Senast publicerat
Senast publicerat:

Tillväxten kräver villkor i toppklass

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Vi har lämnat ett historiskt 2022 bakom oss – det blev året då kriget tyvärr kom åter till Europa. Det går inte att nog påtala det allvarliga säkerhetspolitiska läget och dess påverkan på energiförsörjning och vårt makroekonomiska läge med skenade räntor och hög inflation.

Rysslands invasion av Ukraina skakade om oss alla. Ur den kom – helt naturligt, men ändå överraskande – den svenska Natoansökan. Den redan tidigare beslutade och nödvändiga upprustningen av Försvarsmakten blev också helt central. Den allt högre försvarspolitiska ambitionen innebär emellertid i kombination med Försvarsmaktens ökade operativa tempo, att arbetsbelastningen för Officersförbundets medlemmar blir alltmer ansträngd – medlemmar som alltjämt står i främsta linjen.   

Det var därför mycket glädjande att avsluta 2022 där vi och övriga fackförbund och arbetsgivaren kom överens om att höja ett stort antal tillägg, exempelvis för Försvarsmaktsdygn och OB-ersättning. Det ligger helt i linje med vad våra medlemmar gett uttryck för i vår medlemsundersökning – löner och villkor är, enligt de som svarat, de viktigaste frågorna som vi ska driva. Men de där framgångarna kom inte av sig själv, bakom ligger hårt fackligt arbete.

» Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 gavs positiva signaler från såväl politiken som från Försvarsmakten. «

Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 gavs positiva signaler från såväl politiken som från Försvarsmakten. På det försvarspolitiska området råder närmast borgfred och stor enighet om vikten av ett starkt totalförsvar – att det således finns fortsatt stora behov både inom det militära som civila förvaret. 

Överbefälhavaren har börjat tala om personalen och hur hårt de arbetar, samtidigt som Försvarsmakten ska växa i omfattning och styrka samt integreras i Nato. Ja, det är minst sagt utmanade tider för alla våra medlemmar. Men för att skapa uthållighet, en nödvändighet för att kunna öka tempot ytterligare om så krävs, måste lön och villkor inte bara vara konkurrenskraftiga – jag menar att de måste vara i toppklass och ge alla och en var en känsla av att de hårda ansträngningar som envar gör verkligen uppskattas – uppskattas av såväl arbetsgivaren Försvarsmakten som av staten Sverige.

Det finns både behov av och möjlighet till kreativa förhandlingar och lösningar – med god ömsesidig och respektfull vilja är jag övertygad om att vi kan hitta konstruktiva partsgemensamma överenskommelser till gagn för den hårt arbetande militära personalen i en allvarlig tid – något vår försvarsminister Pål Jonson påtalade i Sälen: ”exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder”. 

Att Försvarsmaktens myndighetsledning nu talar tydligare och poängterar vikten av personalen och dess förmåner och villkor gör därför att jag ser 2023 an med viss tillförsikt ur ett fackligt perspektiv. Emellertid krävs fortfarande betydande ansträngningar för att lyckas med Försvarsmaktens tillväxt, där en övertygande stabil tillströmning av personal blir avgörande. För att lyckas med det räcker det inte med att de militära yrkena är attraktiva – förmåner, löner och villkor måste också vara på en sådan nivå att de även uppfattas som tilltalande.

Tobias Danielsson är sektionschef på sjöstridsenheten vid Sjöstridsskolan och styrelseledamot i Officersförbundet. Han anser att några framgångsfaktorer för Officersförbundet finns i den höga anslutningsgraden, det stora antalet medlemmar och i ­engagemanget ute i föreningarna som driver den fackliga verksamheten framåt.

Lea Lobelius
DSC_9174
Tobias Danielsson, sektionschef på sjöstridsenheten vid Sjöstridsskolan.

Foto: Andreas Blomlöf

Tobias Danielsson ingår i förbundsstyrelsens ”Villkorsgrupp”, en grupp som består av utvalda styrelsemedlemmar med målsättning att de ska fokusera och fördjupa sin kunskap om avtal och förhandling. 

– Villkorsgruppen utgör kittet mellan våra förtroendevalda och tjänstemän. Vi ska tillsammans med förhandlingsdelegationen se till att vi driver de frågor som vi tillsammans beslutade om på senaste förbundsmötet. Med villkorsgruppen så kan vi förankra arbetet som görs vid förhandlingsbordet med ­styrelsen, säger Tobias Danielsson. 

Efter värnplikten på Visbykorvetterna och utbildning till systemtekniskt befäl har Tobias Danielsson fortsatt sin yrkesbana och karriärsutveckling inom Försvarsmakten. Men efter fem månader till sjöss med HMS Carlskrona i Adenviken ville han ha nya utmaningar. 

– Efter de månaderna kände jag mig lite trött på livet till sjöss, de var som flera verksamhetsår på ett par månader. Då valde jag att kliva i land när jobbet på Sjöstridsskolan dök upp. 

Idag jobbar han med utbildningssystem och materielutveckling och levererar både kollegor och effekt. På hans sektion var de fyra personer när han började och idag är de åtta. Verksamheten växer. Tobias Danielsson är systemtekniker i botten och arbetar nu med marinens ledning, samband och vapensystem som ska nyttjas på de korvetter, minjakter och ubåtar som sen ska ut på Natouppdrag. 

Den fackliga banan började när han 2015 blev invald i lokalföreningen, sedan två år tillbaka är Tobias ordförande i OF-MarinB/SSS. 2020 blev han invald som suppleant i förbundsstyrelsen och 2024 ordinarie ledamot. 

– Jag skulle inte ändra på något i min karriär om jag kunde. Erfarenheten från ME03 (Operation Atalanta) bär jag med mig än idag. Jag är glad att jag fick chansen att kliva upp som sektionschef. Det var en utmaning att komma in, som rätt så oerfaren, planera, budgetera, och rapportera. Men jag hade goda kollegor och gott stöd och jag lärde mig verka i rollen som chef och samtidigt få fortsätta med systemtekniken, vilket varit optimalt. Det finns många möjligheter att växa inom Försvarsmakten. 

Det är samsyn i ­resultaten men det är vägen dit som skiljer förbundet och Försvarsmakten åt.

Försvarsmakten som arbetsgivare gör mycket bra. Tobias Danielsson menar att det i många frågor finns en samsyn men att det ofta är i ”hur” där arbetsgivaren och Officersförbundet skiljer sig åt. 

– Man får inte glömma att Försvarsmakten också har en uppgiftställare och politiskt tryck av förväntningar. Som förbund vill vi inte vara i missnöjesbranschen utan vi vill hjälpa arbetsgivaren, förhoppningsvis genom att komma med ett annat perspektiv. Vi upplever också att det finns en stor acceptans i organisationen för det fackliga arbetet. Förbundet har en stor anslutningsgrad och vi upplever även att arbetsgivaren tycker att det är bra att vi är där. Förbundet representerar många medlemmar och det väger tungt när man går in i en förhandling, vi är starkare tillsammans, säger Tobias Danielsson. 

DSC_9239

Efter det att Tobias Danielsson valde att kliva i land, för ett jobb på Sjöstridsskolan, blev livspusslet lättare att få ihop. Idag är han dessutom verksam som ledamot i förbundsstyrelsen vid Officersförbundet.

Foto: Andreas Blomlöf

Fakta

Tobias Danielsson

Familj: Fru och barn.

Bor: i Karlskrona.

Fackligt uppdrag: suppleant i Officers­förbundet 2015, styrelseledamot Officersförbundet sedan 2020.

Men det finns de som inte organiserat sig. De som inte tillhör något fackförbund. Anledningarna kan vara många. Men de allra flesta är anslutna, och Officersförbundet har i dagsläget 15 000 yrkesaktiva medlemmar. Det senaste året har det varit rekordmånga som sökt till officersutbildningen. Men många valde att tacka nej när de väl fick erbjudande om att påbörja sin utbildning. Och även om det är många som börjar sin utbildning, så är det inte alla som genomför den. 

– När det gäller Systemteknik och vapen i marinen är behovet stort. Det finns en stor deskripas mellan behovet och de som slutför utbildningen. Utflödet är större än inflödet. Försvarsmakten lyfter att det är få personer som avslutar sin tjänst, bara 2 procent. Men vi menar att det är de som slutar som har den kompetensen som är svår att behålla. I Karlskrona har vi både Saab och FMV som verkar innom försvarssektorn. Där är det lätt att hoppa över staketet och göra en snabbare lönekarriär. 

Samtidigt tror han inte att lönen är allt. Men arbetsmiljön och uppgifter står inte paritet med tillgängliga resurser. 

– Vi får mer och mer arbetsuppgifter till en mindre personalkader. Till slut säger personalen att de inte orkar mer. Speciellt när man kommer upp i åldern och vill skaffa familj och barn. Man har ett ansvar som mamma eller pappa, att få ihop livet. Det är då jag tror att de flesta väljer att lämna insatsverksamheten och ibland Försvarsmakten. De gör analysen att de kan få samma årslön som de fick när de var till sjöss med tillägg utan att behöva vara i väg så mycket. De kan få vara hemma med sin familj, hämta och lämna på skolan, vara fotbollstränare och samtidigt tjäna lika mycket. Det tror jag är största utmaningen för Försvarsmakten, säger Tobias Danielsson. 

Samhällets förväntansbild på en förälder idag är att föräldrarna ska vara närvarande. Där har inte arbetsgivaren inte hängt med i analysen, hur de ska hantera det, enligt honom. 

– Vi har en uppgiftsställning och ett tillgänglighetskrav på oss, samtidigt som vi ska möta individernas personliga förutsättningar. Jag har ingen lösning, mer än att vi behöver vara mycket mer folk. De med bristkompetenserna får gå in och arbeta extra pass. Det tär på familjerna. 

Samtliga medarbetare gynnas av dom fackliga framstegen som förbundet gör. Det kan såklart kännas orättvist. 

– Vårt fokus är på att våra medlemmar skall ha skäliga villkor och sakliga löner. Att vi kan lyckas med det bygger på att vi är så många och representerar så stor del av all militär personal. Jag tror vi skall fortsätta att fokusera på att belysa det viktiga arbetet som dom förtroendevalda gör varje dag ut i organisationen, så förstår förhoppningsvis dom ”o-organiserade” det också och väljer att ansluta sig.

 

Ur arkivet: