C FMTS överste Annelie Vesterholm: »Förbanden måste kunna utbilda sina egna«

Sedan 1906 har Halmstads garnison haft 56 olika manliga förbandschefer, men för tre år sedan blev överste Annelie Vesterholm som ny chef för FMTS den första kvinnan att axla rollen. Kort därefter blev förbandet ett av landets största, när de fick ansvar för markverkstäder på 23 olika orter i Sverige. Och nu väntar tillväxtår. Förändringsresan har varit – och kommer att vara – stor.

"Vi formar våra yngre kollegor när de är här. Och det är viktigt", säger överste Annelie Vesterholm, chef för FMTS apropå att skolan i dag utbildar allt mer i egen regi.

I dag är FMTS mitt uppe i en utvecklingsprocess av sin operativa logistikbataljon. Den tekniska bataljon som bildades vid FMTS 2010, med ansvar för att stödja krigsförbanden med teknisk tjänst, är avvecklad och den nya strategiska inriktningen är att försvarsgrenarna själva ska ta ansvar för sina värnpliktiga och den främre tekniska tjänsten.

– Det innebär att försvarsgrenarna fått tydligare ansvar för att kunna utbilda i och genomföra teknisk tjänst. Att man tydliggör den tekniska tjänsten genom att lägga ansvaret på främre nivån kommer bidra till att behovet av tekniker bli tydligare, säger Annelie Vesterholm.

FMTS fokus blir att utbilda den civilanställde mekanikern, specialistofficern med materieltjänst som huvudfokus och den officer som ska hantera teknisk tjänst.

– Vi ska utbilda utbildarna. Den uppgiften känns jätteviktig. Utan utbildare ute på förbanden kommer det inte att gå. Man kan inte förvänta sig att centraliserade utbildningar för värnpliktiga är möjliga att genomföra med de volymer vi har framför oss, förbanden måste kunna utbilda sina egna.

» Vi ska utbilda utbildarna. Den uppgiften känns jätteviktig, utan utbildare ute på förbanden kommer det inte att gå. «

Planeringen har pågått länge. 2030 ska FMTS bestå av tre bataljoner, och ha två utbildningsstarter i både augusti och januari – det behövs om man ska hinna bygga upp den tekniska tjänsten, säger Vesterholm.

– Det är en utmaning att alla som var med när vi hade ett mobiliserat försvar förra gången går i pension fram till 2025 när vi ska ha nått vår tillväxt. Och rekryteringsbasen är inte stor. Det är först när vi har fått nya tekniska officerare som vi kan kompetensutveckla dem till lärare. Vi vill att de har erfarenhet från förband innan de kommer hit som lärare. Så det tar några år innan vi är ikapp.

Hur löser ni frågan fram tills dess?

– Just nu jobbar vi på bredden och djupet. Vi pratar med förband om att kunna bedriva utbildning mer utlokaliserat för att få tillgång till lärare – i stället för att lärarna kommer hit under tre månader så flyttar vi utbildningen till dem.

En annan lösning är att köpa in kurser, men när Officerstidningen 2016 gick igenom utvärderingar från tidigare årskullar var kritiken mot kursinnehåll från externa leverantörer omfattande. Då köptes en fjärdedel av kurserna för dem som läste SOU markteknik mekanik in, på grund av kraven på en kostnadseffektiv och produktionsrationell utbildning.

”Upphandling av utbildning via externa leverantörer har generellt lett till en försämrad kvalitet på utbildningen, dålig pedagogik samt brist på anknytning till militär kontext och materiel”, står det bland annat att läsa.

– Vi utvärderar fortfarande varje kurs för att se om vi ska göra den själva eller kan lägga ut den – kontentan av detta har blivit att vi utbildar mer i egen regi. Tänket är fokuserat kring vetskapen att vi väldigt mycket ”danar in” våra yngre kollegor i officersproffessionen och formar dem när de är här. Och det är viktigt. Det är stor skillnad på att bedriva materielunderhållstjänst i en krigssituation där man kan ha en högre tolerabel risk i flygsäkerheten än vad man kan på en civil flygplats under fred. Den militära aspekten kan man aldrig läsa i en bok hur man hanterar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post