Här finns den ukrainska versionen av SoldF digitalt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
    I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

    Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

    – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

    » Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

    Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

    – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

    Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

    ”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

    Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

    HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
    Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

    – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

    » Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

    Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

    ”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

    Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

    Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
    Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

    Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

    – Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

    Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

    – Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

    » Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

    Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

     – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

    Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

    – Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

    Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

    – Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

    Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

     – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

    » Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

    Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

    Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

    – Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

    Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.