Senast publicerat
Senast publicerat:

Regeringen satsar 15 miljarder på territoriellt luftvärn

Satsningarna på luftvärnsområdet fortsätter. Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga och bygga upp territoriella luftvärnsförband. Det meddelade regeringen i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz
Försvarsminister Pål Jonson (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff under Folk och försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppgift att börja bygga upp den territoriella luftvärnsförmågan. Tidigare har luftvärnets främsta uppgift varit att skydda militära förband och militär infrastruktur. Nu ska Försvarsmakten producera förband som ska kunna skydda både militära förband och civil infrastruktur.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället, från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

Liknande läsning:

Satsningen presenterades på en pressträff på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på söndagen. Det territoriella luftvärnet ska skapa bättre förutsättningar att skydda städer, civila objekt som broar och järnvägsknutar samt kritisk infrastruktur som kärn- och vattenkraftverk mot hot från luften.  

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är.

– Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är. Genom att bygga upp territoriella luftvärnsförband kompletterar vi det befintliga luftförsvaret och stärker skyddet av mobilisering och krigsförband. Det höjer tröskeln mot angrepp, stärker Sveriges försvarsförmåga och bidrar samtidigt till Natos samlade avskräckning och försvar, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Det territoriella luftvärnet ska vara korträckviddigt, bestå av förband i kompanistorlek och vara rörliga eller knutna till avgränsade geografiska områden. Det ska bygga på enklare system som kan användas av soldater utan särskild utbildning.

Satsningen uppgår till ett värde av cirka 15 miljarder kronor. En första beställning till industrin planeras under första kvartalet 2026 och ytterligare anskaffningar kommer därefter att ske successivt.

Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten har sedan tidigare fått i uppdrag att gemensamt ge en bedömning av hur civil infrastruktur kan skyddas mot hot från luften och ge förslag på skyddsåtgärder. Uppdraget ska redovisas den 16 februari 2026.

Sedan tidigare har regeringen fattat beslut om anskaffning av luftvärn för 40 miljarder kronor. Det handlar bland annat om nytt medel- och korträckviddigt luftvärn för brigaderna och ett nytt buret korträckviddigt luftvärn samt luftvärnsammunition (Patriot) och antidrönarförmåga. Utöver detta kommer luftvärn till Visbykorvetterna och de kommande fartygen i Luleåklass.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Därför anser jag att utbildningen behöver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta värdefulla kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt präglad av arméns stridande förband. Självklart ska varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägsta nivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat inom någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra försvarsgrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen hoppas på stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovan nämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Denna period borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta vara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Det hade också gett kadetter med kunskap inom andra områden än enbart markstrid en möjlighet att komma ikapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: