”Varje dag och varje timme gör våra medarbetare insatser som påverkar andra människors liv, både i stort och smått, på hemmaplan och runt om i världen”, står det i jobbannonsen från Nationella underrättelseenheten, Nue, på Försvarsmaktens webbplats.
Nationella underrättelseenheten är en del av den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Nue ansvarar för Musts stöd till Försvarsmaktens internationella operationer. Inför, under och efter en militär insats stödjer de med underrättelser och analyser av hotnivån. Förbandet tar fram underlag åt uppdragsgivare både inom och utanför Försvarsmakten.
– Vi beskriver hur hotbilden ser ut mot specifika insatser och ger stöd till Regeringskansliet och Försvarsmakten i form av underrättelser och beslutsunderlag, säger förbandschefen Gustav, som egentligen heter någonting annat.
Officerstidningen träffar honom och ytterligare fyra anställda på Nue i ett konferensrum på Högkvarteret i Stockholm. De vill inte gå ut med sina namn i tidningen.
Liknande läsning:
– Förbandets verksamhet omgärdas av sekretess och vi vill inte exponera oss i onödan, säger Gustav.
”Gustav”, förbandschef
Must sänder ut personal från Nue till insatsområden för att stödja svenska och utländska militära chefer. Förbandets anställda är verksamma där Sverige och Försvarsmakten genomför, eller avser att genomföra, operationer och insatser. Tjänstgöring utomlands är en obligatorisk och återkommande del för flera av befattningarna på förbandet.
– Nue har alltid personal som är insatta i olika områden och har ständigt personal som roterar ut. Det frestar dock på med rotationer, och inriktningen är att de anställda ska rotera ut flera gånger per år, säger Gustav.
Under det senaste året har förbandet haft personal på plats i bland annat Mali, Irak och Somalia. Nue gör analyser av hot mot Försvarsmaktens skyddsvärden och bedömningar av utvecklingen av konflikter i insatsområden, som ett stöd till genomförandet av Försvarsmaktens verksamhet eller den svenska säkerhetspolitiken.
– Mottagarna av våra hotbedömningar och underrättelser i ett område är allt från politiska beslutsfattare till militära styrkechefen på plats där insatsen är. Vi stöder också ambassadpersonal med bedömningar av säkerhetsläget, säger Gustav och fortsätter:
– Ytterst handlar det om liv och hälsa för Försvarsmaktens utsända personal genom att få kunskap om läget. Både före, under och efter insatsen.
”Under 2022 har Must bidragit till en rad olika nationella avdömningar och beslut, exempelvis gällande fortsatt utveckling av Försvarsmaktens styrkebidrag och hur personal ska agera ur säkerhetssynpunkt i insatsområdena”, står det i Musts årsöversikt för 2022.
Nue har de senaste åren kontinuerligt haft personal på plats i Mali. Våren 2022 meddelade regeringen att det svenska bidraget till FN-insatsen Minusma skulle avslutas ett år tidigare än beräknat och i april 2023 lämnade det sista svenska styrkebidraget Mali.
Den förändrade och komplexa säkerhetssituationen i landet var något som Nue:s personal tidigt kände av, berättar underrättelseofficeren Johanna som, i likhet med majoriteten av sina kollegor, har gjort flera rotationer till Mali.
– På plats i ett insatsområde bedömer vi stämningen och hur vi blir bemötta i uniform av polisen och civilbefolkningen, och om det har förändrats sedan sist. I Mali förvarnade vi om ändrad hotbild, där såg vi att trenden och utvecklingen gick i en negativ riktning, och som senare ledde till hemtagning av personal, säger Johanna.
Förbandet arbetar med en bred palett av frågor, från säkerhetspolitisk analys till taktisk underrättelsetjänst, förklarar förbandschefen Gustav. I hotbedömningarna som förbandet gör ingår en bedömning av motståndarens krigföringsförmåga.
– Vi bistår med beslutsunderlag som stödjer strategi och beslut om motåtgärder som svenska förband genomför. Vi har genom vårt arbete bidragit till att svenska soldater undvikit att dödas och hamnat i svåra situationer, säger Gustav och fortsätter:
– Det är det som rapporteringen syftar till, Försvarsmaktens riskhantering. Hur svenska förband ska förflytta sig i ett visst område eller vilka sambands- och ledningssystem som vi ska använda oss av för att lösa uppgiften. Våra analyser skiljer sig åt beroende på vilket underrättelsestöd som behövs och hur farligt det är i ett område.
Mali-insatsens avslut innebär för närvarande ett slut för Försvarsmaktens stora internationella truppinsatser. Det var många år sedan Försvarsmakten hade lika få anställda utomlands som nu. I dag har myndigheten knappt 30 observatörer i internationell tjänst samt ett 10-tal personer som bidrar till EUTM Somalia.
– Nue roterar fortfarande ut mycket, även om det för Försvarsmaktens del har svängt bort från de stora förbandssinsatserna utomlands. Vi är insatta vid särskilda händelser och förstärker Must med analys. Vi åker ut och genomför underrättelsesamverkan och inhämtning, därefter sker analys och bedömning, säger underrättelseofficeren Johan och konstaterar att kraven på förbandet ökar i takt med det försämrade säkerhetsläget.
”Det säkerhetspolitiskt omvälvande året 2022 har för Must varit ett arbetsintensivt år med en hög efterfrågan från båda våra uppdragsgivare, regeringen och överbefälhavaren”, skrev förra chefen för Must, generalmajor Lena Hallin, i sitt förord till senaste årsöversikten.
Hur arbetar ni när ni åker ut?
– Vi arbetar efter underrättelsecykeln i sammansatta grupper. Underrättelsecykeln innefattar planering, inhämtning, bearbetning, analys och delgivning, säger Johanna.
Underrättelseassistenten Pär, som är anställd soldat vid förbandet, fyller i:
– Vi har stark analyskraft när vi är ute, men vi kan också röra oss i fält. Man jobbar egentligen med samma arbetsuppgifter hemma som därute. Men ute får man lära sig det man inte kan göra från skrivbordet, en närhet med händelseutvecklingen där möten med människor adderar till informationen, säger han och fortsätter:
– Växelverkan i olika miljöer är därför väldigt viktigt för oss. Det är en sak att sitta hemma och läsa in sig, en helt annan att vara ute i ett område. Man blir bättre som analytiker genom att vara både ute och hemma.
Förbandet är grupperat på Högkvarteret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. I Stockholm består arbetsuppgifterna till stor del av analysarbete, bearbetning av information och av att skriva strategiska rapporter om vad som händer i omvärlden. Delgivningar av förbandets analyser och bedömningar görs regelbundet till försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet. Förbandets analyser och bedömningar syftar till att beslutsfattare i Regeringskansliet samt svenska och utländska militära chefer ska få bästa möjliga beslutsunderlag.
”Pär”, underrättelseassistent
Som anställd krävs en förmåga att utifrån rapportering från olika källor identifiera mönster och dra relevanta slutsatser av den, förklarar Elin. Hon är civil analytiker och har arbetat på förbandet i ett år.
– Vi tittar på stora informationsmaterial och läser, skriver och delger muntliga och skriftliga rapporter. Det är mycket teamarbete. Alla här är generellt duktiga på analys och vi bollar och skriver underlag tillsammans. Det är ett väldigt socialt och flexibelt arbete, med ett stort gemensamt ansvar. Det är också viktigt att snabbt kunna ställa om, säger Elin.
För de anställda på förbandet varvas underrättelseanalys på hemmaplan med tjänstgöring i något av Försvarsmaktens insatsområden. Nue ska ha förmåga att arbeta på geografiskt stora områden och kunna kommunicera hem för att fråga om detaljer och få mer information, samtidigt som kollegor samproducerar material här hemma och får ut rapporter.
– Vi har en inhämtande uppgift i insatsområdet. Vi är ute i miljöerna och har möten med viktiga befattningshavare och nyckelpersoner. Arbetet därute består av analys, mötesrapportering och sedan delgivning till chefer i insatsområdet, säger Johan.
Förbandet följer Försvarsmaktens insatskrav, vilket bland annat innebär att man ska kunna rädda nödställd, det vill säga förflytta en docka 50 meter. Personalens fysiska förmåga följs upp årligen, det sker också en kontinuerlig psykologisk och medicinsk uppföljning av personalen.
– Det är en sund kultur på förbandet. Fys är en naturlig del av verksamheten och det är viktigt att folk mår bra. Men det är inga extrema fyskrav som vi har. Det finns också alla förutsättningar för att hålla sig i form och klara de fyskrav som vi har, säger Johanna.
Nue har en egen personalsektion som arbetar med strukturerad uppföljning av de anställda. Frågor som rör arbetsmiljö och riskhantering är ständigt närvarande på förbandet, enligt förbandschefen.
– Man kan inte alltid prata om hur man har det på jobbet hemma. Det är därför viktigt att vi har kunskap om varandra och kollar av hur alla mår, säger Gustav.
För många av befattningarna på förbandet inleds anställningen på Nue med en grundkurs som innehåller bland annat utbildning i underrättelsetjänst och strid. Under kursen kommer nyanställda in i arbetslaget, berättar Johanna. Hon och kollegorna vid bordet är överens om att den lagandan sedan präglar den kollegiala stämningen på arbetsplatsen även efteråt.
– Kraven som förbandet ställer på sin personal märks även här skulle jag säga. Det är ett lagarbete och det finns ett stort ansvarstagande. Vi tar ansvar för våra kollegor och jag upplever att alla som jobbar här är duktiga på att stämma av hur läget är. Vi umgås mycket privat också, och man har nära band till sina kollegor eftersom man har varit ute mycket ihop, säger Johanna.
Nue bildades 2011 och förbandet fick då i uppgift att leda Musts stöd till internationella insatser. Inledningsvis var förbandets insatsområden Balkan och Afghanistan. Nue är sprungen ur Nic-konceptet. Nic står för National Intelligence Cell och i den Natoledda insatsen Ifor i Bosnien på 1990-talet kom Sverige, som första icke-Natoland, att ha ett Nic-bidrag till insatsen. Sverige hade ett stort truppbidrag till Ifor, och i likhet med de andra truppbidragande länderna upplevde man ett otillfredsställt behov av underrättelse- och säkerhetstjänst, står det i Musts årsöversikt för 2013.
Must fick i uppdrag att sätta samman och sända ut en Nic till Ifor:s högkvarter och 1996 var enheten på plats i Sarajevo. ”Samarbetet med Nato på underrättelse- och säkerhetstjänstsidan fortsatte och senare etablerades även en svensk Nic inom ramen för Kfor i Kosovo. Fram till att den svenska truppinsatsen i Bosnien avvecklades 2006 ledde Must två Nic:ar på Västra Balkan”, står det i årsöversikten.
Införandet av Nic-systemet innebar att Must började utveckla ett koncept för att ge stöd till Försvarsmaktens internationella insatser. Det var också nytt för Must att arbetsleda utsänd personal och enheter i insatsområden, står det vidare i rapporten.
Under andra halvan av 2000-talet hade Försvarsmakten en Nic på Isaf:s högkvarter i Kabul. I och med Nue:s bildande 2011, organiserades alla Nic:ar på den nya enheten och Nic-personalen övergick från att vara tillfälligt rekryterad till att bli fast anställd på Must.
Förbandschefen Gustav kom till förbandet vid den här tiden, berättar han. Han är arméofficer i grunden och berättar att han alltid försökt ha ett analytiskt förhållningssätt.
– Jag började som Nic-chef och har sedan fortsatt inom förbandet. Jag har alltid uppskattat att analysera de militärstrategiska skeendena och att beskriva irreguljär och reguljär krigföring.
Nue har just nu flera lediga tjänster ute på Försvarsmaktens webbplats. Förbandet söker bland annat yrkesofficerare med underrättelsebakgrund, analytiker och underrättelseassistenter. Det är också en anledning till att Officerstidningen blivit inbjudna för att göra ett reportage om Nue. Förbandet letar efter en väldigt nischad grupp civila och Försvarsmaktanställda, och det kan vara svårt att hitta de personer som förbandet vill ha: individer som är starka både i samverkan och i analysen – och har militär bakgrund. Språkkunskaper i franska, ryska eller arabiska är meriterande.
– Vi söker efter personal med militär kompetens som stimuleras av analys och samtidigt är social och duktig på samverkan. En person som tycker om att hålla i en dragning och som har en pedagogisk förmåga. Dessutom får personen gärna ha språkkunskaper, säger Johan.
Han förklarar att han har en ”traditionell truppbakgrund” innan han kom till Nue för två år sedan. Han har även en civil examen i statskunskap.
– Jag har ett intresse för att förstå större skeenden och är intresserad av säkerhetspolitiska frågor. Då är Nue den perfekta arbetsplatsen. Med min militära bakgrund och min civila examen har jag med mig båda delarna, säger Johan.
”Johanna”, underrättelseofficer
Många av de militärt anställda på Nue har en civil examen eller har studerat civilt. Den civila personalen på Nue har ofta militär bakgrund eller utbildning. Analytikern Elin har en master i statskunskap och har även erfarenhet av arbete på ett annat av Försvarsmaktens förband.
– Jag ville göra något annat i Försvarsmakten och lockades av att det är mer varierande arbetsuppgifter på Nue än vad Must generellt har. Jag ville resa och lockades av att man får möjlighet att utvecklas inom det militära också, säger hon.
Hur många det är som arbetar på Must och Nue omfattas av sekretess, men inte hur fördelningen mellan personalkategorierna ser ut. Must är en arbetsplats med många civilt anställda och de civila utgör 70 procent av personalen. På Nue däremot är 60 procent av medarbetarna militärt anställda. Fördelningen hos personalkategorierna är ungefär en fjärdedel vardera av officerare, specialistofficerare, soldater och civila, förklarar förbandschefen.
– Tyngdpunkten på specialistofficerare har blivit större. Det är viktigt för att få en kontinuitet på förbandet, säger Gustav.
Fördelningen mellan kvinnor och män på Must i stort är 40 respektive 60 procent. På Nue är tio procent av de anställda kvinnor, och förbandet vill gärna att den siffran ska bli högre.
– Vi behöver fler kvinnor, de bidrar till ett bredare perspektiv, ökad produktivitet och ett bättre resultat, säger Gustav.
En diskussion inleds vid bordet i konferensrummet kring vad som gör att kvinnor inte söker sig till Nue i samma utsträckning som män. Svårigheter att i familjebildande ålder kontinuerligt rotera utomlands lyfts upp som en möjlig anledning. Men Johanna understryker:
– En graviditet behöver verkligen inte stoppa en. Mitt barn var ett år när jag började på Nue, så det går att ha familj och jobba här också.
De anställda som Officerstidningen träffar har arbetat på förbandet i ett, två respektive tre år. En anledning till att anställda söker sig vidare från Nue beror ofta just på att det sliter att kontinuerligt rotera utomlands, förklarar de. Underrättelseofficeren Johanna upplever dock att det har skett en kulturförändring på förbandet.
– Tidigare har nog många tänkt att man bara ska orka arbeta här i tre år. Man köpte lite grann att folk inte orkade arbeta här i flera år. Jag upplever att förbandet har lärt sig under de här åren och att inställningen är en annan i dag, säger hon.
Förbandschefen Gustav:
– Förbandets inställning är att vi vill behålla vår personal längre. I perioder så har vissa sektioner gått tungt. Men vi kan flytta runt anställda mellan sektioner och taktisera med vår personal. Men ja, det har varit intensiva perioder under ett par år.
Många av de anställda som lämnar Nue kvarstannar på annan tjänst inom Must, andra söker sig vidare till andra försvarsmyndigheter och till försvarsindustrin.
– Förbandet bidrar med underrättelsekompetens i samhället i stort och många som slutar hos oss fortsätter inom detta område hos andra arbetsgivare. Nue har varit en bra plantskola för Säpo, FRA och andra myndigheter, säger Gustav.
Hur upplever ni att kunskapen internt i Försvarsmakten är om Nue och vad ni gör?
– Många vet att vi har en hög analytisk förmåga, men att vi också kan röra oss i ett militärt sammanhang. Att vi är en del av Must, men att vi inte bara sitter vid skrivbordet. De förväntar sig att det ska komma bra analyser och material från oss. Jag tror, och hoppas, att vi uppfattas som trovärdiga, säger Johan.
Johanna nickar instämmande.
– Sedan när vi är ute i insatsområden tror jag att många uppfattar oss som en lite obskyr enhet som inte riktigt är en del av alla andra eftersom vi mest jobbar med vårt. Jag hoppas dock att de upplever att vi har kunskap om vårt område och att vi kan svara upp för de frågor som finns, säger hon.
Vad utmärker en bra underrättelseofficer och analytiker skulle ni säga – och hur skiljer sig tjänstgöringen på Nue från era tidigare anställningar i Försvarsmakten?
– Det krävs ett flexibelt sinne och att ha förmåga att kunna skifta fokus snabbt. Man ska kunna ta sig an nya och oförutsägbara saker och ha en förmåga att hantera det, säger Pär.
Johanna säger att hennes drivkraft är en hög grad av självständighet och att skillnaden från tidigare befattningar är mandatbredden.
– Det är en stor frihet i jobbet, samtidigt som det är ett högt ansvarstagande. Om jag jämför med mina tidigare befattningar har jag mer mandat och det är en större variation av arbetsuppgifter här.
Johan säger att han håller med, och tillägger att friheten i lösandet av arbetsuppgifter också kommer med ett stort ansvar.
– Arbetet vi gör innebär både organisatoriska och politiska risker. Vi kan inte sätta oss i situationen där vi riskerar Sveriges intressen. Det krävs omdöme och förståelse för vad det kan bli för följder om vi agerar på ett visst sätt. Det är viktiga beslut som ska fattas.
Personerna i reportaget heter egentligen något annat.
FAKTA
Nationella underrättelseenheten
Nationella underrättelseenheten, Nue, är ett stående krigsförband med uppgift att stödja multinationella chefer, förbandschefer och nationellt styrkebidrag med nationella underrättelser i Försvarsmaktens insatsområden. Förbandet tar även fram underrättelser inför internationella insatser, åt uppdragsgivare både inom och utanför Försvarsmakten. Förbandet är underställt
chefen för Must.
Källa: Försvarsmakten.
