Personliga relationer mellan Högkvarteret och Regeringskansliet

Relationen mellan Försvarsmakten och Regeringskansliet är betydligt mindre hierarkisk än vad officerskåren i allmänhet tror, visar en avhandling från Försvarshögskolan. Det var också ett av skälen till att omställningen från invasions- till insats­försvar kunde genomföras så snabbt.

Samarbetet mellan personalen på Högkvarteret och Regeringskansliet bygger till stor del på kontakter som knyts utanför de officiella mötesrummen.

I oktober kom Magnus Christianssons avhandling om samspelet mellan Högkvarteret och Regeringskansliet. Den visar att den gängse bilden av ett strikt hierarkiskt och formellt förhållande mellan Försvarsmakten och politiken inte stämmer överens med verkligheten. Istället präglas samarbetet av personliga kontakter som byggs upp utanför mötesrummen. 

– Det handlar om kontakter man knyter i informella sammanhang, som över ett glas vin på någon mottagning, under en fika på Regeringskansliet eller genom personliga mejl, säger Magnus Christiansson och fortsätter: 

– Förre ÖB berättade exempelvis att försvarsministern alltid ringde honom på söndagskvällarna eftersom ministern visste att ÖB då var hemma och tittade på Sportspegeln. Under de samtalen pratade de om vad som skulle hända de kommande veckorna.

» Många tror att militären kör sitt eget race eftersom den verksamhet man bedriver är så speciell. «

Dessa informella kontakter är till största del av godo, menar Magnus Christiansson. De underlättar det löpande arbetet mellan myndigheten och den politiska makten, och skapar också förutsättningar att driva igenom större omställningar på ett smidigt sätt. I avhandlingen studeras den omvälvande omställningen från invasions- till insatsförsvar under 2000-talets första decennium genom tre olika projekt: Nordic battle group, Försvarsmaktens nya materielstrategi och insatsen i Afghanistan. 

 – Utan de informella kontakterna hade det aldrig gått att sätta ihop arbetsgrupper och driva igenom den här förändringen så snabbt som man gjorde. Man arbetade smart och plockade ut individer på Högkvarteret som visste och förstod hur samarbetet fungerar, säger Magnus Christiansson.   

Men enligt Christiansson är det endast en begränsad skara officerare som är införstådda med hur det här samarbetet ser ut. Den bild som förmedlas vid militära utbildningar och i litteraturen framhåller istället en strikt hierarki och formella kontaktvägar.  

– Det är en föreställning som lever kvar sedan 1950- och 60-talen, men jag är inte så säker på att den stämde överens med verkligheten ens då. Den kan ha bottnat i att man trodde att det var så det gick till. Först på åttiotalet började man forska på det här området, säger han. 

Magnus Christiansson 2020
Magnus Christiansson

De informella kontakterna mellan politiker och myndigheter är inte något utmärkande för just Försvarsmakten utan präglar hela det svenska politiska förvaltningssystemet. Christiansson menar dock att det finns en utbredd uppfattning inom försvaret att militären skulle särskilja sig från andra myndigheter på det här området. 

– Många tror att militären kör sitt eget race eftersom den verksamhet man bedriver är så speciell, men jag har inte hittat något stöd för den teorin, säger han.  

Han menar att de informella kontakterna är nödvändiga för att minska byråkratin och skapa smidiga och välfungerande samarbeten. Någon risk för ministerstyre ser han inte. Men vissa nackdelar för systemet ändå med sig.  

– Eftersom relationer och kontakter går i varandra kan det ibland vara svårt att reda ut vem som är ansvarig för ett enskilt beslut. Det kan också leda till att det går väl snabbt ibland, eller som Wil-helm Agrell skrev: Det svenska invasionsförsvaret avskaffades inte. Plötsligt en dag var det bara borta. Men jag menar att det arbetssättet ändå är att föredra och att fördelarna väger över, säger Magnus Christiansson.  

Däremot tycker han att det är bekymmersamt att den bild som förmedlas till officerskåren inte stämmer överens med verkligheten. Officerare generellt har en bristande kunskap i hur samarbetet med politiken fungerar i praktiken vilket kan skapa problem helt i onödan, enligt Magnus Christiansson. 

– Enskilda individer får uppfinna hjulet på nytt och riskerar att gå på pumpen helt i onödan. Det vore bra om de som arbetar på Högkvarteret fick lära sig hur det här samarbetet fungerar i praktiken. 

Fakta
Om avhandlingen

I avhandlingen ”Defence transformation in Sweden: The strategic governance of pivoting projects, 2000-2010” granskas beslutsprocesserna kring uppsättandet av Nordic battle group, Försvarsmaktens nya materielstrategi och insatsen i Afghanistan. Avhandlingen bygger på analyser av officiella dokument och 48 intervjuer med tjänstemän och politiker på olika nivåer i regeringskansliet. Magnus Christiansson är forskare vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan. Han försvarade sin avhandling den 30 oktober 2020.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

    I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

    Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

    – Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

    Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

    » Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

    – Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

    Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

    – Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

    En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

    – Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

    – Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

    Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

    Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

    – Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

    Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

    – Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post