Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandling om Rals 2024 pågår på försvarsmaktsnivån

Sedan en månad pågår förhandling mellan Officersförbundet och Försvarsmakten om årets Rals. Just nu återstår en hel del arbete för att ett nytt avtal ska komma på plats.

Officersförbundet
Artikel från Officersförbundet.

Officersförbundet och Försvarsmakten är överens om att tillämpa samma metod som förra året. Samtliga förband har därför partsgemensamt skickat in underlag med sina ekonomiska behov utöver det så kallade märket.

– De flesta förband har skickat in underlag som pekar på ett stort behov av ytterligare ekonomiska satsningar för att kunna kompetensförsörja sina förband och motivera individer att stanna kvar i Försvarsmakten. Officersförbundet och ­Försvarsmakten fortsätter att diskutera hur behovet ska kunna omhändertas, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

Det är sällan som utgången känts så osäker som i år.

Rals-avtalet som förhandlas är för myndigheten Försvarsmakten, men det finns också ett övergripande Rals-avtal för alla myndigheter inom staten. Enligt det avtalet ska myndigheterna utgå från vilka behov som finns och om Officersförbundet och Försvarsmakten inte kan komma överens om dessa behov kan parterna begära konsultation från parterna på central nivå inom staten.

– Varje år som Officersförbundet  har förhandlat om Rals har haft sina utmaningar, men det är sällan som utgången känts så osäker som i år, säger Susanne Hultgren.

Liknande läsning:
Susanne-Nyberg_Officersforbundet_webb

Susanne Hultgren

Officersförbundets förhandlingschef

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En ny studie från Försvarshögskolan visar att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer.

    Redaktionen
    Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
    20210904_antseh01_AJB_K4_SERE_110 kopiera

    Officersförbundet och sina nordiska motsvarigheter skickade i slutet av våren ut en undersökning till sina medlemmar runtom i Norden. Syftet med undersökningen var att studera balansen mellan arbete och privatliv samt hur olika arbetsrelaterade krav och resurser påverkar välbefinnande, arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang hos militärer i Norden. Det är som sagt Försvarshögskolan som har genomfört studien som 3 308 militärer runtom i Norden har svarat på.

    Det mest anmärkningsvärda resultatet i studien från ett svenskt perspektiv är att de svenska militärerna är de som mår sämst både på jobbet och hemma. 38 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt på jobbet i relation till 25-28 procent i Finland, Norge och Danmkark. 28 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt hemma i relation till 15–17 procent i Finland, Norge och Danmark. Svenska militärer har en sämre balans mellan arbete och privatliv än de andra nordiska militärerna.

    »De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt.«

    – Försvarsmakten ska växa med flera regementen och flottiljer och är mitt uppe i en Nato-ansökan som kan leda till att de ska bemanna Nato-staber runtom i världen. Samtidigt har Försvarsmakten infört ett befälssystem med obligatorisk omgalonering och GSS tvingas sluta och det tar tid att utbilda nya GSS/K och yrkesofficerare. Jag kan inte påstå att det finns ett orsakssamband, men utifrån andra studier jag har genomfört och en massa intervjuer menar jag att allting hänger ihop. De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som har genomfört studien.

    Johan Österberg ser inte ett problem med att gå tungt tillfälligt exempelvis under en vecka, men om det blir permanent exempelvis månad efter månad då blir det svårt och det är då folk slutar. Det här måste Försvarsmakten följa upp, menar han.

    Johan Österberg-2021
    Johan Österberg

    Studien visade också att svenska militärer har lite lägre arbetstillfredsställelse än finska och danska militärer, men också ett starkt organisatoriskt engagemang vilket betyder att de uppvisar en hög lojalitet gentemot Försvarsmakten.

    Johan Österberg pekar på Herzbergs tvåfaktor-teori, där motivation- och hygienfaktorer samspelar. Hygienfaktorer är exempelvis lön, ledning, relationer, arbetsförhållanden, policys och administration. Motivationsfaktorer är exempelvis ansvar, prestation, själva arbetet och erkännande. Motivationsfaktorerna är det som kompletterar hygienfaktorerna och bidrar till anställdas motivation och ökade produktivitet.

    – Jag kan vara högt motiverad, men upplever jag att hygienfaktorerna är för bristfälliga, exempelvis lön, ledarskap och policys, så kommer motivationen att minska säger Johan Österberg.

    Ur arkivet: