Ges ut av Officersförbundet

C FMTS överste Annelie Vesterholm: »Förbanden måste kunna utbilda sina egna«

Sedan 1906 har Halmstads garnison haft 56 olika manliga förbandschefer, men för tre år sedan blev överste Annelie Vesterholm som ny chef för FMTS den första kvinnan att axla rollen. Kort därefter blev förbandet ett av landets största, när de fick ansvar för markverkstäder på 23 olika orter i Sverige. Och nu väntar tillväxtår. Förändringsresan har varit – och kommer att vara – stor.

"Vi formar våra yngre kollegor när de är här. Och det är viktigt", säger överste Annelie Vesterholm, chef för FMTS apropå att skolan i dag utbildar allt mer i egen regi.

I dag är FMTS mitt uppe i en utvecklingsprocess av sin operativa logistikbataljon. Den tekniska bataljon som bildades vid FMTS 2010, med ansvar för att stödja krigsförbanden med teknisk tjänst, är avvecklad och den nya strategiska inriktningen är att försvarsgrenarna själva ska ta ansvar för sina värnpliktiga och den främre tekniska tjänsten.

– Det innebär att försvarsgrenarna fått tydligare ansvar för att kunna utbilda i och genomföra teknisk tjänst. Att man tydliggör den tekniska tjänsten genom att lägga ansvaret på främre nivån kommer bidra till att behovet av tekniker bli tydligare, säger Annelie Vesterholm.

FMTS fokus blir att utbilda den civilanställde mekanikern, specialistofficern med materieltjänst som huvudfokus och den officer som ska hantera teknisk tjänst.

– Vi ska utbilda utbildarna. Den uppgiften känns jätteviktig. Utan utbildare ute på förbanden kommer det inte att gå. Man kan inte förvänta sig att centraliserade utbildningar för värnpliktiga är möjliga att genomföra med de volymer vi har framför oss, förbanden måste kunna utbilda sina egna.

» Vi ska utbilda utbildarna. Den uppgiften känns jätteviktig, utan utbildare ute på förbanden kommer det inte att gå. «

Planeringen har pågått länge. 2030 ska FMTS bestå av tre bataljoner, och ha två utbildningsstarter i både augusti och januari – det behövs om man ska hinna bygga upp den tekniska tjänsten, säger Vesterholm.

– Det är en utmaning att alla som var med när vi hade ett mobiliserat försvar förra gången går i pension fram till 2025 när vi ska ha nått vår tillväxt. Och rekryteringsbasen är inte stor. Det är först när vi har fått nya tekniska officerare som vi kan kompetensutveckla dem till lärare. Vi vill att de har erfarenhet från förband innan de kommer hit som lärare. Så det tar några år innan vi är ikapp.

Hur löser ni frågan fram tills dess?

– Just nu jobbar vi på bredden och djupet. Vi pratar med förband om att kunna bedriva utbildning mer utlokaliserat för att få tillgång till lärare – i stället för att lärarna kommer hit under tre månader så flyttar vi utbildningen till dem.

En annan lösning är att köpa in kurser, men när Officerstidningen 2016 gick igenom utvärderingar från tidigare årskullar var kritiken mot kursinnehåll från externa leverantörer omfattande. Då köptes en fjärdedel av kurserna för dem som läste SOU markteknik mekanik in, på grund av kraven på en kostnadseffektiv och produktionsrationell utbildning.

”Upphandling av utbildning via externa leverantörer har generellt lett till en försämrad kvalitet på utbildningen, dålig pedagogik samt brist på anknytning till militär kontext och materiel”, står det bland annat att läsa.

– Vi utvärderar fortfarande varje kurs för att se om vi ska göra den själva eller kan lägga ut den – kontentan av detta har blivit att vi utbildar mer i egen regi. Tänket är fokuserat kring vetskapen att vi väldigt mycket ”danar in” våra yngre kollegor i officersproffessionen och formar dem när de är här. Och det är viktigt. Det är stor skillnad på att bedriva materielunderhållstjänst i en krigssituation där man kan ha en högre tolerabel risk i flygsäkerheten än vad man kan på en civil flygplats under fred. Den militära aspekten kan man aldrig läsa i en bok hur man hanterar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post