Senast publicerat
Senast publicerat:

”Att stötta NOAK är att ge allt för krigsförbanden”

En yrkesofficer
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten är en av Sveriges mest mansdominerade organisationer. Trots att jämställdhet lyfts som en grundläggande värdering, är kvinnor fortfarande i kraftig minoritet bland myndighetens anställda – särskilt i högre positioner. Det är en realitet, inte ett påstående. Därför är det dags att tydliggöra vad nätverket ”Nätverk officer och anställd kvinna” (NOAK) faktiskt är, och varför det är avgörande att chefer inte bara accepterar att det finns utan aktivt pushar för och stöttar arbetet som bedrivs inom ramen för nätverket.

Låt mig börja med vad NOAK inte är: NOAK är inte ett jämställdhetsorgan. Det är inte en del av Försvarsmaktens strategiska jämställdhetsarbete eller en grupp som driver politiska krav. NOAK arbetar inte med policy eller könsstatistik. Det som gör nätverket så viktigt – och så kraftfullt – är att det utgår från verkligheten. Från golvet, direkt från den anställda. Från plutonen. Från logementet.

Det är en plattform där kvinnor inom Försvarsmakten kan lyfta konkreta erfarenheter från sin vardag, spegla dem mot varandra och föra dessa perspektiv vidare upp i organisationen. Och det behövs. Många kvinnor i Försvarsmakten står ensamma på sina arbetsplatser. Ensamma i sin grupp, sin pluton eller till och med i sitt kompani. Den ensamheten leder inte bara till praktiska utmaningar utan också till att det kvinnliga perspektivet riskerar att tystna – inte för att det inte finns, utan för att det inte hörs.

NOAK förändrar detta genom att skapa en kanal mellan verkligheten och beslutsnivån, mellan individen och strukturen. Det handlar inte om att ”tycka till”, utan om att rapportera in från frontlinjen av organisationens sociala och praktiska verklighet.

Det finns fortfarande strukturer, traditioner och osynliga normer som påverkar kvinnor negativt

Chefer på alla nivåer har ett ansvar att utveckla sina krigsförband och sin personal. Det innebär att ta vara på samtliga individers förutsättningar och potential. Det finns fortfarande strukturer, traditioner och osynliga normer som påverkar kvinnor negativt – ibland subtilt, ibland uppenbart. Att dessa frågor fångas upp, analyseras och förs vidare är inte en fråga om åsikter – det är en fråga om ledarskap.

NOAK är också ett kraftfullt verktyg för att behålla kvinnor i Försvarsmakten. Det är i sig en ödesfråga. Det räcker inte att bara rekrytera kvinnor – vi måste också se till att de vill och kan stanna kvar. Därför måste vi skapa en kultur där de känner att deras erfarenheter räknas, att deras kompetens utvecklas och att deras framtid inom Försvarsmakten är möjlig att förena med livet i stort. NOAK fungerar här både som stödjande nätverk och som erfarenhetsbank – där kvinnor kan dela goda exempel, hitta mentorer, och lyfta lösningar som faktiskt fungerar.

Samtidigt är NOAK en viktig tillgång för manliga chefer. Många av dessa chefer vill skapa bra förutsättningar för sina kvinnliga medarbetare men upplever att de saknar kunskap eller konkret feedback. NOAK erbjuder just det: perspektiv, verkliga berättelser och konstruktiva förslag. Det är ett stöd, inte en belastning. En resurs, inte en kravställare. Genom att samarbeta med nätverket får chefer bättre beslutsunderlag, bättre förståelse – och bättre resultat.

En annan ofta underskattad funktion är vikten av förebilder. Att se andra kvinnor som lyckats, som tagit sig vidare inom organisationen, som är kvar trots motstånd, och som leder med kompetens och självförtroende – det gör skillnad. Det sänder ett budskap om att det går. NOAK lyfter fram dessa röster, inte för att peka ut någon som särskilt ”duktig”, utan för att visa att kvinnor är en naturlig och självklar del av Försvarsmaktens framtid.

Och låt mig säga det tydligt: Att stötta NOAK är att ge allt för krigsförbanden. Det handlar om att stärka personalförsörjningen, om att bygga en inkluderande och hållbar kultur, om att skapa bättre chefskap och om att minska onödiga förluster av kompetens. Det handlar om försvarsförmåga – på riktigt. Ett förband där alla ges rätt förutsättningar att prestera, där alla perspektiv tas tillvara, och där ledarskapet är lyhört, är ett förband som står starkt i både vardag och kris.

Så till alla chefer i Försvarsmakten: att stötta NOAK är inte en sidofråga, och det är definitivt inte ett särintresse. Det är ett ansvar. Det är en möjlighet. Det är ett kvitto på att du tar ditt ledarskap på allvar.

Det är att lyssna på verkligheten – och leda därefter.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: