Senast publicerat
Senast publicerat:

”Att stötta NOAK är att ge allt för krigsförbanden”

En yrkesofficer
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten är en av Sveriges mest mansdominerade organisationer. Trots att jämställdhet lyfts som en grundläggande värdering, är kvinnor fortfarande i kraftig minoritet bland myndighetens anställda – särskilt i högre positioner. Det är en realitet, inte ett påstående. Därför är det dags att tydliggöra vad nätverket ”Nätverk officer och anställd kvinna” (NOAK) faktiskt är, och varför det är avgörande att chefer inte bara accepterar att det finns utan aktivt pushar för och stöttar arbetet som bedrivs inom ramen för nätverket.

Låt mig börja med vad NOAK inte är: NOAK är inte ett jämställdhetsorgan. Det är inte en del av Försvarsmaktens strategiska jämställdhetsarbete eller en grupp som driver politiska krav. NOAK arbetar inte med policy eller könsstatistik. Det som gör nätverket så viktigt – och så kraftfullt – är att det utgår från verkligheten. Från golvet, direkt från den anställda. Från plutonen. Från logementet.

Det är en plattform där kvinnor inom Försvarsmakten kan lyfta konkreta erfarenheter från sin vardag, spegla dem mot varandra och föra dessa perspektiv vidare upp i organisationen. Och det behövs. Många kvinnor i Försvarsmakten står ensamma på sina arbetsplatser. Ensamma i sin grupp, sin pluton eller till och med i sitt kompani. Den ensamheten leder inte bara till praktiska utmaningar utan också till att det kvinnliga perspektivet riskerar att tystna – inte för att det inte finns, utan för att det inte hörs.

NOAK förändrar detta genom att skapa en kanal mellan verkligheten och beslutsnivån, mellan individen och strukturen. Det handlar inte om att ”tycka till”, utan om att rapportera in från frontlinjen av organisationens sociala och praktiska verklighet.

Det finns fortfarande strukturer, traditioner och osynliga normer som påverkar kvinnor negativt

Chefer på alla nivåer har ett ansvar att utveckla sina krigsförband och sin personal. Det innebär att ta vara på samtliga individers förutsättningar och potential. Det finns fortfarande strukturer, traditioner och osynliga normer som påverkar kvinnor negativt – ibland subtilt, ibland uppenbart. Att dessa frågor fångas upp, analyseras och förs vidare är inte en fråga om åsikter – det är en fråga om ledarskap.

NOAK är också ett kraftfullt verktyg för att behålla kvinnor i Försvarsmakten. Det är i sig en ödesfråga. Det räcker inte att bara rekrytera kvinnor – vi måste också se till att de vill och kan stanna kvar. Därför måste vi skapa en kultur där de känner att deras erfarenheter räknas, att deras kompetens utvecklas och att deras framtid inom Försvarsmakten är möjlig att förena med livet i stort. NOAK fungerar här både som stödjande nätverk och som erfarenhetsbank – där kvinnor kan dela goda exempel, hitta mentorer, och lyfta lösningar som faktiskt fungerar.

Samtidigt är NOAK en viktig tillgång för manliga chefer. Många av dessa chefer vill skapa bra förutsättningar för sina kvinnliga medarbetare men upplever att de saknar kunskap eller konkret feedback. NOAK erbjuder just det: perspektiv, verkliga berättelser och konstruktiva förslag. Det är ett stöd, inte en belastning. En resurs, inte en kravställare. Genom att samarbeta med nätverket får chefer bättre beslutsunderlag, bättre förståelse – och bättre resultat.

En annan ofta underskattad funktion är vikten av förebilder. Att se andra kvinnor som lyckats, som tagit sig vidare inom organisationen, som är kvar trots motstånd, och som leder med kompetens och självförtroende – det gör skillnad. Det sänder ett budskap om att det går. NOAK lyfter fram dessa röster, inte för att peka ut någon som särskilt ”duktig”, utan för att visa att kvinnor är en naturlig och självklar del av Försvarsmaktens framtid.

Och låt mig säga det tydligt: Att stötta NOAK är att ge allt för krigsförbanden. Det handlar om att stärka personalförsörjningen, om att bygga en inkluderande och hållbar kultur, om att skapa bättre chefskap och om att minska onödiga förluster av kompetens. Det handlar om försvarsförmåga – på riktigt. Ett förband där alla ges rätt förutsättningar att prestera, där alla perspektiv tas tillvara, och där ledarskapet är lyhört, är ett förband som står starkt i både vardag och kris.

Så till alla chefer i Försvarsmakten: att stötta NOAK är inte en sidofråga, och det är definitivt inte ett särintresse. Det är ett ansvar. Det är en möjlighet. Det är ett kvitto på att du tar ditt ledarskap på allvar.

Det är att lyssna på verkligheten – och leda därefter.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: