Produktion av nya tjänstekort snart igång  

Sedan 2020 har inte några tjänstekort producerats i Försvarsmakten. I våras skulle produktionen i egen regi ha kommit igång, men försenade leveranser av utrustning har gjort att tillverkningen ännu inte har startat. Snart ska dock det första tjänstekortet kunna tryckas.

Våren 2021 togs beslutet att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi.

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar bland annat för att styrka innehavarens identitet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Sedan 2020 har inte några tjänstekort kunnat utfärdats i myndigheten. Produktionen skulle egentligen ha påbörjats i våras, men tillverkningen har hittills inte startat.    

– Det är några aktiviteter som har tagit längre tid än beräknat, bland annat leveranstid av produktionsutrustning och tillhörande IT-systemslösning. Det har också varit tidskrävande att utarbeta rutiner för att hantera information och persondata på ett säkert sätt, säger Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

» De leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera. «

Följderna för de anställda har varit att rutiner på respektive organisationsenhet tagits fram, bland annat genom att andra identifikationshandlingar använts och att särskilda procedurer vidtagits för att lösa ut situationen för de som haft ogiltiga tjänstekort.

Vad tänker du om förseningen?

– Naturligtvis är en försening inte vad vi önskat, men de leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera då de ligger utanför vår kontroll. 

Nu är produktionsutrustningen slutligen på plats, och den är testad och fungerar väl, enligt Küller. Den slutliga ackrediteringsprocessen pågår och när systemet får godkänt kommer produktionen att påbörjas. 

– När det sker kan vi inte spekulera kring, men vår förhoppning är att det inte ska dröja alltför länge. Alla övriga förutsättningar inför produktion är förberedda. Parallellt med detta har cheferna för organisationsenheterna fått i uppgift att utse tjänstekortsansvarig som kommer att utfärda och återkalla tjänstekort.

kuller-768x1022
Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef

Det var våren 2021 som beslutet om att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi togs. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Att det blev egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av anställdas personuppgifter. 

– Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett omvärldsläget, säger Maritha Küller. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

När Norge, Danmark, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

Ramavtalet undertecknades den 8 februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

– Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

» Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten. «

Leveranserna går helt enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

– Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

– Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Allmänhetens tilltro till Försvarsmakten ökar och i Medieakademins senaste förtroendemätning hamnar myndigheten i topp. – Det är bra för oss att veta att det finns en acceptans hos allmänheten för det vi gör, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Peder Ohlsson.

15. och 16. hemvärnsbataljonerna övar tillsammans i och kring Sollefteå under totalförsvarsövningen "Vildhussen".

Medieakademin är en ideell förening som sedan 1997 årligen mäter svenska folkets förtroende för olika samhällsaktörer som myndigheter, företag och politiska partier. Försvarsmakten kom med i mätningarna 2016 och har sedan dess ökat kraftigt i förtroende, från 36 procent till årets notering på 67 procent. Därmed är Försvarsmakten den organisation som bland de deltagande myndigheterna och frivilligorganisationerna i undersökningen har högst förtroende hos svenska folket. Brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, tror att flera faktorer ligger bakom uppgången. 

– Först och främst handlar det nog om det gedigna arbete som våra anställda och frivilliga uträttar i Försvarsmakten varje dag. Sedan har vår verksamhet blivit mer synlig i samhället också vilket antagligen ökat förståelsen för det vi gör. Men det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in och visar betydelsen av en stark försvarsmakt. 

» Det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in. «

peder ohlsson 26 aug 2022-1
Peder Ohlsson , Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Närmast efter Försvarsmakten i förtroendebarometern kommer Skatteverket och Säpo på respektive 65 procent följt av Folkhälsomyndigheten på 64 procent. I botten återfinns Migrationsverket på 20 procent och Arbetsförmedlingen på 16 procent. 

– Vi tycker att det här är en bekräftelse på det arbete som pågått i myndigheten under en längre tid och vi är väldigt tacksamma för förtroendet. Men det är också ett resultat som måste förvaltas. Vi har en central uppgift att lösa i samhället och det är viktigt att vi har allmänhetens förtroende, säger Peder Ohlsson. 

Årets förtroendemätning har genomförts av Kantar Public och omfattar 1.201 webbintervjuer med personer från 16 år och uppåt. Materialinsamlingen pågick mellan den 8 och den 13 februari 2023. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Förbanden behöver skärpa sina rutiner för hanteringen av stridsportioner och handhygienen i fält måste förbättras. Det menar Försvarsinspektören för hälsa och miljö. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och förbandet misstänker att dålig mat ligger bakom händelsen.

Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa.

Sedan början av 2000-talet används ofta stridsportioner med frystorkat eller mjukkonserver som fältproviant. Det är enkelt att konsumera och genererar minimalt med disk. Men enligt Kristofer Keber, livsmedelsinspektör vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM, brister det ofta i hanteringen av den färdigförpackade maten. Ett återkommande problem är att förbanden beställer större volymer än vad som går åt under en övning, och att kvarvarande portioner riskerar att bli för gamla innan de äts upp. 

– Ibland hittar vi rations där bäst före-datum passerats med flera år, utan att förbandet har koll på det. Bäst före är visserligen inte samma sak som sista förbrukningsdag och vi tycker inte att man ska slänga mat i onödan. Men förbanden behöver ha rutiner för hur de ska omsätta rations så att de inte blir för gamla, säger Kristofer Keber.  

Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och det påträffades fältransoner som var nästan två år gamla med påväxt av mögel. 

– FIHM samverkade med förbandet som försökte utreda vilka produkter som man misstänkte kunde vara orsak till matförgiftningen. Utredningen kunde inte peka ut någon speciell produkt, men man kan inte utesluta att det var maten de blev sjuka av säger Kristofer Keber. 

» I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. «

Någon gräns för hur långt efter bäst före-datumet passerats som det går att äta fältransoner, finns inte. Om maten är tjänlig är upp till förbandet att avgöra. Många förband har haft som rutin att soldaterna själva ska lukta och smaka för att bedöma vad som är ätbart, men nu vill FIHM att förbanden ska ta ett större ansvar. 

– Försvarsmakten räknas som en livsmedelsverksamhet och måste kunna säkerställa att maten som serveras är säker. I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. Om förbanden sedan delegerar till den enskilda soldaten att själv bedöma om livsmedlen är säkra att äta ska det finnas rutiner och förutsättningar kring detta säger Kristofer Keber. 

Carola Jonsson arbetar vid beställnings- och inköpsavdelningen på Försvarsmaktens Logistik. Hon menar att problem med gamla fältransoner inte skulle förekomma om förbanden följde Försvarsmaktens rutiner.

– Logistikenheten tillhandahåller rations och man ska inte ta ut fler än man behöver. Får man ransoner över från en övning eller om övningen blev inställd ska man försöka omsätta fältransonerna så snart det är möjligt, säger hon. 

Många gånger går det bra att äta stridsportioner även om bäst före-datum på den yttre dygnsportionsförpackningen är passerat, enligt Carola Jonsson. Dygnportioner innehåller flera produkter och datummärkningen på påsens utsida styrs av den produkt som har kortast hållbarhet. 

– Öppna påsen och titta på varje produkt. Många gånger är det nötterna eller en bar som gått ut medan resten har tid kvar. Om något är utgånget, öppna förpackningen och lukta. Luktar det unket kanske man inte ska äta just den grejen, men man behöver inte slänga hela påsen på grund av det. Man ska dock inte äta någon produkt i en stridsportion om inte den enskilda produktförpackningen är hel. 

» Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. «

Enligt Carola Jonsson är det också viktigt att ansvariga chefer kontrollerar matförpackningarna innan de skickas ut i fält om bäst-före-datumet passerats. En trasig mjukkonserv kan snabbt bli dålig. 

– Om bäst-före-datumet gått ut måste varje produkt besiktigas och förbanden behöver ha rutiner för det. Men i första hand ska man äta lagad mat från militärrestaurangerna i ISO-kärl eller från fältköken. Först om det inte är möjligt ska man använda rations. 

Kristofer Keber menar att det inte bara är hanteringen av fältransoner som kan orsaka magproblem under övning. Det är också vanligt att handhygienen brister.

– Har man gjort det stora behovet och sedan äter mat utan att tvätta händerna finns det risk att man får bakterier i maten. Här slarvas det en hel del.  

Goda rutiner i syfte att förebygga magsjuka är viktigt av flera skäl, fortsätter Kristofer Keber. 

– Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. Magsjuka kan slå ut en hel pluton. Det handlar om stridsvärde. 

FAKTA

Att tänka på vid hantering av rations enligt Försvarsmaktens Logistik

• Beställ inte fler rations än ni beräknar göra av med. 

• Omsätt överblivna rations som plockats ut från Logistikenheten så snart som möjligt.

• Förvara inte rations i ett varmt fordon eller i en container på kaserngården sommartid. Värme förkortar hållbarheten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post