Bara ett par dagar tidigare rådde strålande vårväder här i Skövde.
I dag är det flera minusgrader och ett ymnigt snöande ligger som ett vitkornigt filter över Göta trängregemente, T 2, och de aktiviteter som pågår. Genom tillväxten i Försvarsmakten i kombination med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har försvarslogistiken hamnat i fokus, och trycket har hårdnat på i stort sett samtliga funktioner vid T 2. Vikten av understöd och fungerande flöden av drivmedel, förnödenheter, ammunition, sjukvård och sjuktransporter har aktualiserats och logistiken har blivit en eftertraktad resurs i hela Försvarsmakten.
När Officerstidningen besökte dåvarande Trängregementet 2010 upplevde flera chefer att logistikfunktionen inte togs på allvar och att förbandet bjöds in till planeringen inför övningar alldeles för sent i processen. I dag är synen på försvarslogistiken förändrad och förbandets förmågor efterfrågade.
– Det har svängt fullständigt och vi är inte sist in i matchen längre. Nu rycker de oss direkt och det är uppgifter från högt till lågt, säger major Mona Bäck, chef för 4:e underhållsbataljonen på T 2.
Liknande läsning:
Mona Bäck, chef 4:e underhållsbataljon
FAKTA
Göta Trängregemente
Göta Trängregemente, T 2, är ett trängförband som grundades 1891 och är förlagt till Skövde garnison. Förbandet utvecklar, tränar och bibehåller underhållsförband på taktisk och operativ nivå. Verksamheten omfattar fyra enheter: 1:a logistikbataljonen, 2:a logistikbataljonen, 1:a trafik- och ledningskompaniet samt Försvarsmaktens logistik och motorskola. T 2 tillhör armén, men stödjer även flyget och marinen med markbunden logistik.
Att logistiken har prioriterats upp inom Försvarsmakten är välkommet bland personalen på T 2. Men situationen medför också flera utmaningar som behöver omhändertas för att möta det stigande intresset samtidigt som förbandet ska utvecklas och tillväxa. Ett av de områden som enligt cheferna vid bordet kräver återkommande insatser är personalförsörjningen. Förbandet har över 400 anställda varav 242 officerare, 49 civilanställda och 160 heltidsanställda soldater. Vid trängbataljon utbildas runt 150 kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) om året samt strax under 300 värnpliktiga, en siffra som ska stiga till 420 värnpliktiga 2025. För att klara av att både lösa uppgifter inom krigsorganisationen och bedriva instruktörsverksamhet på bredden, är rekrytering och utbildning en ständigt pågående process vid Göta trängregemente.
– T 2 växer och vi utbildar duktiga logistiker i alla kategorier, säger överste Lisa Skoglund, regementschef vid Göta trängregemente. Men när det sätts upp nya förband är det många som försvinner iväg härifrån och för oss blir det ett nollsummespel där vi hela tiden måste rekrytera ny personal. Å andra sidan bidrar de vi utbildat till att lösa logistikuppgifter på andra förband vilket stärker hela organisationen.
För att kunna utbilda i den takt som efterfrågas får Försvarsmaktens logistik- och motorskola, LogS, också hjälp av andra förband med lärare och instruktörer. De som har längre bemanningsuppdrag under våren är P 4 och P 7 och från sommaren tillkommer I 19, Lv 6 och LedR till kadettutbildningen. Dessutom är det flera förband som stödjer vid fordonskurserna i upp till 16 veckor.
– Alla har ont om folk i dag, men de vet att om de stödjer oss med instruktörer får de välutbildad personal och medarbetare tillbaka, säger Lisa Skoglund.
Lisa Skoglund, regementschef
Ulrika Palm är skolförvaltare vid LogS. Hon menar att rekrytering är en av de viktigaste uppgifter som förbandet har att lösa och att tillväxten är helt beroende av att organisationen tillförs ny personal.
– Nyckeln till tillväxt är rekrytering. Just nu är inflödet ungefär lika stort som utflödet och för att kunna växa måste ett större antal komma in än vad som lämnar oss. Sedan har vi stora pensionsavgångar som väntar. Men rekryteringen går ganska bra. Kriget i Ukraina är fruktansvärt, men en boost för rekryteringen. Det vi gör känns viktigt för individen. Vi måste ta tillvara på det och ge dem som kommer till oss en bra utbildning, säger Ulrika Palm.
Personalförsörjningen handlar också om förmågan att behålla befintlig personal och få dem att vilja stanna. På T 2 sticker ledningen ut hakan och skriver på sin webbplats att man ska bli Försvarsmaktens mest attraktiva arbetsplats. Enligt Lisa Skoglund handlar det om att skapa trivsel och en god arbetsmiljö.
