Senast publicerat
Senast publicerat:

Så jobbar Försvarsmakten för ett bättre veteran- och anhörigstöd

Försvarsmakten har haft över 110 000 befattningar på internationella militära insatser mellan 1953 och augusti i år, enligt statistik från Försvarsmakten. Befattningarna har bemannats av totalt 66 830 personer.

Redaktionen
Annica Ögren

Anhörigfrågan har Försvarsmakten jobbat med sedan 1990-talet, berättar Maria Permatz, stabsofficer vid Försvarsmaktens Veterancentrum. Som exempel nämner hon lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten som blev gällande 1999 och som innefattade en retroaktivitet från 1992 om skador vid militär utlandstjänst.

Det dröjde dock till 2010 innan man formellt förstärkte anhörigarbetet genom en ny lag (Lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser). I och med den fick Försvarsmakten ett lagstadgat uppföljningsansvar av personal i utlandstjänst genom att ge stöd och hjälp till den enskilde och dennes anhöriga. Lagen ligger även till grund för att man i dag möjliggjort ett upprättande av förebyggande eller preventiva kurser för veteraner och anhöriga.

– Vi har ett femårigt aktivt uppföljningsansvar, vilket innebär att vi som arbetsgivare kontaktar den anställde under fem år efter genomförd insats. Det utredande arbetet är ett livslångt ansvar, säger Maria Permatz.

Liknande läsning:
Vi har ett femårigt aktivt uppföljningsansvar, vilket innebär att vi som arbetsgivare kontaktar den anställde under fem år efter genomförd insats.

Varför dröjde det till 2010 för Försvarsmakten att utöka stödet för veteraner?

– Försvarsmakten hade redan innan 2010 identifierat behovet av anhörigstöd. Alla påverkas av en utlandsmission, både anställda och anhöriga. Sedan 2004 skickas exempelvis informationsbrev till anhöriga, säger hon och fortsätter:

– Men 2010 började ett mer strukturerat arbete där Försvarsmakten startade ett projekt med fackliga organisationer, Soldathemsförbundet, Sveriges veteranförbund och Invidzonen. Projektgruppen skrev information om anhörigstöd, tog fram informationspaket och fick igång det lokala anhörigarbetet.

Maria Permatz, stabsofficer vid Försvarsmaktens Veterancentrum. Foto: Privat

Officersförbundet har i många år drivit frågan om att stödet till veteraner och anhöriga måste bli bättre. 2008 kom Officersförbundet ut med rapporten ”Hela familjen gör utlandstjänst” som lyfte fram frågeställningen kring hur familjer till officerare och soldater i utlandsstyrkan mår och hur familjerna påverkas av Sveriges internationella åtaganden. Vid denna tid var frågan relativt outforskad och endast ett fåtal kvalitativa undersökningar hade gjort i Sverige. Officersförbundet lät Synovate (i dag Ipsos) intervjua drygt 900 personer, som någon gång under de senaste åren haft en anhörig, som gjort utlandstjänst. Undersökning visade bland annat att utlandstjänstgöringen innebär både fysiska och psykiska påfrestningar för de anhöriga hemma i Sverige. 

”Både regeringen och Försvarsmakten har all anledning att läsa vår rapport och granska våra slutsatser. Utlandstjänsten är, som vi ser det, inte enbart en angelägenhet för den enskilde soldaten eller officeren, utan något som påverkar hela familjen”, skrev Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande, i inledningen. 

2007 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Veteransoldatutredningen lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande.

–  Flera av slutsatserna och förslagen i Officersförbundets utredning fick politiskt gehör och kom med i Veteransoldatutredningen, säger Peter Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdirektör.  

I dag erbjuder Försvarsmakten stöd till veteraner och anhöriga via en rad aktörer (se faktaruta). De anställda har även återträffar efter genomförd utlandstjänstgöring med möjlighet till samtalsstöd. På organisationsnivå finns även samordnare som jobbar lokalt runt om i landet. De anordnar bland annat anhörigträffar innan, under och efter en insats. 

En av de viktigaste målsättningarna som Försvarsmakten har är att informera i ett tidigt skede för att på så sätt underlätta förståelse och kommunikationen mellan den anställde och anhöriga. Gemensam kommunikation, förberedelse och planering är en framgång för att insatsen ska lyckas, både hemma och borta, menar Maria Permatz.

– Att information kommer tidigt är jätteviktigt, det skapar förutsättningar för alla att förbereda sig på vad som händer, säger hon och tillägger:  

 – Vårt anhörigarbete utvecklas kontinuerligt. Vi lär oss under tidens gång, både av tjänstgörande och anhöriga. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

Josefine Owetz
Carl-Johan Edström
”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

– Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

– Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

– När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

– Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

– Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

– Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

Nya Högkvarteret

I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

Foto: Fastighets AB Solna Haga

Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

– Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

– Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

– Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

– Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

– Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

Ur arkivet: