Senast publicerat
Senast publicerat:

Bullermatta testas i helikopter 14

Bullerdämpande matta i kabintaket, bullerkartläggning och anskaffning av nya hjälmar. Efter upprepade fall av hörselskador bland personalen på helikopter 14-systemet vidtas nu flera åtgärder för att lösa problemen med de höga ljudnivåerna.

Linda Sundgren
Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
Första helikopterskvadron genomför årligen utbildningen "Fjällflyg" i Abiskofjällen. Helikopterbesättningarna lär sig att handskas med den extrema miljö som fjällvärlden utgör med djupa dalar, höga toppar, lömskt underlag och speciella vindförhållanden.

 I höstas rapporterade Officerstidningen om skärpta flygrestriktioner på helikopter 14-systemet sedan ytterligare en besättningsmedlem drabbats av tinnitus. Bullersituationen i helikoptersystemet har varit känd sedan 2007, men tidigare utlovade åtgärder för att minska problemen har endast genomförts i begränsad omfattning. Varför mer inte gjorts tidigare kan materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet, Kenneth Karlsson, inte svara på då han tillträdde tjänsten först i höstas, men nu berättar han att flera insatser genomförs. 

– Det mest glädjande är installationen av en prototyp av en bullerdämpande matta i en helikopter som vi utvärderar och gör mätningar på ute på förbandet. Slutrapporten är ännu inte klar men de preliminära resultaten är så bra att jag sagt att nu kör vi på med produktionen av mattor till alla 18 helikoptrar säger han. 

Liknande läsning:

» Jag har prioriterat att lösa de arbets­miljö­problem vi har i dag med bullermatta och bullerkartläggning. «

Enligt Kenneth Karlsson tycks de bullerdämpande mattorna halvera ljudnivåerna i kabinen. Vad det ger för effekt på besättningen håller på att utvärderas, men beslut har fattats om att mattor ska finnas i samtliga helikoptrar under flygning framöver.

– Vi planerar att tillverka mattorna själva i vår säkmat-verkstad. Visserligen är det rätt hårt tryck på verkstaden redan, men jag trycker på för att det ska gå så snabbt som möjligt. Det pågår också en offentlig upphandling för att även kunna tillverka mattor externt och öka produktionstakten. 

Parallellt genomförs bullerkartläggningar vid helikopterflottiljen där varje anställds samlade bullerexponering under en arbetsdag uppmäts. Under andra kvartalet 2022 kommer också nya helikopterhjälmar att driftsättas på förband. 

– Vi tittar även på möjligheten att införa ett trådlöst internkommunikationssystem i kabinen, men den processen är vi precis i början av. Jag har prioriterat att lösa de arbetsmiljöproblem vi har i dag med bullermatta och bullerkartläggning, säger Kenneth Karlsson. 

Utöver bullerdämpande åtgärder har ett samarbete om tinnitus inletts med Karolinska Institutet i Solna. En första föreläsning har hållits digitalt för chefer vid helikopterflottiljen och enligt Kenneth Karlsson är kunskapshöjande insatser om tinnitus något som kommer att fortsätta. 

– Så snart vi fått vaccinet i oss ska vi åka ut till skvadronerna och hålla föredrag för alla medarbetare som har ett arbetsmiljöansvar. Vi behöver bygga upp kunskapen om tinnitus i organisationen. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: