ÖB i Sälen: ”Vi måste ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband”

Vilka lärdomar har ÖB dragit från kriget i Ukraina och vad innebär ett Natomedlemskap? Det är några av de frågor som tagits upp på Folk och försvars rikskonferens.

Överbefälhavare Micael Bydén på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Folk och försvars rikskonferens pågår just nu i Sälen och årets tema är Nato och EU i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Konferensen samlar varje år cirka 350 deltagare och ett 70-tal talare.

Under måndagen höll överbefälhavare Micael Bydén sitt anförande på rikskonferens. Under rubriken ”Försvarskraft i allians” talade han om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, det kommande Natomedlemskapet och Sveriges EU-ordförandeskap, men även om Försvarsmaktens expansion.

– Ryssland har slungat in Europa i det allvarligaste säkerhetsläget sedan kalla krigets allra kallaste dagar. Det har genererat en rad mycket djupgående förändringar i Sverige, inledde ÖB Micael Bydén sitt tal.

ÖB utesluter inte snabba och än allvarligare händelseutvecklingar från rysk sida. Det måste Sverige ta höjd för i försvarsplaneringen.

– Sverige är en del av det tydliga och samfällda västliga agerandet. Därmed är vi en del av konflikten. Genom vårt militära stöd till Ukraina och genom vår ansökan till Nato. Snabba och än allvarligare händelseutvecklingar kan inte uteslutas. Vi tar höjd för det. Och vi behöver skapa uthållighet för en långvarig konflikt

» Snabba och än allvarligare händelseutvecklingar kan inte uteslutas. Vi tar höjd för det. Och vi behöver skapa uthållighet för en långvarig konflikt. «

Han konstaterade att ett Natomedlemskap förvisso gör Försvarsmaktens uppgift att hålla kriget borta från Sverige lättare, men att det inte kommer gratis.

– Vi har fortfarande en väg att gå för att skapa en robust försvarsförmåga. Det är ett arbete utan slutpunkt. Vi ska kunna försvara Sverige och vi ska inom ramen för en försvarsallians kunna försvara varandra. Det är ett uppdrag som vi ska kunna utföra exakt nu, men också om 10 och om 50 år, sa Micael Bydén

ÖB betonade att Försvarsmaktens anställda arbetat hårt under 2022, och att det inte väntar ett lugnare 2023.

– Vi har ett ständigt aktivt försvar som anpassar agerande och beredskap i högspänningsläget. Samtidigt ska vi växa i styrka, omfattning och omfång. Jag ser ingen vila i siktet, sa han och fortsatte:

– Det är exakt samma personer som nu omsätter tillförda medel till försvarsförmåga, som utbildar och som utbildas, som utvecklar och integrerar oss i Nato, och som agerar på land, i luften och till sjöss, sa han.

ÖB lyfte i sitt tal upp lärdomar från kriget i Ukraina, däribland vikten av robusthet och förmågan att kunna fortsätta lösa uppgifter även när högteknologiska system slutar att fungera.

» Med andra ord måste robusthet omfatta hela vägen från rymdlägesbild till att kunna ge order genom papper och penna, förmedlade genom mc-ordonnans. «

– Vi har på goda grunder ambitioner inom cyber, rymd och avancerade ledningssystem. Men vi måste också ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband. När det blir tyst och mörkt. Med andra ord måste robusthet omfatta hela vägen från rymdlägesbild till att kunna ge order genom papper och penna, förmedlade genom mc-ordonnans.

Han betonade också att det krävs ökad tillgänglighet på befintlig materiel och fungerande försörjnings- och logistikkedjor. Men även förmågan att snabbt implementera och använda ny, inte sällan civil teknik, på stridsfältet.

– En av de mer uppenbara förmågorna att beundra i det ukrainska försvaret, sa Micael Bydén.

Generalmajor Thomas Nilsson, som är ansvarig för anslutningsprocessen till Nato inom Försvarsmakten. Foto: Ulf Palm/Folk och försvar.

Det pågår ett omfattande arbete för att integrera Sverige i Nato. Generalmajor Thomas Nilsson, som är ansvarig för anslutningsprocessen till Nato inom Försvarsmakten, talade på konferensen på temat vad ett Natomedlemskap kommer att innebära för totalförsvaret.

– Ett medlemskap i Nato innebär en stor förändring för Sverige och Försvarsmakten, inte minst kulturellt och mentalt, sa han.

I och med Natoansökan ändras Sveriges säkerhetspolitiska lösning. Thomas Nilsson leder den arbetsgrupp på Högkvarteret som arbetar med förberedelserna inför anslutningen.

Med stöd från Nato har Försvarsmakten tagit fram en nationell implementeringsplan, berättade Thomas Nilsson. Tre områden är prioriterade: förmågan till gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningsstöd– och kommunikationssystem samt förmågan till värdlandsstöd.

– Sverige har ambitionen att vi ska vara en engagerad och framåtlutad allierad när anslutningsprocessen är avslutad. Vi ska kunna agera från dag ett.

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är Försvarsmakten som blir medlemmar i Nato, det är Sverige. Det kommer beröra även andra myndigheter och verksamheter, konstaterar Thomas Nilsson.

» Sverige har ambitionen att vi ska vara en engagerad och framåtlutad allierad när anslutningsprocessen är avslutad. Vi ska kunna agera från dag ett. «

Sveriges militära roll i Nato ska utformas utifrån såväl Sveriges som alliansens behov, det vill säga vilka förmågor vill Sverige bidra med och vilka förmågor förväntas vi bidra med. Den nationella förmågeutvecklingen ska koordineras med Natos förmågebehov.

– Försvarsmakten konstaterar att Nato är under omvandling. Politiska beslut har fattats för att utveckla alliansen till ett mer robust försvar anpassat efter dagens och morgondagens hot. Samma drivkrafter och behov som ligger till grund för vår egen pågående förstärkning av försvarsförmågan. Vi ser därför stora likheter mellan vår nationella utveckling och planering och det som sker i Nato, sa Thomas Nilsson.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.