Senast publicerat
Senast publicerat:

P 18 utökar verksamheten på norra Gotland

Kostymen har blivit för trång för Gotlands regemente, P 18, på Tofta. Nu expanderar Försvarsmakten på norra Gotland. Värnpliktiga återvänder till Fårösund och Trelge skjutfält återaktiveras. Samtidigt rustas hamnen för att kunna ta emot amfibieförband.

Maria Widehed
Bild från 2023 när Försvarsmakten genomförde en oanmäld beredskapskontroll på Gotland för att säkerställa förmågan att hantera hot med kemiska stridsmedel.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I ett uttalande säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande regementschef på Gotlands regemente, P 18, följande om att regementet snart återvänder till norra Gotland: ”I det allvarliga säkerhetsläget växer vi snabbare än vi hinner bygga på Tofta. Men det är också viktigt att Försvarsmakten finns och syns över hela ön”.

Nästa år tar P 18 emot trehundra värnpliktiga och det står nu klart att ett 50-tal av dem kommer att placeras i Fårösund på gamla Gotlands kustartilleris, KA 3, område. Försvarsmakten har ett flertal byggnader på hamnområdet sedan Fortifikationsverket 2018 köpte tillbaka det, och här har nu den gamla kasernen Rodret rustats upp med 72 sängplatser.

Liknande läsning:

– Plutonsbefälen ska påbörja sin utbildning här, så all gröntjänst blir i Fårösund för dem. Vi expanderar så mycket på P 18 att vi inte har sovplatser till alla på Tofta, säger fanjunkare Kristoffer Rahlskog, planeringsofficer och projektledare för P 18:s återetablering i Fårösund.

Vi expanderar så mycket på P 18 att vi inte har sovplatser till alla på Tofta

Fårösund ligger en timmes bilfärd från Tofta skjutfält. Det var i samband med försvarsbeslutet 2000 som regeringen beslutade om KA 3:s avveckling och sedan dess har Försvarsmaktens närvaro på norra delen av Gotland varit blygsam. Hamnområdet har tidvis använts under övningar och insatser, samt av P 18:s logistikenhet, men snart kommer området vara ett levande detachement till P 18.

Planen är att om fem år ha ökat antalet anställda där till tjugo personer och att delar av markverkstaden på Tofta flyttas in i det som fram till nyligen har varit en civil verkstad.

– Det vi inte tänkte på när vi startade projektet var att etablering på en ny ort innebär samma arbete som när vi återetablerade P 18. Detta är inte en tillbakagång till KA 3, utan P 18 i Fårösund. Mycket infrastruktur ska till i hamnen – det ska finnas matsal, försvarshälsa, soldathemsverksamhet, tillgång till tvättbyte, befälsutrymmen och bevakning. Allt ska komma på plats på väldigt kort tid, säger Kristoffer Rahlskog.

Övningsverksamheten är planerad att förläggas till det 335 hektar stora skjutfältet i Trelge – till ytan en tiondel av Tofta skjutfält. Det finns ett miljötillstånd från 1998 som ännu gäller och som Försvarsmakten vill återaktivera för att kunna skjuta skarpt på fältet, man jobbar även för att söka ett nytt miljötillstånd.

– Den största utmaningen i Fårösund är återaktivering och utökat miljötillstånd, det är det som byråkratiskt tar längst tid. Det är för trångt på Tofta skjutfält. 300 värnpliktiga, GSS/K, Gotlandsgruppen, svenska och utländska förband samsas där. Samtidigt får vi inte nyttja det hur vi vill under sommaren. Så beläggningen med det tillstånd vi har och antal verksamhetsdagar börjar bli väldigt tajt, liksom mängden grovkalibrigt vi vill skjuta, säger Kristoffer Rahlskog.

Den största utmaningen i Fårösund är återaktivering och utökat miljötillstånd, det är det som byråkratiskt tar längst tid

I totalförsvarspropositionen för åren 2025 till 2030 lyfts återigen, mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen, vikten av ett fördjupat samarbete med de baltiska staterna och hur Gotland har en nyckelroll i Natos möjligheter att försvara Estland, Lettland och Litauen.

Regeringen har beslutat att en reservhamn till Visby hamn ska skapas i Kappelshamn. Samtidigt pågår arbetet med att förbereda en upprustning av hamnen i Fårösund så den kan användas av exempelvis svenska eller allierade amfibieförband.

– Vi ska kunna ta emot amfibieförband, fyrahundra soldater ska kunna komma dit och förläggas i hamnen – vi pratar om trettio till fyrtio båtar. Tanken är att hamnen ska vara renoverad och funktionell 2030. Att även Natoförband kan lägga till här kan vi inte utesluta.

Vilken är den största utmaningen med etablering i Fårösund?

– Vi gör ju saker i lite fel ordning på ön, men vi är vana att genomföra verksamhet samtidigt som vi etablerar, säger Kristoffer Rahlskog och fortsätter:

– Avståndet är en utmaning. Vi är vana att bara kunna gå utanför staketet och öva, så detta är ett mindset som behöver ändras på P 18. På chefsnivå kommer mer planering för samverkan krävas. Men P 18:s grej är att gilla läget och göra det bästa av situationen, vi vet att vi måste arbeta hårt för att komma framåt snabbt. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: