Ges ut av Officersförbundet

Mycket arbete återstår efter metoo

Metoo-uppropet har lett till ett större arbete kring kränkningar och trakasserier inom Försvarsmakten. Mycket har hänt när det nu är halvtid för projektgruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende. Men den största utmaningen kvarstår: att få till förebyggande åtgärder.

Gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB, inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar.

Som en del av det branschtäckande metoo-uppropet slöt den 29 november 2017 1 768 kvinnliga anställda upp bakom #givaktochbitihop och vittnade om allt från kränkande kommentarer och mobbing till våldtäkter. Försvarsmakten inrättade snabbt en telefonlinje för anmälningar. Samtidigt togs riktlinjer fram för att hantera ovälkommet beteende som kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och repressalier.

Mindre än två år efter uppropet utsågs Anna-Carin Björklund till projektledare för gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB. Gruppen inrättades efter en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar. Den pekade på brister som avsaknad av ett enhetligt utredningsförfarande, otydliga rutiner för anmälan och brister i säkerställandet av opartiska utredare.

UOB är nu inne på sitt andra projektår. Gruppen är en central funktion som fungerar som utredningsstöd, följer upp ärenden kring ovälkommet beteende och vägleder.
    Under året som gått har man bland annat skrivit en ny riktlinje. Den förra riktade sig enbart till HR-personal och chefer, men lagen kräver att riktlinjer ska vända sig till all personal.

» Nu ringer även arbetsgivarrepresentanter och bollar. «

– Det som fanns innan räckte inte, det ska vara tydligt för alla vad som gäller om man vill göra en anmälan. Det ska också vara tydligt vad mottagaren ska göra och vad som händer med informationen, säger Anna-Carin Björklund.

Under året har man arbetat fram en presentation av riktlinjen. Man har också lagt mycket tid på att utreda. Sedan december förra året har man tagit över ansvaret för telefonlinjen. I takt med att kännedom om riktlinjen ökat har fler ringt.

– Förr ringde oftast medarbetare och anmälde, nu ringer även arbetsgivarrepresentanter och bollar.

Hur många ringer?

– Det är väldigt olika. Det blev en ökning när den nya riktlinjen kom till. Innan var det kanske mer kopplat till metoo, nu är det en större kontext med många samtal om kränkande särbehandling.

Under det andra projektåret finns en inplanerad utbildning av högre chefer. Framför allt ska projektgruppen etablera ett nätverk för Försvarsmaktens utredare.

– Det finns utredningskompetens, men den behöver få en central sammanhållning, säger Anna-Carin Björklund.

Björklund UOB
Anna-Carin Björklund, projektledare för gruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende

Samtidigt finns det i dag flera förband som saknar utredningskompetens, i form av utbildning och erfarenhet. En fråga för nätverket är huruvida en utredare ska kunna användas på annat än sitt eget förband.

Blir UOB permanent?

– Det finns långtgående planer på att det blir en stadigvarande funktion.

Vilken är er största utmaning?

– Tid. Och att vi skulle vilja få till ett proaktivt tänkande – att man tittar på de risker som finns i verksamheten. Det gäller inte bara risker på skjutbanan och inför övningar, utan även risker som kan vara organisatoriska.

Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet, har tillsammans med övriga fackliga organisationer haft en avgörande roll i att utredningsgruppen startats. Löfvendahl håller med om att det tyngsta arbetet framöver ligger i att få till ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
     Kommunikation ut till Försvarsmakten genom olika kanaler krävs för att etablera riktlinjen och UOB, menar han och trycker på vikten av att informationen når allra högst upp.

– Det finns dålig kunskap om vad som är ovälkommet beteende. Gruppen tar fram underlag, men det gäller att få cheferna från högsta ledning och neråt att avsätta den tid som behövs i det förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna.

Vad är målet?

– Jag hoppas man kan förankra detta som en resurs hos varje chef. Det är lätt som chef att själv vilja lösa problem i sitt arbetslag, för då stannar det där. Men chefens roll är att upptäcka, vara med i arbetet, med fördel ta stöd av någon annan och sedan se till att leda i att komma till rätta i problemet. Man ska lösa uppgiften, men inte vara rädd att ta hjälp.

Fakta
Utredningsstöd ovälkommet beteende

UOB är ett två år långt projekt som startades i juni 2019. Utredningsgruppen består av fyra utredare med kompetenser inom psykologi, HR och utredningsmetodik. De nya riktlinjer som UOB tagit fram ska fungera som utredningsstöd kopplat till anmälningar om ovälkommet beteende, och är ämnad för all personal inom Försvarsmakten. Riktlinjen fastställdes i februari i år.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I dag återinvigs Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. Det är välkommet – försvaret av Sverige behöver stärkas, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, och tillägger: ”Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor”.

Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.
Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar. Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan i dag fredag den 24 september.

”Beslutet om inrättandet togs av riksdagen så sent som i december 2020. Det har alltså gått undan. Det hade inte varit möjligt utan den personal som Officersförbundet organiserar. Det är också våra medlemmar som ska utbilda de värnpliktiga och leda de krigsförband som nu sätts upp. Behovet av våra medlemmar som består av gruppchefer, soldater, sjömän, specialistofficerare och officerare är större än på mycket länge”, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren och fortsätter:

“För det är inte bara i Arvidsjaur som Försvarsmakten utökar sin verksamhet, tillväxten sker runt om i hela landet. För att säkerställa att rätt kompetenser finns på plats under uppbyggnadsfasen kommenderas (beordras) nu många av våra medlemmar under längre eller kortare perioder att arbeta på de nya förbandsorterna”

”Även om vi är glada över att Försvarsmaktens verksamhet utökas sliter det också på våra medlemmar. Och märkligt nog är belöningen från arbetsgivaren väldigt låg – statistiken visar att den militära personalen, alltså kärnkompetensen i Försvarsmakten, ligger i den absoluta botten av myndighetens lönestruktur. Inför försvarsbeslutet förra året krävde Officersförbundet att 325 miljoner kronor skulle tillföras för att höja lönerna för den militära personalen. Men varken Försvarsmakten själv eller politiken var intresserade av det. Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor i arbetet med att försvara den svenska demokratin!”, skriver Lars Fresker. 

Läs debattartikeln här och artikel på Officersförbundets webbplats här.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten håller på att ta fram nya dyktabeller som strävar efter att vara mindre aggressiva och ha större säkerhetsmarginaler än befintliga. Tabellerna är baserade på den amerikanska marinens, men med anpassning till svenska förhållanden. Nästa sommar väntas de nya dyktabellerna tas i drift.

Att dyka i kallt vatten – som Försvarsmaktens dykare ofta gör - påverkar hur länge en dykare kan befinna sig under vattenytan och på vilket djup.

Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank. 

– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:

– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden. 

Mårten Silvanius, dyk, 2021
Mårten Silvanius

En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska. 

– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius. 

» Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «

Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna. 

– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius. 

Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering. 

– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius. 

För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller. 

– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius. 

Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.   

– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.

Mathias Jansson, Dyk, 2021
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom, dyk, 2021
Ulrika Lindblom

I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.

– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
   Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.  

– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.

FAKTA

Utvecklandet av nya dyktabeller 
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post