Ulrika Palm, skolförvaltare
Ulrika Palm, skolförvaltare
– Jag från min horisont trycker på för att vi ska skapa laganda och jobba tillsammans. Man ska trivas här och uppmuntras att träna och umgås. Nästa steg är digitaliseringen. För de värnpliktiga är det en självklarhet, det är ju 2023. Men framför allt handlar det om att skapa en bra arbetsmiljö där man vill vara. Man ska tycka om att vara här och vilja åka till jobbet, säger hon.
Vid sidan av personalförsörjningen är infrastrukturen på T 2 ett bekymmer. Det saknas såväl lektionssalar som kontorsytor och trångboddheten är påtaglig. Men lokalbristen är något man hoppas ska få en lösning under nästa år. Kapten Daniel Strandberg är kompanichef vid Karstorp kompani. Han tar oss med till platsen där regementets nya kasern håller på att byggas. Än så länge finns här bara en gjuten bottenplatta med rörledningar som sticker upp här och var ur betongen, men till nästa sommar ska anläggningen vara inflyttningsklar med plats för 280 GSS/K och officerare.
– Det kanske inte ser så mycket ut för världen just nu, men för oss är det en stor grej, säger Daniel Strandberg där vi står i snöyran intill det höga stängsel som skärmar av bygget från resten av regementet.
Daniel Strandberg, kompanichef för Karstorp kompani
– Den byggnad som stod här innan var utdömd sedan länge och det har pratats om att bygga nytt i säkert 15, 20 år, men det är först nu som det blir av. Sedan får vi se hur lång tid det tar innan det är klart, men första spadtaget är nog det viktigaste.
Vi tar oss till Östra kasernen i regementets huvudbyggnad som precis som områdets övriga anläggningar stod klar tidigt 1900-tal. På entréplan finns en enkel mäss med ett fåtal bord som 40 yrkesofficerare och chefsinstruktörer delar på. Här måste personalen äta i skift för att alla ska hinna få sin lunch, berättar Daniel Strandberg.
– För det mesta är inte alla 40 på plats, men när vi är det får man slänga i sig maten och sedan flytta på sig så att nästa kan komma in och äta.
Uppe på tredje våningen har de gamla logementen gjorts om till förvaringsrum där kompaniets heltidsanställda soldater har sin utrustning. Här finns också en handfull bord med datorer som används till administrativa uppgifter, som att föra in arbetstid i Prio.
– Vi har tio datorer till hundra soldater och det är inte optimalt. Det finns fler datorer i en datorhall som man kan boka, men de är inte förbehållna oss, säger Daniel Strandberg.
Bredden av uppgifter som kompaniet har att lösa är stor. Om två veckor väntar högvakten för en del av soldaterna. Från nästa vecka ska en nationell stödenhet stå i beredskap för att vid behov åka till Niger och stödja avvecklingen av Försvarsmaktens insats i Mali. Hittills har det fungerat att flyga direkt till och från Mali, men om säkerhetsläget i landet försämras är planen att upprätta en transportpunkt i grannlandet och fullfölja avvecklingen därifrån. Parallellt pågår också förberedelserna inför Aurora 23, där kompaniet kommer att delta.
Daniel Strandberg, kompanichef för Karstorp kompani
– Vi gör många saker samtidigt och den stora utmaningen är att få ihop verksamheten och samtidigt utvecklas. Det är extremt varierande, men också det som gör jobbet så roligt. Vi har tillräckligt med resurser för att lösa våra uppgifter, men det finns ingen redundans. När vi gör något är alla iväg och det finns ingen kvar hemma som håller i gång verksamheten här, säger Daniel Strandberg och fortsätter:
– Beredskapskontroller och insatser tar mycket tid från verksamheten. Förra året hade vi tre stycken, en i Finland, en på Gotland och så Eksjö och varje beredskapskontroll eller insats generar två till tre veckors ledighet som inte ligger i den ursprungliga ledighetsplanen.
På Göta trängregemente finns också Försvarsmaktens logistik- och motorskola. Skolan är den fjärde största i Försvarsmakten och utbildar runt 1.800 elever per år. Och ännu fler ska det bli. Det berättar Major Jonas Norlander, chef vid Segerstorp kadettkompani.
– Som det ser ut i dag har vi inte plats för alla. Det är lite kris och panik i organisationen, men det gäller att ha is i magen och försöka hitta smarta lösningar, säger han.
Jonas Norlander, chef vid Segerstorp kadettkompani.
Logistik- och motorskolan utbildar inom förnödenhetsförsörjning, transporttjänst, fordonstjänst, trafiksäkerhet, farligt gods och försvarsmedicin på stridsfältsnivå. Kurserna vänder sig till samtliga försvarsgrenar och skolans elever består av allt från värnpliktiga till kadetter och redan verksamma civilanställda och yrkesofficerare med inriktning mot logistik. I en lektionssal på sjukvårdssektionen sitter specialistofficerskadetter med inriktning försvarsmedicin och studerar kroppens centrala nervsystem. En av eleverna är Melissa Andersson.
– Det är ganska komplext men inte så svårt, säger hon. Efter lumpen på F 21 sökte jag hit eftersom jag är intresserad av sjukvård, och det är en väldigt bra utbildning. Till jul är jag klar och då vill jag tillbaka till
F 21 och lära mig så mycket jag kan om sjukvård.
Chef för sjukvårdssektionen är kapten Emma Thesslin. Sektionen omfattar elva befattningar, varav fyra utbildningssjuksköterskor, två lärare och tillika kurschefer, tre instruktörstjänster varav två just nu är vakanta liksom sektionschefen och dennes ställföreträdare.
– Sjukvårdssektionen har framför allt två ben. Det ena är att utbilda de värnpliktiga som förbanden skickar hit för sjukvårdsutbildning och det andra är SOU-kadetter som är specialiserade inom sjukvård. Kadetterna läser totalt 16 veckor hos oss i olika omgångar och det handlar om både teori och praktik, säger Emma Thesslin.
Även hos sjukvårdssektionen märks tillväxten och den ökande efterfrågan på logistikförmåga i Försvarsmakten. Sjukvården har varit lågprioriterad under ett stort antal år och återtagande av förmågor är en diger uppgift.
– Antalet elever blir bara fler och fler och det gäller både värnpliktiga och SOU-kadetter. Vi har nått ett tak med de resurser vi har i dag med personal, infrastruktur, ja allt. Men det betyder inte att vi inte kommer lösa våra uppgifter. Vi måste vara innovativa innan vi säger att vi inte kan lösa uppgiften, säger Emma Thesslin.
En effekt av det oroliga omvärldsläget som såväl Emma Thesslin som flera av hennes medarbetare vittnar om, är ett ökat engagemang hos eleverna.
– Eleverna har blivit mer skärpta och intresserade. Det märks att det är skapt läge. Förr fick man frågor om här och nu. Nu handlar det mer om kriget och många undrar vad som kommer att hända med det egna förbandet om det skulle bli krig, säger Emma Thesslin.
Emma Thesslin, chef för sjukvårdssektionen
Sjukvårdssektionen vid T 2 utbildar och stödjer förbanden inom sjukvårdsområdet, medan Försvarsmedicincentrum i Göteborg (FömedC) ansvarar för utveckling och planering. Men även personalen vid sjukvårdssektionen på T 2 deltar i utvecklingsprojekt inom försvarsmedicinområdet. Ett aktuellt projekt är utrustningen av de nya förbandsplatser och sjuktransportfordon som ska börja levereras till Försvarsmakten nästa år. Där har utbildningssjuksköterska Pia Andersson deltagit med sina erfarenheter och sin sakkunskap.
– Vi har försökt satsa på färre, men bra grejer och de här fordonen kommer att bli bättre än de vi har i dag. Att beställa sådant som tar lång tid att leverera har vi försökt undvika om vi inte ansett dem som nödvändiga, säger hon.
Enligt en artikel på Försvarets materielverks webbplats utrustas de nya fordonen i tre olika konfigurationer: intensivvård, lättare behandling under färd samt sjuktransporter utan vård. Fordonen kommer att vara icke splitterskyddade hjulfordon och innehålla bland annat bårar, syrgas och ventilatorer. Inledningsvis handlar det om tillförsel av ett 100-tal fordon som ska ersätta de nuvarande sjuktransportfordonen, men på sikt ska det bli ännu fler.
– Jag kan inte säga exakt hur många fordon vi kommer att få, men när de är färdiglevererade ska det täcka hela det identifierade behovet av sjuktransportfordon, säger Emma Thesslin.
Emma Thesslin, chef för sjukvårdssektionen
Logistikfunktionen är många gånger länken mellan Försvarsmakten och det civila samhället, inte minst inom sjukvårdsområdet. Försvarsmakten har bland annat behov av lärare i form av sjuksköterskor och läkare som kan tjänstgöra som instruktörer. Det kan också handla om att genomföra gemensamma övningar tillsammans med lokala vårdgivare.
– Det är jätteviktigt att öva hela sjukvårdskedjan, inklusive överlämnandet av skadade till den civila sjukvården. Det är bara då vi kan se vad som fungerar och vad som inte gör det. Vi måste testa planen. Under den strategiska pausen tappade vi vår förmåga att omhänderta skadade i mängd, men den förmågan är under återtagande, säger Emma Thesslin.
I väntan på att ett mer komplett totalförsvar är på plats, upprättar sjukvårdssektionen på T 2 logistikkedjor med civilsamhället genom egna kontakter på lokal nivå. Där spelar Pia Andersson och de andra sjuksköterskorna en betydande roll genom sina kontakter hos tidigare arbetsgivare.
– Sjukvården är jätteintresserad av det vi gör och de vill gärna samarbeta med oss. Vi övar tillsammans när vi kan, men det gäller för oss att jacka in när sjukvården ska göra sitt. När de ändå har en traumaövning kan vi vara med men då måste vi också ha kontakter så att vi får veta när de planerar att öva, säger Pia Andersson.
En kort bilväg från regementets huvudbyggnader har logistik- och motorskolans befäl sina kontor i tillfälliga baracklokaler. På andra sidan gårdsplanen finns de fordons- och materielhallar där delar av den praktiska logistikutbildningen genomförs. Fanjunkare Christian Kohlin är plutonchef för en av SOU-plutonerna på Segerstorp kompani och leder just nu utbildning i vattentjänst.
– Specialistofficerskadetterna lär sig allt från lagar och regler till hur man renar, lagerhåller och levererar vatten, säger han. I dag har vi utbildning på 10-kubiksvattentanken. Vi har inventerat de delar som ingår i systemet och nu håller de på att klä in tanken med ett isoleringstäcke. På vintern används täcket för att vattnet inte ska frysa och på sommaren för att hålla kylan.
Hanteringen av vatten och förnödenheter i Försvarsmakten är reglerad genom livsmedelslagen och måste omhändertas därefter.
– Vi måste ha koll på spårbarhet, ta prover och så vidare. Svårast i hanteringen är hygienen och att hålla det så rent som du kan i leran ute i fält. Det får inte komma in lera i kopplingarna och du måste se till att uniformen inte blir smutsig. Blir det riktigt kallt kan vi sätta upp ett tält, men annars står vi ute. Vi måste kunna komma därifrån snabbt också, säger Christian Kohlin.
Martin, kadett specialistofficersutbildningen
Även att säkra tillgången till vatten är en uppgift för vattentjänsten.
– Det finns inte alltid tillgång till kommunalt vatten där vi befinner oss, och blir det krig är det inte säkert att det kommunala vattnet fungerar. Vi kan ta vatten från sjöar, åar och älvar och rena det. Här utanför har vi Källedalsbäcken att ta vatten från, säger Christian Kohlin och pekar ut mot baksidan på hallen.
Den mörkgröna tanken som kadetterna håller på att täcka över är inte särskilt hög men flera meter lång och med en mängd fästen runtom. Kadettplutonen ryckte in i augusti förra året och tar examen till jul. Då ska de ha tillräcklig kompetens för att tjänstgöra som instruktörer ute på förbanden med utbildning av värnpliktiga.
– Det går ganska bra. Men det här är min första dag med praktisk tjänst så det är mycket som är nytt, säger Elin Nyrén medan hon tillsammans med sina kollegor arbetar med att få isoleringstäcket på plats.
FAKTA
Försvarsmaktens logistik- och motorskola
Försvarsmaktens logistik- och motorskola är en del av Göta Trängregemente och den fjärde största skolan i Försvarsmakten sett till antalet elever. Här utbildas cirka 1 800 elever om året inom förnödenhetsförsörjning, transporttjänst, fordonstjänst, trafiksäkerhet, farligt gods och försvarsmedicin på stridsfältsnivå. Utbildningarna vänder sig till såväl yrkesofficerare som reservofficerare och civila arbetstagare inom funktionen logistik i hela Försvarsmakten. Skolans personal består av ett 70-tal anställda yrkesofficerare och civila, varav drygt tio procent är kvinnor.
Täcket fixeras på vattentanken med metallfärgade spännen. Tanken är kantig och har en del vinklar att ta hänsyn till och marginalerna i materialet är små. Täcket passar precis och varje spänne måste hamna på exakt rätt plats. Vid bortre kortändan står en av Elins kurskamrater, Martin, med ett instruktionshäfte och diskuterar uppdraget tillsammans med en handfull kadettkollegor.
– Svårast med det här är att måtten är väldigt precisa. Det är en väldigt tajt tillpassning, säger Martin som inte vill delta med efternamn.
