Senast publicerat
Senast publicerat:

Få visselblåsningar av rätt karaktär

Försvarsmaktens visselblåsarfunktion har varit i gång sedan 2022 och hittills har totalt 77 anmälningar kommit in. Anställda kan rapportera till funktionen vid misstanke om allvarliga missförhållanden, men det är få av de inkomna ärendena som handlar om det.

Josefine Owetz
Bakgrunden till inrättandet av visselblåsarfunktionen är visselblåsar­lagen som trädde i kraft i december 2021.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten/Istock. Bilden är ett montage.

I juli 2022 blev det krav på att större arbetsgivare ska ha en intern rapporteringskanal dit medarbetare kan rapportera om allvarliga missförhållanden av allmänintresse på arbetsplatsen. Det kan handla om misstänkt korruption, jäv, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera. 

Sedan Försvarsmakten inrättade visselblåsarfunktionen sommaren 2022 har 77 anmälningar kommit in, berättar Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision, där funktionen är placerad.

– Vår bedömning är att det är ett relativt jämnt flöde av inkomna ärenden. Det är inte händelsestyrt vad vi kan se. Man hade kunnat tänka sig att Försvarsmaktens tillväxt, det höga tempot i verksamheten och allt som sker i dag skulle kunna leda till att det kommer in fler ärenden, men än har det inte materialiserats. Dock har några rapporter handlat om företeelser som skulle kunna härledas till ökad belastning på verksamheten.

Syftet med visselblåsarfunktionen är ge medarbetare möjlighet att kunna anmäla missförhållanden som korruption, jäv och brister i säkerheten.

Vad handlar de inkomna ärendena om?

– Det är mycket blandat och inte heller där finns det någon tydlig systematik. Syftet med funktionen är att ge medarbetare möjlighet att kunna anmäla missförhållanden som korruption, jäv och brister i säkerheten, den typen av saker. Det är dock inte bara ärenden av den karaktären som kommer in.

När ett ärende inkommer utreds först om det är ett visselblåsarärende enligt lagens kriterier och om det är utredningsbart. Om så är fallet lämnas det vidare till lämplig del av Försvarsmakten för utredning, annars avslutas det. I samtliga fall underrättas rapportören om utfallet. 

Har anmälningarna lett till några åtgärder?

– Ja, i vissa fall. Om man tittar på renodlade oegentligheter som lett till polisanmälan eller anmälningar till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd så är det mycket få.

Visselblåsarfunktionen är en kompletterande kanal till de andra kanaler som finns, däribland avvikelsehanteringen i Prio, arbetstagarorganisationer, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten. De ärenden som inte utreds av internrevisionen tas ofta vidare till de andra kanalerna. 

Liknande läsning:

– Generellt får många av de inkomna rapporterna ändå olika typer av effekt i slutändan, säger Anders Thunholm.  

Hur gör man för att anmäla?

– Vi rekommenderar skriftliga rapporter till vår mejl då det minskar risker, bland annat för att information förloras eller missförstås. Om man känner sig osäker hur man ska gå till väga kan man ringa och fråga oss via Försvarsmaktens växel. 

Anders Thunholm

Anders Thunholm

chef för Försvarsmaktens internrevision

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: