Robert Egnell tillträdde som rektor på Försvarshögskolan, FHS, den 1 april. Förordnandet är på sex år och så länge har han aldrig varit på en och samma arbetsplats förut. Gift med en diplomat har han flyttat mellan länder och tjänstgjort på lärosäten runt om i världen.
– Folk brukar säga att jag är så snäll som följer med min fru, men jag får oförtjänt mycket cred för det. För mig har varje flytt inneburit en spännande möjlighet att göra något nytt och även ett kliv uppåt på karriärstegen.
Och det har gått snabbt uppåt för Robert Egnell. Vid 44 års ålder är han professor i ledarskap och har forskat och undervisat i Dar el Salaam, Tanzania, vid King’s college i London och på Georgetown University i Washington. Dessutom är han reservofficer och har gjort en utlandstjänst i Kosovo. De samlade erfarenheterna tar han nu med sig till Försvarshögskolan. Åren utomlands har gett honom en förståelse för att man kan se på frågor om säkerhet och försvar på olika sätt och att det kan finnas flera lösningar på ett och samma problem.
– När vi på FHS nu står inför en utvecklingsfas är det här bra att bära med sig. Genom att jag har rört på mig mycket har jag undvikit att bli en institution på mitt eget lärosäte. Jag är inte fast i att man måste göra saker på ett visst sätt bara för att man alltid har gjort så.
Ett lärosäte Egnell återkommer till flera gånger under intervjun är universitetet i Georgetown, Washington. Där arbetade han i ett säkerhetsstudieprogram som rankats som världsledande sex år i rad.
– På Georgetown har de ett kollegialt förhållningssätt till sina studenter och lärarnas approach är att ”Ni är stjärnor och kommer att gå långt.” Det finns inte ett spår av att studenterna ska vara tacksamma för att ha kommit in på utbildningen och få ta del av lärarnas tid. Studentinflytande blir på så vis en naturlig del av kvalitetsarbetet och lärandet var ett gemensamt utbyte av erfarenheter och reflektioner.
När Egnells företrädare på FHS, Romulo Enmark, påbörjade sitt rektorsuppdrag 2011 tog han över en verksamhet som skakades av nedläggningshot, svajig ekonomi och anklagelser om förskingrade forskarmedel. I dag är FHS en högskola med fullständiga examensrättigheter, ordning på ekonomin och stabilare institutioner.
– Romulo gjöt grunden och nu ska vi bygga slottet ovanpå, säger Egnell. Vårt existensberättigande är officersutbildningen och vi ska förse Försvarsmakten med bästa möjliga officerare. Men vi ska också skapa en tydlig profil för Försvarshögskolan och visa vad som skiljer våra utbildningar från dem på andra lärosäten.
Egnell nämner flera områden som bör ingå i Försvarshögskolans nya identitet, men det han vurmar för mest är att skapa en gemensam mötesplats. Han vill att FHS ska bli en plattform där studenter, kadetter och forskare med olika bakgrund och inriktning kan mötas och berika varandra. Civilt ska möta militärt. Det svenska ska möta det internationella. Praktik ska möta akademin. Ett befintligt exempel på den här typen av möten är att studenterna på FHS civila statsvetarprogram är med under övningen Combined joint staff exercise (CJSE), som är obligatorisk för alla officerare på det högre officersprogrammet (HOP)
– Du kan ju tänka dig vad det betyder för en 23-årig statsvetarstudent att delta i en ledningsövning och få möjligheten att göra en morgondragning för en bister finsk general – och äga situationen. Lika viktigt är det för våra officerare att upptäcka vad de civila studenterna och forskarna kan bidra med i förståelsen av deras verksamhet.
FAKTA
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan är en statlig högskola med militära och civila utbildningar och med verksamhet i Stockholm och Karlstad. Skolan grundades 1818 men fick högskolestatus först 2008. Sedan 2018 har FHS fullständiga examensrättigheter på forskarnivå.
I mötet mellan militärt och civilt ser Robert Egnell stora möjligheter för FHS att inta en ledande position i universitetsvärlden. Totalförsvaret ska återuppbyggas i ny tappning och enligt Egnell finns det inget lärosäte som tagit det forskningsområdet till sig.
– Försvarshögskolan står med ena benet i det civila och det andra i det militära och vi måste sluta att se det som ett problem och istället omfamna det faktum att vi lever i två världar. Vi ska ha ett högt anseende inom totalförsvarssektorn men också i den akademiska världen.
Och målen är högt satta.
– För tio år sedan fnös man åt oss och ifrågasatte om vi ens var en högskola eller om vi fuskat till oss den titeln. I dag har vår statsvetenskapliga utbildning de högsta intagningspoängen i landet och vi slår lärosäten som Stockholm, Lund och Uppsala. Vi ska bli en högskola i världsklass.
Att Robert Egnell brinner för sina visioner märks tydligt när han pratar om FHS potential och utvecklingsmöjligheter. Men han medger att det också finns stora utmaningar längs vägen. En sådan är att få med all FHS personal i kommande förändringar.
– Jag märker att de flesta reagerar positivt när jag presenterar mina idéer. Och det gäller tack och lov både militär och civil personal vilket ger mig råg i ryggen. Sedan är vi inte alltid överens om vilka förändringar som behöver göras för att nå målen, säger han.
En fråga som historiskt sett delat skolans personal i olika läger är den akademisering av officersyrket som genomförts under senare år. Enligt Egnell var den förändringen nödvändig.
– Dagens officerare kommer att ställas inför betydligt mer komplexa och svårbedömda hotbilder än tidigare med gråzoner, cyberhot, hybridkrigföring och påverkansoperationer. Dels handlar det om att snabbt kunna analysera komplexa situationer och fatta kloka och avvägda beslut. Dels ger den akademiska utbildningen officerskåren en ökad förmåga att med vetenskapliga metoder reflektera över och utveckla sin egen verksamhet, något som blir helt avgörande i en snabbt föränderlig säkerhetspolitisk kontext med galopperande teknisk utveckling.
Men alla delar inte hans åsikt.
– Det finns fortfarande de som tycker att officersutbildningen ska vara en renodlad praktisk utbildning. Å andra sidan finns även de som tycker att FHS ska bli en civil högskola som alla andra. Det viktiga för mig är att peka ut och tydligt förklara den riktning vi har valt och att försöka skapa en gemensam identitet och ömsesidig respekt mellan olika personalkategorier. Om vi ska kunna utveckla skolan som vi vill måste vi alla samarbeta.
Robert Egnell säger att både han och den övriga högskoleledningen är lyhörd för den kritik som förts fram från förband och internt om att officersprogrammet blivit alltför akademiskt på bekostnad av praktiska officersfärdigheter.
– Vi håller på att utveckla den delen av officersprogrammet som är förlagd till Försvarsmaktens skolor. Men ingen kommer att vara fullärd plutonchef när de lämnar OP och så har det heller aldrig varit. OP är ingen befattningsutbildning utan ska lägga grunden för en hel karriär i Försvarsmakten.
En annan utmaning som Robert Egnell står inför är personalförsörjningen av officerare. Officersprogrammet har dragits med studentunderskott i flera år och trots rekryteringsinsatser och återinförandet av värnplikten går det trögt.
– Enligt våra prognoser hjälper det inte ens om vi skulle ha 12 000 värnpliktiga, vi skulle förmodligen inte kunna rekrytera tillräckligt många studenter till OP ändå. Det talas om att vi behöver ta in mellan 300 och 350 studenter på OP inom en snar framtid men det lär bli svårt. Vi har just lyckats kravla oss upp till 200.
Och det kommer att bli ännu sämre innan det kan vända.
– De närmaste åren kommer antalet officerare i Försvarsmakten fortsätta att minska på grund av stora pensionsavgångar. Det kommer inte att spela någon roll vad vi gör, vi kommer aldrig att kunna utbilda ikapp just det glappet.
För att lösa officersbristen måste Försvarsmakten och Försvarshögskolan arbeta tillsammans och tänka nytt, säger Egnell. Han vill utöka antalet studenter i snabbspåret Sofu, men också att FM ska ge sitt godkännande för att starta upp ett direktspår till OP för gymnasieungdomar utan värnplikt.
– Tanken är att nå en betydligt bredare målgrupp genom att rekrytera direkt från gymnasiet. Genom ett militärt basår på mellan sex och tolv månader innan studierna på OP skulle de få grundläggande militära färdigheter med inriktning mot officersyrket.
FAKTA
Robert Egnell
Ålder: 44 år.
Familj: Gift med Ditte Egnell som är chef på Afrikas horngruppen på UD. Tre pojkar 9, 11 och 13 år gamla.
Aktuell: Tillträdde som rektor vid Försvarshögskolan den 1 april i år.
Bakgrund: Värnplikten vid I 4 i Linköping, gymnasielärarstudier vid Uppsala universitet. Reservofficersutbildning på OHS i Kvarn, insats i Kosovo (KS01), disputerad vid institutionen för krigsstudier vid King’s college i London, gästprofessor vid Georgetown University i Washington, assisterande lektor vid universitetet i Dar el Salaam, Tanzania. Förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Författare.
Intressen: Sjunger gärna klassiskt, både i kör och som solist. Älskar idrott och spelar gärna tennis, åker längdskidor och löptränar.
