Senast publicerat

Senast publicerat:

Kronprinsessan Victoria har fördjupat sina kunskaper om armén

Under vintern har kronprinsessan Victoria kompletterat sin officersutbildning genom att fördjupa sig i arméns verksamhet. Hon har bland annat deltagit i praktiska moment vid flera förband och besökt 71:a bataljonen i Lettland. "Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift", säger kronprinsessan till Officerstidningen.

Josefine Owetz

2026-03-16

Kronprinsessan har under början av 2026 deltagit i verksamhet vid flera arméförband. Hon har bland annat följt utbildning av värnpliktiga vid Norrbottensbrigaden samt deltagit i planeringsarbete vid 13:e säkerhetsbataljonen på Livgardet. Hon har också deltagit i verksamheten för en stormpionjärpluton vid Livgardesbrigaden, skriver Försvarsmakten i en artikel.

– Att få möjligheten att ge kronprinsessan en fördjupning av armén har varit en ynnest. Kronprinsessans personliga engagemang, kunskapstörst och vilja att ta sig tid för de enskilda individerna hon träffat är en riktig energiinjektion hos våra medarbetare, säger arméchef Jonny Lindfors i artikeln.

När kronprinsessan deltog i utbildningsmoment för den värnpliktiga stormpionjärplutonen i mitten av februari bjöds media in till ett besök. Kronprinsessan ingick i plutonen vars verksamhet den dagen bland annat innehöll fördröjande fältarbeten.

– Det har varit en jätteintressant dag. Det är givande att få möjlighet att följa med stormpionjärplutonen ut och få se lite hur de arbetar och några av de uppgifter som de har. Det är såklart nytt för mig, men det har varit kul att se dem agera och höra dem berätta för mig om deras uppgifter och utmaningar, säger kronprinsessan Victoria till Officerstidningen.

Under utbildningen i armén har hon också besökt Försvarsmaktens centrum för drönarutveckling i Karlsborg, Markstridsskolan och Försvarsmaktens logistik- och motorskola i Skövde. Utöver verksamhet vid förband och skolor har kronprinsessan besökt Arméstaben i Enköping för samtal med arméledningen om arméns pågående utveckling och framtid. Kronprinsessan har även deltagit i verksamhet tillsammans med 71:a bataljonen i Lettland som utgör Sveriges truppbidrag till Natos styrkor i Baltikum.

– Kronprinsessan har haft möjlighet att åka hiss i arméns verksamhet på ett smått unikt sätt. Allt ifrån truppföring och trupputbildning på plutons- och kompaninivå till diskussioner om multidomäna operationer och vikten av division i armékår. Jag uppskattar även möjligheten att kunna visa kronprinsessan vår verksamhet i Lettland och på vilket sätt armén bidrar till avskräckning i vardagen, säger divisionschef Michael Carlén, i Försvarsmaktens artikel.

Hur har din fördjupning i armén varit hittills?

– Just nu är vi på Livgardet och det känns förstås jätteroligt att få se deras verksamhet på ett närmare håll. Livgardet har man ju haft att göra med hela livet, men det är en helt ny bild på det sättet att få följa med en pluton och en grupp och se hur de arbetar, säger kronprinsessan Victoria och fortsätter:

– Det är värnpliktiga som är mitt uppe i sin utbildning. Så de genomgår ju också den här processen med att hela tiden ställas inför nya utmaningar och nya moment. För mig har det varit roligt att få sitta med och lyssna på allt från det befälen säger men också samarbetet mellan de värnpliktiga – hur de tar emot uppgifter och hur de ska lösa dem. Allt ifrån som här, när det gäller minering eller skenminering, till de olika uppgifterna som de får.

Liknande läsning:

Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfylld av sin uppgift

Kronprinsessan genomförde 2024–2025 särskild officersutbildning (Sofu) vid Försvarshögskolan och befordrades våren 2025 till fänrik. Efter utbildningen har hon valt att fördjupa sina kunskaper inom Försvarsmaktens olika stridskrafter. Hösten 2025 genomförde hon en fördjupning inom flygvapnet.

Kronprinsessan tog officersexamen förra året. Vad betyder officersrollen för dig?

– Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift. Och inte minst av att vara lösningsorienterade och lösa de utmaningar som de får – och att göra det i ett sammanhang med andra. Jag tycker det är otroligt fint. Och givetvis för vår allas säkerhet och för vårt lands säkerhet. Så det är ju något väldigt stort. Att se individerna och det de uppfylls av och det som motiverar dem, det har varit väldigt fint att se, säger kronprinsessan Victoria.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Armén

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Inflytelserika konsulter riskerar att forma Försvarsmakten

Mest läst:

Mötet /

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Aktuellt /

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Debatt /

Personalförsörjning

”Ett år av passivitet – byråkratin stoppar lösningen för GSS”

Reportage /

Kriget i Ukraina

”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Aktuellt

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

Linda Sundgren

2026-04-24

Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

– Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

– Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

– Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

– Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.

En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens.

– Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

– Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

– De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.

– Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

– Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

– Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

– Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert.

– Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

– Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

Ämnen i artikeln: Utbildning / Militärhögskolan Karlberg / Personalförsörjning / Officersprogrammet / Officersutbildning

Ur arkivet:

Debatt /