Som en del av det branschtäckande metoo-uppropet slöt den 29 november 2017 1 768 kvinnliga anställda upp bakom #givaktochbitihop och vittnade om allt från kränkande kommentarer och mobbing till våldtäkter. Försvarsmakten inrättade snabbt en telefonlinje för anmälningar. Samtidigt togs riktlinjer fram för att hantera ovälkommet beteende som kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och repressalier.
Mindre än två år efter uppropet utsågs Anna-Carin Björklund till projektledare för gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB. Gruppen inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar. Den pekade på brister som avsaknad av ett enhetligt utredningsförfarande, otydliga rutiner för anmälan och brister i säkerställandet av opartiska utredare.
UOB är nu inne på sitt andra projektår. Gruppen är en central funktion som fungerar som utredningsstöd, följer upp ärenden kring ovälkommet beteende och vägleder.
Under året som gått har man bland annat skrivit en ny riktlinje. Den förra riktade sig enbart till HR-personal och chefer, men lagen kräver att riktlinjer ska vända sig till all personal.
– Det som fanns innan räckte inte, det ska vara tydligt för alla vad som gäller om man vill göra en anmälan. Det ska också vara tydligt vad mottagaren ska göra och vad som händer med informationen, säger Anna-Carin Björklund.
Under året har man arbetat fram en presentation av riktlinjen. Man har också lagt mycket tid på att utreda. Sedan december förra året har man tagit över ansvaret för telefonlinjen. I takt med att kännedom om riktlinjen ökat har fler ringt.
– Förr ringde oftast medarbetare och anmälde, nu ringer även arbetsgivarrepresentanter och bollar.
Hur många ringer?
– Det är väldigt olika. Det blev en ökning när den nya riktlinjen kom till. Innan var det kanske mer kopplat till metoo, nu är det en större kontext med många samtal om kränkande särbehandling.
Under det andra projektåret finns en inplanerad utbildning av högre chefer. Framför allt ska projektgruppen etablera ett nätverk för Försvarsmaktens utredare.
– Det finns utredningskompetens, men den behöver få en central sammanhållning, säger Anna-Carin Björklund.
Samtidigt finns det i dag flera förband som saknar utredningskompetens, i form av utbildning och erfarenhet. En fråga för nätverket är huruvida en utredare ska kunna användas på annat än sitt eget förband.
Blir UOB permanent?
– Det finns långtgående planer på att det blir en stadigvarande funktion.
Vilken är er största utmaning?
– Tid. Och att vi skulle vilja få till ett proaktivt tänkande – att man tittar på de risker som finns i verksamheten. Det gäller inte bara risker på skjutbanan och inför övningar, utan även risker som kan vara organisatoriska.
Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet, har tillsammans med övriga fackliga organisationer haft en avgörande roll i att utredningsgruppen startats. Löfvendahl håller med om att det tyngsta arbetet framöver ligger i att få till ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
Kommunikation ut till Försvarsmakten genom olika kanaler krävs för att etablera riktlinjen och UOB, menar han och trycker på vikten av att informationen når allra högst upp.
– Det finns dålig kunskap om vad som är ovälkommet beteende. Gruppen tar fram underlag, men det gäller att få cheferna från högsta ledning och neråt att avsätta den tid som behövs i det förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna.
Vad är målet?
– Jag hoppas man kan förankra detta som en resurs hos varje chef. Det är lätt som chef att själv vilja lösa problem i sitt arbetslag, för då stannar det där. Men chefens roll är att upptäcka, vara med i arbetet, med fördel ta stöd av någon annan och sedan se till att leda i att komma till rätta i problemet. Man ska lösa uppgiften, men inte vara rädd att ta hjälp.