Någon befattning efter utbildningen har han ännu inte fått, men han har sökt till Östersund. Av specialistofficersutbildningen som sådan finns det mer att önska, säger Martin.
– Utbildningen har inte riktigt levt upp till de förväntningar jag hade. Jag förväntade mig att det skulle vara mer specialisering och att vi skulle få mer om instruktörsbiten. Men jag försöker göra det bästa av situationen och ta till mig det som är bra.
I en intilliggande fordonshall genomför en grupp nyutbildade specialistofficerare en fordonsinstruktörskurs, som T 2 bedriver lokalt. Under 14 veckor lär sig de åtta specialistofficerarna att utbilda i att köra och underhålla fordonen. Fordonstjänsten är något av ett nav i logistikförsörjningen; utan lastbärare kommer varken personal, proviant eller ammunition dit den ska.
– Fordonstjänst är a och o i logistiken och lastbilarna är T 2:s stridsvagnar. Våra hjulfordon är avgörande för att vi ska kunna leverera och understödja, säger förvaltare Johan Liljegrahn.
De höga garageportarna går upp och in rullar en lastbil med snöig front. Eleven parkerar mitt i hallen enligt instruktörens anvisning och slår av tändningen. Att lära sig att utbilda på att köra fordonen är en del av utbildningen.
– Den här eleven har varit ute på ett kör pass, säger Johan Liljegrahn och nickar mot fordonet.
– De åker ut med en instruktör bredvid sig och går sedan tillsammans igenom vad som varit bra och vad som kan göras bättre.
Även det ökande internationella försvarssamarbetet, både inom Norden och genom Sveriges ansökan till Nato, ger avtryck hos Göta trängregemente. Bland annat verkar man för att införliva engelskan i organisationen som efter några år med mer nationellt fokus har varit ett nedprioriterat område.
– När vi ställde om från insatsförsvar till nationellt försvar gick vi ifrån engelska begrepp till svenska, men nu när vi går mot det internationella igen behöver vi återta engelskan, säger regementschef Lisa Skoglund.
Mona Bäck, bataljonchef
Bataljonschef Mona Bäck berättar att hon och hennes kollegor nu aktivt ibland väljer att prata engelska med varandra, även om det bara är svenskar som deltar i en övning.
– Det blir lite stappligt och svengelska ibland, men det får vara så. Vi behöver utsätta oss för det, få mängdträningen. Framför allt är det fackorden man behöver öva på och lära sig den exakta betydelsen av, säger Mona Bäck.
Mari Luur är engelsklärare på LogS och undervisar såväl SOU-kadetter som OP-kadetter samt vid en del andra funktionsskolor i Försvarsmakten.
– Jag har jobbat mycket inom Natokollektivet och varit på flera kurser och jämfört med andra länder håller vi en hög nivå på engelskan, säger Mari Luur.
Mona Bäck, bataljonchef
En blivande specialistofficer läser sammanlagt 40 timmar engelska under tiden på T 2. För kadetter på Officersprogrammet är engelska inte ett separat ämne under den verksamhetsförlagda utbildningen, men vävs in i undervisning i andra ämnen. Det berättar kapten Carl Teckerstrand, huvudlärare i ledarskap och pedagogik på LogS.
– Har vi utbildning om logistikens olika delfunktioner så inleder vi med undervisning på svenska. Senare under veckan kan vi ha en workshop på engelska för att ytterligare befästa kunskaperna. På samma sätt om vi läser om utländska vapensystem så gör vi det på engelska.
Major Anders Ekroth är tjänsteförrättande bataljonschef vid 19:e brigadunderhållsbataljonen. Han säger att det ibland råder vissa oklarheter inom de militära begreppen, bland annat kring de internationella gradbeteckningarna för specialistofficerare.
– För ett par veckor sedan hade vi besök av våra motsvarigheter inom Fise-samarbetet och pratade om kulturella skillnader och likheter. Vi använder samma begrepp till lite olika saker, som exempelvis trebefälssystemet. När man använder de amerikanska begreppen blir det inte riktigt rätt.
Det är något som även kompanichef Jonas Norlander uppmärksammat.
– Under övningen Viking, där Finland och flera andra länder deltar, kan en finsk officer be en av våra blivande förvaltare om en kopp kaffe. De förstår inte vad våra specialistofficerare kan och att de har minst 16 års erfarenhet i Försvarsmakten, men det är något som Finland har börjat lära av oss nu.
FAKTA
Personal vid T 2
242 officerare.
49 civilanställda.
160 heltidsanställda soldater.
628 tidvis anställda soldater.
186 reservofficerare.
300 värnpliktiga årligen som i framtiden ska bli 420.
