Senast publicerat
Senast publicerat:

Twittrande officer frias av Must

En officer har stått anklagad för att ha röjt sekretessbelagd information på Twitter. Must slår nu fast att uppgifterna i fråga inte är hemliga och att spridningen av informationen inte har medfört något men för Sveriges säkerhet.

Josefine Owetz
Pia Koskela

Allting började den 4 december 2017 när officeren, som vi väljer att kalla Gustav, blev inkallad till ett möte med sina chefer. På mötet konfronterades han med skärmdumpar på ett antal Twitter-inlägg som han skrivit om Försvarsmaktens verksamhet. 

Flera månader senare lämnade förbandet in en säkerhetsrapport om händelsen och menade att sekretessbelagd information spridits. I mitten av juli i år kom den slutliga menbedömningen av röjandet. Säkerhetskontoret vid Must har gått igenom Twitter-inläggen som avses i anmälan, som bland annat handlar om Försvarsmaktens IT-system och försvarets telenät. I yttrandet konstaterar Must att ingen av uppgifterna är hemliga och Gustav frias därmed från påståendet om att han ska ha skadat rikets säkerhet genom sina inlägg på sociala medier.

Gustav är lättad över att resultatet nu har kommit, men är inte förvånad över Musts slutsats.

– Jag hade enkelt kunnat peka på var uppgifterna i mina tweets finns i öppna handlingar. Men ingen har under hela processen frågat mig om min inställning till innehållet. Jag tror att förbandet har hoppats att jag ska säga upp mig, säger han.

Men trots resultatet i den slutliga menbedömningen är det fortfarande oklart hur Gustavs fortsatta karriär i Försvarsmakten ser ut. En process gällande hans säkerhetsskyddsbeslut pågår och han är anmäld till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan.

Gustav är en man i 35-årsåldern och har arbetat som officer i drygt tio år. Han har i flera år deltagit i den försvarsdebatt som pågår i sociala medier.

Liknande läsning:
Det finns ett högt säkerhetsmedvetande hos alla på förbandet och de vill bara det bästa för organisationen.

Gustav

Upprinnelsen till allt var som sagt det där mötet i början av december 2017, när Gustav konfronterades med Twitter-inläggen. Efter mötet blev Gustav fråntagen sina arbetsuppgifter och tillgången till de system som han vanligen arbetar i eftersom cheferna inte längre hade förtroende för honom.

Gustav menar att förbandet vidtog dessa åtgärder mot honom som en direkt följd av att han hade deltagit i debatten i sociala medier, och att det därför var en inskränkning av hans yttrandefrihet. Det fick honom att anmäla Försvarsmakten till Justitieombudsmannen, JO, i januari 2018.

I JO-anmälan skriver Gustav att hans inställning till det som skett är: ”Min arbetsgivare har ställt som villkor att jag, för att få fortsätta inneha min befattning, avhåller mig från att delta i försvarsdebatten”.

Förbandet däremot menar att de inte har uttryckt att det är fel av Gustav att delta i försvarsdebatten på sociala medier, däremot att ”det vi gjort är att påtala vikten av att vid arbete inom förbandets verksamhetsområde kan det i vissa situationer vara direkt olämpligt att uttrycka sig, oavsett media eller form”, enligt ett dokument med förmedlad information från cheferna till Gustav som är bifogad i hans JO-anmälan. Cheferna menar att hans ställningstagande i frågan kring vad man kan skriva om i sociala medier inte är förenlig med den befattning han har, enligt dokumentet.

–  Det finns ett högt säkerhetsmedvetande hos alla på förbandet och de vill bara det bästa för organisationen. De är rädda att deras rykte ska få sig en törn. Jag köper det argumentet. Det finns en anledning att jag inte skriver om det jag gör på jobbet om dagarna, eftersom mycket omfattas av sekretess. Men i övrigt har jag all rätt i världen att ha åsikter. Man måste vara klar över vad som omfattas av sekretess och vad som inte gör det, sa Gustav till Officerstidningen när vi skrev om hans ärende i nummer 2 2018.

JO bestämmer sig efter Gustavs anmälan för att utreda om Försvarsmaktens agerande mot Gustav utgör en kränkning av yttrandefriheten och ett brott mot repressalieförbudet.

– När det gäller såna här grundlagsfrågor som rör de grundläggande demokratiska rättigheterna, då blir jag stel och tråkig. Det är dessa värden som Försvarsmaktsanställda ska stå upp för och försvara. Det finns inte utrymme för förhandling kring yttrandefriheten. Jag är antagligen inte den första och inte den sista som råkar ut för detta.

I april 2018 inkommer Försvarsmakten med sitt yttrande till JO avseende Gustavs anmälan. Myndigheten delar inte Gustavs uppfattning om att agerandet gentemot honom inneburit en begräsning av hans yttrandefrihet eller ett brott mot repressalieförbudet. Försvarsmakten skriver att agerandet mot honom har haft sin grund i de författningsreglerade krav på säkerhetsskydd som myndigheten är skyldig att ställa på all personal som arbetar inom verksamhet som rör rikets säkerhet.

När arbetsgiven fick kännedom om Twitter-inläggen gjordes bedömningen att de kunde innebära en risk från säkerhetssynpunkt, något som var extra känsligt då Gustav hade en befattning i säkerhetsklass som innebar hantering av sekretessbelagd information rörande rikets säkerhet, menar Försvarsmakten.

De skriver också att det uppdagades omständigheter som innebar att Gustavs pålitlighet ur säkerhetssynpunkt kunde ifrågasättas, men att de med hänsyn till rikets säkerhet inte kan redogöra närmare för omständigheterna som låg till grund för förbandsledningens bedömning.

”Kraven på anställdas lojalitet och pålitlighet ur säkerhetssynpunkt är grundläggande delar i säkerhetsskyddet av verksamheten och potentiella brister i sådana hänseenden ska skyndsamt hanteras och utredas”, skriver Försvarsmakten i sitt svar till JO.

Gustav ska också vid möten ha uppvisat bristande förståelse för olämpligheten från säkerhetssynpunkt med de uttalanden som han gjort i sociala medier, står det i yttrandet.

Officerare har rätt att använda sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Martin Agell, advokat

Gustav håller inte med om myndighetens uppfattning om att han ska ha visat bristande förståelse på möten med cheferna. ”Det är min grundlagsskyddade rättighet att delta i den offentliga debatten och att som ett led i detta yttra saklig kritik mot myndigheten. Jag kan inte tolka det på annat sätt än som att det bristande förtroendet beror på att jag har vidhållit min rätt till yttrandefrihet”, skriver Gustav i sin kommentar till JO. 

Yttrandefriheten för statligt anställda ger den anställde rätt att offentligt uttrycka synpunkter och kritiska åsikter, även kring den egna myndighetens verksamhet.

Gustavs juridiska ombud heter Martin Agell. Han är advokat med specialistkompetens inom arbetsrätt. Han vill inte uttala sig om Gustavs ärende specifikt, men poängterar att yttrandefriheten som gäller för alla statligt anställda ställer höga krav på Försvarsmakten som arbetsgivare. 

– Staten som arbetsgivare måste alltid uppträda korrekt. Officerare har rätt att använda sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Situationen på det statliga området skiljer sig kraftigt från vad som gäller inom privat sektor, där den anställde har långtgående lojalitetsplikt. Det kan vara svårt för chefer i statliga myndigheter att ta till sig hur pass långtgående grundlagsskyddet faktiskt är och vilka stora rättigheter det ger den enskilde, säger advokat Martin Agell.

JO:s granskning om huruvida Försvarsmaktens agerande mot Gustav utgör en kränkning av yttrandefriheten och ett brott mot repressalieförbudet pågår fortfarande.

I svallvågorna efter chefernas upptäckt av Gustavs inlägg i sociala medier påbörjades flera olika processer. Förbandet skickade bland annat vidare ärendet till Must, som ett led i den fortlöpande säkerhetsprövningen av Gustav. I avvaktan på Musts säkerhetsskyddsbeslut, som formulerar vilken säkerhetsklass man får bli placerad i, arbetsleddes Gustav till en annan arbetsplats. Där har han arbetat sedan våren 2018.

 

Varför klipper man all min tillgång till mina arbetsuppgifter om man samtidigt säger att de litar på mig?

Gustav

I Officerstidningen nummer 2 2018 beskrev Gustav tillvaron efter mötet med cheferna närmast som Kafkalik. Romanen ”Processen” av Franz Kafka handlar om en man som en morgon blir häktad utan att få reda på orsaken till varför eller vilket sorts brott han är anklagad för.

– Jag frågade mina chefer vid mötet om de tyckte att jag hade röjt något som var sekretessbelagt. Nej, sa de då. Och sen frågade jag om de var rädda för att jag skulle röja något sekretessbelagt. Nej, sa de då också. Varför klipper man all min tillgång till mina arbetsuppgifter om man samtidigt säger att de litar på mig? Jag har alltid varit lojal mot Försvarsmakten under hela min karriär, sade Gustav.

Det Gustav inte vet våren 2018 är att anklagelserna mot honom snart kommer att gälla just röjande av sekretessbelagda uppgifter. I augusti 2018 får nämligen förbandet tillgång till dokument som de uppfattar styrker deras uppfattning om att Gustav har röjt sekretessbelagd information. Förbandet fattar beslut om att skicka in en säkerhetsrapport om händelsen till Must. Kort därefter påbörjar förbandet själva en preliminär menbedömning av vilken skada röjandet av Gustavs uppgifter i sociala medier har haft. Förbandets preliminära menbedömning kommer att ta nästan ett år att färdigställa.

Det dröjer dock till mitten av december 2018 innan Gustav blir varse vad han anklagas för – och hur anklagelserna mot honom har omformulerats. Han kallas då till ett möte med förbandschefen. På mötet delges Gustav att förbandschefen har anmält honom till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan.

Anställda i Försvarsmakten som misstänks för allvarliga fel i tjänsten kan anmälas till Fpan. Nämnden prövar frågor som rör skiljande från anställning, disciplinpåföljd, anmälan till åtal om personen i sin anställning kan misstänkas för att ha begått brott och avstängning från arbetsplatsen.

– Förbandschefen säger då att han har anmält mig för att jag har röjt sekretessbelagda uppgifter. Men han kan inte svara på vad jag skulle ha gjort eller precisera vad det skulle handla om.  Jag tror på mötet att det gäller en eventuell disciplinpåföljd, säger Gustav. 

Bland pappren på skrivbordet tar han fram en tidslinje över vad som har hänt i hans ärende. Tidslinjen, som allt eftersom har kommit att fyllas på och i dag omfattar ett par sidor, har hjälpt Gustav att hålla reda på alla turer som har varit.

– 31 augusti 2018, det är första gången som det nämns i något dokument att jag misstänks ha röjt sekretessbelagd information. Jag uppfattar det som ett mycket märkligt sammanträffande att förbandet plötsligt ska ha kommit över ny information. Det framstår också som märkligt att man inte har skickat in en säkerhetsrapport på händelsen förrän så pass många månader senare efter det första mötet. Det är också anmärkningsvärt att det nu också gäller helt andra tweets, säger Gustav.

Det framkommer nämligen nu att Twitter-inläggen som avses i förbandets säkerhetsanmälan är helt andra än de inlägg som han konfronterades med på mötet i december 2017.

I förbandschefens anmälan till Fpan står att med bakgrund av att Gustav spridit sekretessbelagd information och därmed brutit mot tystnadsplikten, hemställer han om att Försvarsmakten prövar frågan om skiljande från anställning. Anmälan till Fpan inkommer innan den preliminära menbedömningen och den slutliga menbedömningen är fastställda.

– Jag har under den här perioden inte fått någon som helst information om vad anklagelserna mot mig består i och därför inte heller fått möjlighet att bemöta det eller reda ut eventuella missförstånd, säger Gustav.

Under våren har Försvarsmakten flera gånger försökt förmå Gustav att säga upp sig mot ett avgångsvederlag om 12 månadslöner. Detta trots att myndigheten inte hade fastställt om han verkligen hade begått något fel.

I mitten av juli kommer slutligen Musts menbedömning som slår fast att Gustav inte har röjt någon sekretessbelagd information. I handlingen från Säkerhetskontoret framkommer att vid förbandets egen preliminära menbedömning, som var färdig i juni, har de inte haft tillgång till skärmdumpar eller någon annan dokumentation av de aktuella Twitter-inläggen som avses i säkerhetsrapporten. Trots detta slår förbandet fast att uppgifterna i Gustavs tweets omfattas av försvarssekretess och att röjandet av dessa uppgifter bedöms ha haft ringa men för Sveriges säkerhet – en slutsats som Must alltså inte delar.

”Jag riskerade att avskedas för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter innan myndigheten överhuvudtaget hade utrett om uppgifterna var eller någonsin hade varit sekretessbelagda, skriver Gustav i sin kompletterande anmälan till JO.

– Efter Musts menbedömning kan Försvarsmakten omöjligen fortsätta hävda att jag har spridit sekretessbelagd information. Deras skäl för min uppsägning faller.

Vad tänker du om det som har hänt dig? 

– Jag är övertygad om att det här hade kunnat löst sig med traditionellt ledarskap. Beteendet som jag har sett från mina chefer är något av det fegaste jag har sett under min tid i Försvarsmakten. Om min förbandschef hade lyssnat på mig och medlat mellan mig och mina chefer så hade nog det här kunnat lösa sig på ett betydligt bättre sätt. 

Officerstidningen har sökt både förbandschefen och Försvarsmaktens kommunikationsavdelning, men myndigheten har avböjt att uttala sig med hänvisning till att det är ett pågående personalärende.

Fotnot: Kort innan denna tidning skickas till tryck får Gustav veta att förbandet drar tillbaka Fpan-anmälan, efter inrådan från Högkvarterets juridiska avdelning. 

Officersförbundets kommentar:

Beskrivningen av det som hänt känner vi igen från andra fall. Det är inte bra för trovärdigheten i en sådan viktig process. Av den anledningen har förbundet en pågående dialog med Försvarsmakten kring hur säkerhetsprövningen bör gå till för att de anställda ska uppleva den som säker, trygg och saklig.  

Utan annan kunskap än vad som framkommer i artikeln är jag kritisk till den långa tid som ärendet har pågått. Eftersom det både handlar om en individs rättigheter och att skydda FM:s information är det av yttersta vikt att lagar, regler och instruktioner följs. Oavsett om det är en säkerhetsprövning eller om det är en utredning av misstanke om brott kommer stora delar av utredningen ske utan insyn från den enskilde. Beslut ska tas först när utredningen är klar. 

Det finns dock undantag, till exempel om det under utredningen/prövningen framkommer att det är osäkert om individen är lämplig att hantera information som ingår i dennes arbetsuppgifter. FM måste då begränsa tillgången i avvaktan på att det är säkerställt att individen är lämplig. 

Resultatet av en utredning och säkerhetsprövning kan få konsekvenser för individen, som begränsning av arbetsuppgifter, uppsägning eller avsked. Ytterst kan individen få sin sak prövad i domstol. I ett fall nyligen i Arbetsdomstolen (dom nr 39/19) menar AD att det inte räcker att redovisa att det finns ett säkerhetsskyddsbeslut som skäl för avsked. Arbetsgivaren var tvungen att visa upp tillräckligt många omständigheter och därmed ge individen chans att bemöta dessa. 

Peter Löfvendahl
förbundsdirektör

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

En ny spaningspluton, grupper för elektronisk krigföring och en drönarförmåga som utvecklas på flera nivåer. Inför sin tredje Natoinsats i Lettland fortsätter 71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, att utveckla ny teknik och strida med den.

Maria Widehed
Natotrupp P 7

Foto: Emil Malmborg

Granatkastarna understödde anfallet vid Ella kvarn, innan stridsfordon 90 och stridsvagnar bröt igenom skogsbrynet och tog terrängen. Under framryckningen hade förbanden stöd av både spaningsdrönare och FPV-drönare med möjlighet till bekämpning.

– En lyckad anfallsstrid, summerade överstelöjtnant Jens Persson, bataljonschef.

71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, har haft sin sista stora övning före nästa års rotation till Lettland och insatsen LNLV 27. LNLV står för Land Nato Latvia. Samtliga funktioner har testats när förbandet har övats mot en tekniskt avancerad motståndare. B-sidan leddes av en bataljonsstab från 1:a Bornholms infanteribataljon. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrog med telekrigsresurser.

Under slutövningen har användningen av ny teknik spelat en avgörande roll för bataljonen – från digitala ledningsstödsystem och sensorer till transporter av sjukvårdsmateriel med drönare.

– Vi behöver hela tiden fortsätta att utveckla drönarförmågan, vi tittar på kompani-, pluton- och gruppnivå för att ha den mängden som stridsfältet idag kräver, säger bataljonschef Jens Persson.

Vi behöver hela tiden fortsätta att utveckla drönarförmågan, vi tittar på kompani-, pluton- och gruppnivå för att ha den mängden som stridsfältet idag kräver.

Stor vikt har under övningen lagts vid skydd och skyl, snabba förflyttningar och förmågan att kraftsamla utan att röja de egna positionerna. Under ett moment använde motståndaren drönare för att spana mot bataljonen, då grävde granatkastarplutonen ned sin ledningsvagn, en bandvagn 410, för att minska risken att upptäckas.

Korpral Karla, stridsfordonsvagnchef, var del av LNLV 26. Hon tycker att hotet från drönare har varit det mest utmanande under övningsveckan.

– Men det är också väldigt intressant – framför allt hur lite som krävs för att du ska synas mycket. Och vilka förödande konsekvenser det kan få.

Natotrupp P 7

71:a bataljonen vid Södra skånska regementet är redo för sin tredje rotation till Lettland. Nyligen genomfördes slutövningen på Revingehed.

Foto: Emil Malmborg

I en antennförstärkt terrängbil 14 sitter drönaroperatörerna med dator och styrspak. Ovanför dem flyger en UAV 05, bataljonens spaningsdrönare.

– Innan de påbörjade sitt anfall hade man gjort en bedömning av var motståndaren fanns. Vår uppgift var att spana av området och fastställa motståndarens gruppering, berättar furir Lucas, gruppchef.

Frågorna från bataljonen kan handla om vilka förband som finns i området, vilka vapensystem de har och i vilka riktningar de kan avge eld, berättar han. Den här gången kunde operatörerna bekräfta att motståndaren hade två plutoner grupperade i området. De kunde också ange deras positioner, antal och eldriktningar.

– Vår uppgift är att lösa ut detaljerna och bekräfta eller motsäga bedömningarna, säger Lucas.

Vi börjar spana från avstånd och jobbar oss närmare – ’skala löken’, som jag kallar det.

UAV 05 har en räckvidd på omkring två mil och kan flyga i cirka två timmar.

– Vi är ju ett högvärdesmål, men räckvidden tillåter att vi håller oss dolda ganska långt bakom kompanierna. Vi börjar spana från avstånd och jobbar oss närmare – ”skala löken”, som jag kallar det.

Natotruppen på P7:

Christoffer, drönaroperatör och ställföreträdande gruppchef.

Foto: Emil Malmborg

I bilen sitter två operatörer och arbetar tillsammans. Korpral Christoffer, ställföreträdande gruppchef, styr drönaren vid start och landning, samt kameran. Menige Alex hjälper till att kontrollera höjd och avstånd på kartan som de navigerar med under flygningen.

– Drönarna är ju en stor del av vår framtid, nere i Lettland kommer mycket att handla om att integreras med andra nationers system.

Drönarna är ju en stor del av vår framtid, nere i Lettland kommer mycket att handla om att integreras med andra nationers system.

Bataljonens kompanier har också mindre drönare, men de används främst för spaning i den närmaste terrängen.

Lucas har deltagit i båda de tidigare Lettlandsinsatserna. Han berättar att gruppen har ett nära samarbete med de kanadensiska drönaroperatörerna och att de jämför både arbetssätt och utbildning. En skillnad är enligt honom att de svenska operatörerna får stort utrymme att själva lösa sina uppgifter.

– Bataljonen styr inte exakt hur vi ska lösa dem. Jag skulle säga att det är det som gör oss starka.

Inför förra årets rotation var luftvärnskanonvagn 90 ett nytt tillskott till bataljonen. Nu har förmågan prövats under en insats i Lettland och antalet vagnar har ökat från två till tre. Luftvärnskanonvagnarna har till skillnad från vanliga stridsfordon 90 spaningsradar på tornet och kan användas för att upptäcka och bekämpa luftmål, bland annat drönare och helikoptrar.

– Det är ett viktigt bataljonssystem som möjliggör min strid. Det har tagits emot på ett bra sätt i Lettland och nu inför andra gången vet man vad det gör, säger Jens Persson.

Inför insatsen 2027 har bataljonen tillförts en spaningspluton med olika typer av sensorer. Två grupper för elektronisk krigföring ska arbeta med att upptäcka, avlyssna och störa ut en motståndares elektroniska system och kommunikation.

– Tidigare har det varit mer fokus på satellitkommunikation, säger menig Lorena.

Electronic warfare, EW, även kallat telekrig, är förstås ingen ny förmåga inom Försvarsmakten. Men i dag finns ett ökat fokus på mindre, snabbrörliga grupper som kan verka taktiskt nära striden för att snabbt upptäcka och störa ut drönare och fientlig radiotrafik – något som har blivit mycket vanligare under de senaste åren efter lärdomar från kriget i Ukraina.

– Vi har fått väldigt mycket fria tyglar, och det svåraste har nog varit att taktisera med det nya, säger Lorena.

Menige stridsfordonsskytten Lukas har varit i Lettland en vända tidigare, han tycker att Kanada är en särskilt intressant samarbetspartner.

– Jag skulle säga att det är extra spännande att se hur Kanada arbetar med EW och spaning, vi brukar använda ungefär samma taktiker, säger han.

Natotrupp P 7

"Det handlar om att vi flyttar bak den här delen av brigadstaben till en säker och skyddad plats. I ett skarpt scenario troligtvis någonstans i Sverige, medan förbandet kanske opererar i Finland eller i Baltikum", säger Johan Hagsell, brigadsambandschef, om försöket med bakre ledning i taktiskt tält 10.

Foto: Emil Malmborg

I en helt annan del av övningsfältet har ett stort vitt tält satts upp. Inuti hittar vi ett uppsatt taktiskt tält 10.

– Välkomna till navet i brigaden och under den här övningen, säger förvaltare Johan Hagsell, brigadsambandschef.

I taket hänger brandvarnaren fast med snöre. Men den lösningen undantagen är det mesta här inne högteknologiskt. När Officerstidningen deltog under förra årets bataljonsövning testade man att placera sin bakre ledning i en flyttbar, ombyggd, STA-trailer. Under årets övning har försöksverksamheten flyttat in i ett tält.

Under de senaste veckorna har arbetet inom innovationsprojektet LRIX också bedrivits här.

– Vi tog hit deltagande företag inom projektet och lät dem sova här hos oss och arbeta direkt med en ledningspluton från 71:a bataljonen under pågående övning, berättar Johan Hagsell.

Fem företag deltog med olika sensorlösningar som skulle ge tidigare förvarning om hot mot ledningsplatsen. Genom att placera sensorer längre från själva ledningsplatsen skulle soldaterna kunna upptäcka en motståndare tidigare och få mer tid att agera.

Samma vecka samlades också militära företrädare och experter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Storbritannien för att diskutera hur artificiell intelligens, AI, kan användas inom spaning, målbekämpning och militär ledning. Deltagarna besökte försöksverksamheten för att diskutera hur den nya tekniken kan integreras i förbandens verksamhet.

Försöket under övningen handlar om hur brigadstaben med hjälp av realtidsbaserade uppkopplade ledningsstödsystem kan arbeta från andra platser, hur beslutsvägar kan kortas och hur olika funktioner kan få en gemensam lägesbild.

– Det handlar om att vi flyttar bak den här delen av brigadstaben till en säker och skyddad plats. I ett skarpt scenario troligtvis någonstans i Sverige, medan förbandet kanske opererar i Finland eller i Baltikum, säger Johan Hagsell.

På fältet kan soldater och officerare dela information och följa striden i realtid med surfplattor och smarta telefoner. I tältet ger ledningssystemchefen, luftstridsbefälet, underrättelsefunktionen, bekämpning, fältarbetsbefälet, ansvariga för logistik och transport en samlad lägesbild till stridsledaren på väggens skärmar.

Det handlar om att vi flyttar bak den här delen av brigadstaben till en säker och skyddad plats. I ett skarpt scenario troligtvis någonstans i Sverige, medan förbandet kanske opererar i Finland eller i Baltikum.

Lägesbilden hos brigadstaben bygger bland annat på Blue Force Tracking, BFT, som visar de egna förbandens positioner i realtid. På skärmarna kan personalen också visa bilder från drönarsystem och information från öppna källor, däribland trafikkameror.

– Vi försöker samla ihop så mycket information som möjligt för att kunna ta så bra beslut som möjligt, säger Johan Hagsell och hänvisar till erfarenheter från Ukraina.

– De har ju sagt att det viktigaste där är att utvecklingen sker på förbandsnivå och att du jobbar agilt för att snabbt kunna implementera ny teknik eller ny taktik – för att vara snabbare än ryssen.

Natotruppen på P7:

Karla, stridsfordonsvagnchef, deltog i LNLV 26 och förbereder sig nu för sin andra rotation till Lettland.

Foto: Emil Malmborg

Sedan de första försöken förra året har brigaden börjat utveckla sitt eget ledningsstödsystem, LSS Echo.

Erfarenheterna från Ukraina har också visat betydelsen av att ha kontroll över sina egna data, enligt Hagsell, vilket har gjort att soldater på 71:a bataljonen nu utvecklar en egen applikation till LSS Echo som fått namnet Oak.

– I applikationen har vi kartstöd. Vi har radiokommunikation och videoströmmar från drönare rakt in i applikationen. Och den del som vi arbetar med mest nu är en fire-modul som utvecklas med bekämpningschefen för att förbanden ska vara så snabba som möjligt från upptäckt till målbekämpning, säger Johan Hagsell.

Efter önskemål från förbandet skriver vi inte ut soldaternas efternamn.

Natotruppen på P7:

Överstelöjtnant Jens Persson, bataljonschef för 71:a bataljonen.

Foto: Emil Malmborg

Natotrupp P 7

Foto: Emil Malmborg

Fakta

LNLV 27

  • Drygt 500 soldater och officerare från 71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, ska vid årsskiftet återigen ingå i den kanadensiskt ledda multinationella Natobrigaden, som utgår från militärbasen Ādaži utanför Riga.

  • Insatsen, LNLV 27, är en del av Natos Forward Land Forces, FLF, och syftar till att avskräcka ryska angrepp och försvara alliansens östra flank. Sverige och Danmark turas om att bidra med en bataljon till brigaden.

  • Det är 71:a bataljonens tredje rotation till Lettland. En stor del av soldaterna har tjänstgjort där tidigare, flera av dem står inför sin tredje insats.

  • Efter den kommande insatsen väntar ett uppehåll för P 7. Under 2028 väntas Livregementets husarer, K 3, i Karlsborg ta över under ett år eftersom regementets personal ska utbildas på nästa generation av stridsfordon 90.

Fakta

Natos drönarfokus i Lettland

I mars inledde Natos Innovation Range vid Sēlija i Lettland sina första tester av drönare och teknik för drönarbekämpning. Det är en av flera försöksmiljöer inom Natos arbete med snabbare införande av ny teknik. Lettland har en roll inom utvecklingen av obemannade system, Estland inom cyberförsvar och Sverige och Finland inom framtidens militära kommunikation, där bland annat säkra och motståndskraftiga 5G-nät ingår. (Länk Officerstidningen, min förra artikel från P 7)

Under hösten har Nato också genomfört omfattande teknikförsök i Lettland under namnet FUSE, Federated Unified Sensing and Effects. Syftet var att testa hur olika länders militära system kan kopplas samman, så att information från exempelvis drönare och andra sensorer snabbt når de förband som ska bekämpa ett mål.

Ur arkivet: