Mycket arbete återstår efter metoo

Metoo-uppropet har lett till ett större arbete kring kränkningar och trakasserier inom Försvarsmakten. Mycket har hänt när det nu är halvtid för projektgruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende. Men den största utmaningen kvarstår: att få till förebyggande åtgärder.

Gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB, inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar.

Som en del av det branschtäckande metoo-uppropet slöt den 29 november 2017 1 768 kvinnliga anställda upp bakom #givaktochbitihop och vittnade om allt från kränkande kommentarer och mobbing till våldtäkter. Försvarsmakten inrättade snabbt en telefonlinje för anmälningar. Samtidigt togs riktlinjer fram för att hantera ovälkommet beteende som kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och repressalier.

Mindre än två år efter uppropet utsågs Anna-Carin Björklund till projektledare för gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB. Gruppen inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar. Den pekade på brister som avsaknad av ett enhetligt utredningsförfarande, otydliga rutiner för anmälan och brister i säkerställandet av opartiska utredare.

UOB är nu inne på sitt andra projektår. Gruppen är en central funktion som fungerar som utredningsstöd, följer upp ärenden kring ovälkommet beteende och vägleder.
    Under året som gått har man bland annat skrivit en ny riktlinje. Den förra riktade sig enbart till HR-personal och chefer, men lagen kräver att riktlinjer ska vända sig till all personal.

» Nu ringer även arbetsgivarrepresentanter och bollar. «

– Det som fanns innan räckte inte, det ska vara tydligt för alla vad som gäller om man vill göra en anmälan. Det ska också vara tydligt vad mottagaren ska göra och vad som händer med informationen, säger Anna-Carin Björklund.

Under året har man arbetat fram en presentation av riktlinjen. Man har också lagt mycket tid på att utreda. Sedan december förra året har man tagit över ansvaret för telefonlinjen. I takt med att kännedom om riktlinjen ökat har fler ringt.

– Förr ringde oftast medarbetare och anmälde, nu ringer även arbetsgivarrepresentanter och bollar.

Hur många ringer?

– Det är väldigt olika. Det blev en ökning när den nya riktlinjen kom till. Innan var det kanske mer kopplat till metoo, nu är det en större kontext med många samtal om kränkande särbehandling.

Under det andra projektåret finns en inplanerad utbildning av högre chefer. Framför allt ska projektgruppen etablera ett nätverk för Försvarsmaktens utredare.

– Det finns utredningskompetens, men den behöver få en central sammanhållning, säger Anna-Carin Björklund.

Björklund UOB
Anna-Carin Björklund, projektledare för gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende

Samtidigt finns det i dag flera förband som saknar utredningskompetens, i form av utbildning och erfarenhet. En fråga för nätverket är huruvida en utredare ska kunna användas på annat än sitt eget förband.

Blir UOB permanent?

– Det finns långtgående planer på att det blir en stadigvarande funktion.

Vilken är er största utmaning?

– Tid. Och att vi skulle vilja få till ett proaktivt tänkande – att man tittar på de risker som finns i verksamheten. Det gäller inte bara risker på skjutbanan och inför övningar, utan även risker som kan vara organisatoriska.

Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet, har tillsammans med övriga fackliga organisationer haft en avgörande roll i att utredningsgruppen startats. Löfvendahl håller med om att det tyngsta arbetet framöver ligger i att få till ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
     Kommunikation ut till Försvarsmakten genom olika kanaler krävs för att etablera riktlinjen och UOB, menar han och trycker på vikten av att informationen når allra högst upp.

– Det finns dålig kunskap om vad som är ovälkommet beteende. Gruppen tar fram underlag, men det gäller att få cheferna från högsta ledning och neråt att avsätta den tid som behövs i det förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna.

Vad är målet?

– Jag hoppas man kan förankra detta som en resurs hos varje chef. Det är lätt som chef att själv vilja lösa problem i sitt arbetslag, för då stannar det där. Men chefens roll är att upptäcka, vara med i arbetet, med fördel ta stöd av någon annan och sedan se till att leda i att komma till rätta i problemet. Man ska lösa uppgiften, men inte vara rädd att ta hjälp.

Fakta
Utredningsstöd ovälkommet beteende

UOB är ett två år långt projekt som startades i juni 2019. Utredningsgruppen består av fyra utredare med kompetenser inom psykologi, HR och utredningsmetodik. De nya riktlinjer som UOB tagit fram ska fungera som utredningsstöd kopplat till anmälningar om ovälkommet beteende, och är ämnad för all personal inom Försvarsmakten. Riktlinjen fastställdes i februari i år.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”
Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post