Senast publicerat
Senast publicerat:

P 18 utökar verksamheten på norra Gotland

Kostymen har blivit för trång för Gotlands regemente, P 18, på Tofta. Nu expanderar Försvarsmakten på norra Gotland. Värnpliktiga återvänder till Fårösund och Trelge skjutfält återaktiveras. Samtidigt rustas hamnen för att kunna ta emot amfibieförband.

Redaktionen
Bild från 2023 när Försvarsmakten genomförde en oanmäld beredskapskontroll på Gotland för att säkerställa förmågan att hantera hot med kemiska stridsmedel.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I ett uttalande säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande regementschef på Gotlands regemente, P 18, följande om att regementet snart återvänder till norra Gotland: ”I det allvarliga säkerhetsläget växer vi snabbare än vi hinner bygga på Tofta. Men det är också viktigt att Försvarsmakten finns och syns över hela ön”.

Nästa år tar P 18 emot trehundra värnpliktiga och det står nu klart att ett 50-tal av dem kommer att placeras i Fårösund på gamla Gotlands kustartilleris, KA 3, område. Försvarsmakten har ett flertal byggnader på hamnområdet sedan Fortifikationsverket 2018 köpte tillbaka det, och här har nu den gamla kasernen Rodret rustats upp med 72 sängplatser.

– Plutonsbefälen ska påbörja sin utbildning här, så all gröntjänst blir i Fårösund för dem. Vi expanderar så mycket på P 18 att vi inte har sovplatser till alla på Tofta, säger fanjunkare Kristoffer Rahlskog, planeringsofficer och projektledare för P 18:s återetablering i Fårösund.

Vi expanderar så mycket på P 18 att vi inte har sovplatser till alla på Tofta

Fårösund ligger en timmes bilfärd från Tofta skjutfält. Det var i samband med försvarsbeslutet 2000 som regeringen beslutade om KA 3:s avveckling och sedan dess har Försvarsmaktens närvaro på norra delen av Gotland varit blygsam. Hamnområdet har tidvis använts under övningar och insatser, samt av P 18:s logistikenhet, men snart kommer området vara ett levande detachement till P 18.

Planen är att om fem år ha ökat antalet anställda där till tjugo personer och att delar av markverkstaden på Tofta flyttas in i det som fram till nyligen har varit en civil verkstad.

– Det vi inte tänkte på när vi startade projektet var att etablering på en ny ort innebär samma arbete som när vi återetablerade P 18. Detta är inte en tillbakagång till KA 3, utan P 18 i Fårösund. Mycket infrastruktur ska till i hamnen – det ska finnas matsal, försvarshälsa, soldathemsverksamhet, tillgång till tvättbyte, befälsutrymmen och bevakning. Allt ska komma på plats på väldigt kort tid, säger Kristoffer Rahlskog.

Övningsverksamheten är planerad att förläggas till det 335 hektar stora skjutfältet i Trelge – till ytan en tiondel av Tofta skjutfält. Det finns ett miljötillstånd från 1998 som ännu gäller och som Försvarsmakten vill återaktivera för att kunna skjuta skarpt på fältet, man jobbar även för att söka ett nytt miljötillstånd.

Liknande läsning:

– Den största utmaningen i Fårösund är återaktivering och utökat miljötillstånd, det är det som byråkratiskt tar längst tid. Det är för trångt på Tofta skjutfält. 300 värnpliktiga, GSS/K, Gotlandsgruppen, svenska och utländska förband samsas där. Samtidigt får vi inte nyttja det hur vi vill under sommaren. Så beläggningen med det tillstånd vi har och antal verksamhetsdagar börjar bli väldigt tajt, liksom mängden grovkalibrigt vi vill skjuta, säger Kristoffer Rahlskog.

Den största utmaningen i Fårösund är återaktivering och utökat miljötillstånd, det är det som byråkratiskt tar längst tid

I totalförsvarspropositionen för åren 2025 till 2030 lyfts återigen, mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen, vikten av ett fördjupat samarbete med de baltiska staterna och hur Gotland har en nyckelroll i Natos möjligheter att försvara Estland, Lettland och Litauen.

Regeringen har beslutat att en reservhamn till Visby hamn ska skapas i Kappelshamn. Samtidigt pågår arbetet med att förbereda en upprustning av hamnen i Fårösund så den kan användas av exempelvis svenska eller allierade amfibieförband.

– Vi ska kunna ta emot amfibieförband, fyrahundra soldater ska kunna komma dit och förläggas i hamnen – vi pratar om trettio till fyrtio båtar. Tanken är att hamnen ska vara renoverad och funktionell 2030. Att även Natoförband kan lägga till här kan vi inte utesluta.

Vilken är den största utmaningen med etablering i Fårösund?

– Vi gör ju saker i lite fel ordning på ön, men vi är vana att genomföra verksamhet samtidigt som vi etablerar, säger Kristoffer Rahlskog och fortsätter:

– Avståndet är en utmaning. Vi är vana att bara kunna gå utanför staketet och öva, så detta är ett mindset som behöver ändras på P 18. På chefsnivå kommer mer planering för samverkan krävas. Men P 18:s grej är att gilla läget och göra det bästa av situationen, vi vet att vi måste arbeta hårt för att komma framåt snabbt. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: