Senast publicerat

Senast publicerat:

Mycket arbete återstår efter metoo

Metoo-uppropet har lett till ett större arbete kring kränkningar och trakasserier inom Försvarsmakten. Mycket har hänt när det nu är halvtid för projektgruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende. Men den största utmaningen kvarstår: att få till förebyggande åtgärder.

Maria Widehed

Maria Pålsson, Försvarsmakten

2020-09-02

Gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB, inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar.

Som en del av det branschtäckande metoo-uppropet slöt den 29 november 2017 1 768 kvinnliga anställda upp bakom #givaktochbitihop och vittnade om allt från kränkande kommentarer och mobbing till våldtäkter. Försvarsmakten inrättade snabbt en telefonlinje för anmälningar. Samtidigt togs riktlinjer fram för att hantera ovälkommet beteende som kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och repressalier.

Mindre än två år efter uppropet utsågs Anna-Carin Björklund till projektledare för gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB. Gruppen inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar. Den pekade på brister som avsaknad av ett enhetligt utredningsförfarande, otydliga rutiner för anmälan och brister i säkerställandet av opartiska utredare.

UOB är nu inne på sitt andra projektår. Gruppen är en central funktion som fungerar som utredningsstöd, följer upp ärenden kring ovälkommet beteende och vägleder.
Under året som gått har man bland annat skrivit en ny riktlinje. Den förra riktade sig enbart till HR-personal och chefer, men lagen kräver att riktlinjer ska vända sig till all personal.

– Det som fanns innan räckte inte, det ska vara tydligt för alla vad som gäller om man vill göra en anmälan. Det ska också vara tydligt vad mottagaren ska göra och vad som händer med informationen, säger Anna-Carin Björklund.

Under året har man arbetat fram en presentation av riktlinjen. Man har också lagt mycket tid på att utreda. Sedan december förra året har man tagit över ansvaret för telefonlinjen. I takt med att kännedom om riktlinjen ökat har fler ringt.

– Förr ringde oftast medarbetare och anmälde, nu ringer även arbetsgivarrepresentanter och bollar.

Hur många ringer?

– Det är väldigt olika. Det blev en ökning när den nya riktlinjen kom till. Innan var det kanske mer kopplat till metoo, nu är det en större kontext med många samtal om kränkande särbehandling.

Liknande läsning:

Under det andra projektåret finns en inplanerad utbildning av högre chefer. Framför allt ska projektgruppen etablera ett nätverk för Försvarsmaktens utredare.

– Det finns utredningskompetens, men den behöver få en central sammanhållning, säger Anna-Carin Björklund.

Samtidigt finns det i dag flera förband som saknar utredningskompetens, i form av utbildning och erfarenhet. En fråga för nätverket är huruvida en utredare ska kunna användas på annat än sitt eget förband.

Blir UOB permanent?

– Det finns långtgående planer på att det blir en stadigvarande funktion.

Vilken är er största utmaning?

– Tid. Och att vi skulle vilja få till ett proaktivt tänkande – att man tittar på de risker som finns i verksamheten. Det gäller inte bara risker på skjutbanan och inför övningar, utan även risker som kan vara organisatoriska.

Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet, har tillsammans med övriga fackliga organisationer haft en avgörande roll i att utredningsgruppen startats. Löfvendahl håller med om att det tyngsta arbetet framöver ligger i att få till ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
Kommunikation ut till Försvarsmakten genom olika kanaler krävs för att etablera riktlinjen och UOB, menar han och trycker på vikten av att informationen når allra högst upp.

– Det finns dålig kunskap om vad som är ovälkommet beteende. Gruppen tar fram underlag, men det gäller att få cheferna från högsta ledning och neråt att avsätta den tid som behövs i det förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna.

Vad är målet?

– Jag hoppas man kan förankra detta som en resurs hos varje chef. Det är lätt som chef att själv vilja lösa problem i sitt arbetslag, för då stannar det där. Men chefens roll är att upptäcka, vara med i arbetet, med fördel ta stöd av någon annan och sedan se till att leda i att komma till rätta i problemet. Man ska lösa uppgiften, men inte vara rädd att ta hjälp.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Likabehandling

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.