Senast publicerat
Senast publicerat:

Regeringen satsar 15 miljarder på territoriellt luftvärn

Satsningarna på luftvärnsområdet fortsätter. Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga och bygga upp territoriella luftvärnsförband. Det meddelade regeringen i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz
Försvarsminister Pål Jonson (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff under Folk och försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppgift att börja bygga upp den territoriella luftvärnsförmågan. Tidigare har luftvärnets främsta uppgift varit att skydda militära förband och militär infrastruktur. Nu ska Försvarsmakten producera förband som ska kunna skydda både militära förband och civil infrastruktur.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället, från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

Satsningen presenterades på en pressträff på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på söndagen. Det territoriella luftvärnet ska skapa bättre förutsättningar att skydda städer, civila objekt som broar och järnvägsknutar samt kritisk infrastruktur som kärn- och vattenkraftverk mot hot från luften.  

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är.

– Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är. Genom att bygga upp territoriella luftvärnsförband kompletterar vi det befintliga luftförsvaret och stärker skyddet av mobilisering och krigsförband. Det höjer tröskeln mot angrepp, stärker Sveriges försvarsförmåga och bidrar samtidigt till Natos samlade avskräckning och försvar, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Det territoriella luftvärnet ska vara korträckviddigt, bestå av förband i kompanistorlek och vara rörliga eller knutna till avgränsade geografiska områden. Det ska bygga på enklare system som kan användas av soldater utan särskild utbildning.

Satsningen uppgår till ett värde av cirka 15 miljarder kronor. En första beställning till industrin planeras under första kvartalet 2026 och ytterligare anskaffningar kommer därefter att ske successivt.

Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten har sedan tidigare fått i uppdrag att gemensamt ge en bedömning av hur civil infrastruktur kan skyddas mot hot från luften och ge förslag på skyddsåtgärder. Uppdraget ska redovisas den 16 februari 2026.

Liknande läsning:

Sedan tidigare har regeringen fattat beslut om anskaffning av luftvärn för 40 miljarder kronor. Det handlar bland annat om nytt medel- och korträckviddigt luftvärn för brigaderna och ett nytt buret korträckviddigt luftvärn samt luftvärnsammunition (Patriot) och antidrönarförmåga. Utöver detta kommer luftvärn till Visbykorvetterna och de kommande fartygen i Luleåklass.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: