Sök
Stäng denna sökruta.

ÖB i Sälen: ”Vi måste ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband”

Vilka lärdomar har ÖB dragit från kriget i Ukraina och vad innebär ett Natomedlemskap? Det är några av de frågor som tagits upp på Folk och försvars rikskonferens.

Josefine Owetz
Överbefälhavare Micael Bydén på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Henrik Montgomery/TT.
Annons

Folk och försvars rikskonferens pågår just nu i Sälen och årets tema är Nato och EU i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Konferensen samlar varje år cirka 350 deltagare och ett 70-tal talare.

Under måndagen höll överbefälhavare Micael Bydén sitt anförande på rikskonferens. Under rubriken ”Försvarskraft i allians” talade han om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, det kommande Natomedlemskapet och Sveriges EU-ordförandeskap, men även om Försvarsmaktens expansion.

– Ryssland har slungat in Europa i det allvarligaste säkerhetsläget sedan kalla krigets allra kallaste dagar. Det har genererat en rad mycket djupgående förändringar i Sverige, inledde ÖB Micael Bydén sitt tal.

ÖB utesluter inte snabba och än allvarligare händelseutvecklingar från rysk sida. Det måste Sverige ta höjd för i försvarsplaneringen.

– Sverige är en del av det tydliga och samfällda västliga agerandet. Därmed är vi en del av konflikten. Genom vårt militära stöd till Ukraina och genom vår ansökan till Nato. Snabba och än allvarligare händelseutvecklingar kan inte uteslutas. Vi tar höjd för det. Och vi behöver skapa uthållighet för en långvarig konflikt

» Snabba och än allvarligare händelseutvecklingar kan inte uteslutas. Vi tar höjd för det. Och vi behöver skapa uthållighet för en långvarig konflikt. «

Han konstaterade att ett Natomedlemskap förvisso gör Försvarsmaktens uppgift att hålla kriget borta från Sverige lättare, men att det inte kommer gratis.

– Vi har fortfarande en väg att gå för att skapa en robust försvarsförmåga. Det är ett arbete utan slutpunkt. Vi ska kunna försvara Sverige och vi ska inom ramen för en försvarsallians kunna försvara varandra. Det är ett uppdrag som vi ska kunna utföra exakt nu, men också om 10 och om 50 år, sa Micael Bydén

ÖB betonade att Försvarsmaktens anställda arbetat hårt under 2022, och att det inte väntar ett lugnare 2023.

– Vi har ett ständigt aktivt försvar som anpassar agerande och beredskap i högspänningsläget. Samtidigt ska vi växa i styrka, omfattning och omfång. Jag ser ingen vila i siktet, sa han och fortsatte:

– Det är exakt samma personer som nu omsätter tillförda medel till försvarsförmåga, som utbildar och som utbildas, som utvecklar och integrerar oss i Nato, och som agerar på land, i luften och till sjöss, sa han.

ÖB lyfte i sitt tal upp lärdomar från kriget i Ukraina, däribland vikten av robusthet och förmågan att kunna fortsätta lösa uppgifter även när högteknologiska system slutar att fungera.

» Med andra ord måste robusthet omfatta hela vägen från rymdlägesbild till att kunna ge order genom papper och penna, förmedlade genom mc-ordonnans. «

– Vi har på goda grunder ambitioner inom cyber, rymd och avancerade ledningssystem. Men vi måste också ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband. När det blir tyst och mörkt. Med andra ord måste robusthet omfatta hela vägen från rymdlägesbild till att kunna ge order genom papper och penna, förmedlade genom mc-ordonnans.

Han betonade också att det krävs ökad tillgänglighet på befintlig materiel och fungerande försörjnings- och logistikkedjor. Men även förmågan att snabbt implementera och använda ny, inte sällan civil teknik, på stridsfältet.

– En av de mer uppenbara förmågorna att beundra i det ukrainska försvaret, sa Micael Bydén.

Generalmajor Thomas Nilsson, som är ansvarig för anslutningsprocessen till Nato inom Försvarsmakten. Foto: Ulf Palm/Folk och försvar.

Det pågår ett omfattande arbete för att integrera Sverige i Nato. Generalmajor Thomas Nilsson, som är ansvarig för anslutningsprocessen till Nato inom Försvarsmakten, talade på konferensen på temat vad ett Natomedlemskap kommer att innebära för totalförsvaret.

– Ett medlemskap i Nato innebär en stor förändring för Sverige och Försvarsmakten, inte minst kulturellt och mentalt, sa han.

I och med Natoansökan ändras Sveriges säkerhetspolitiska lösning. Thomas Nilsson leder den arbetsgrupp på Högkvarteret som arbetar med förberedelserna inför anslutningen.

Med stöd från Nato har Försvarsmakten tagit fram en nationell implementeringsplan, berättade Thomas Nilsson. Tre områden är prioriterade: förmågan till gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningsstöd– och kommunikationssystem samt förmågan till värdlandsstöd.

– Sverige har ambitionen att vi ska vara en engagerad och framåtlutad allierad när anslutningsprocessen är avslutad. Vi ska kunna agera från dag ett.

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är Försvarsmakten som blir medlemmar i Nato, det är Sverige. Det kommer beröra även andra myndigheter och verksamheter, konstaterar Thomas Nilsson.

» Sverige har ambitionen att vi ska vara en engagerad och framåtlutad allierad när anslutningsprocessen är avslutad. Vi ska kunna agera från dag ett. «

Sveriges militära roll i Nato ska utformas utifrån såväl Sveriges som alliansens behov, det vill säga vilka förmågor vill Sverige bidra med och vilka förmågor förväntas vi bidra med. Den nationella förmågeutvecklingen ska koordineras med Natos förmågebehov.

– Försvarsmakten konstaterar att Nato är under omvandling. Politiska beslut har fattats för att utveckla alliansen till ett mer robust försvar anpassat efter dagens och morgondagens hot. Samma drivkrafter och behov som ligger till grund för vår egen pågående förstärkning av försvarsförmågan. Vi ser därför stora likheter mellan vår nationella utveckling och planering och det som sker i Nato, sa Thomas Nilsson.

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Senast publicerat
    Annons