Vem lär vem under en dubbelsidig övning?

Dubbelsidiga övningar kan vara ett fantastiskt verktyg för lärande och har goda förutsättningar att skapa viktiga beteenden. Men som övningar ofta hanteras i dag, där övningsformen genererar en tävlingssituation med en förlorare och en vinnare som ska koras, riskerar man att lära in felaktiga beteenden som saknar relevans i en verklig krigssituation.

Vad lär vi oss på våra övningar? Är det verkligen det vi tror att vi lär oss när vi övar våra förband och använder dubbelsidiga övningar för att utveckla vår förmåga till strid? Eller är det något helt annat? Denna artikel är ett ”snap-shot” från forskning om hur svenska markförband övar. Försvarsmakter runt om i världen använder sig av dubbelsidiga övningar, något som enligt Martin van Crevalds bok – Wargames – har en lång historia. Dubbelsidiga övningar kan spåras tillbaka till långt innan 1600-talet, men dagens moderna övningar introducerades i början på åttiotalet när simulatorer kunde monteras på övningsdeltagarna. Ett syfte som framkommer i van Crevalds bok är att dubbelsidiga övningar ska förbereda soldater och officerare för krig. Dubbelsidiga övningar är den enda existerande formen där förband kan möta och uppleva osäkerhet i stor skala. Det finns en tro på att dagens övningar är verklighetsliknade simuleringar, ett pedagogiskt verktyg som sätter lärandet i fokus. Men det finns en risk att det uppstår en motsättning mellan att vinna och att lära; det är två olika logiker som krockar – göra och reflektera.

Invävt i designen finns det en dysfunktionalitet med flera välkända problem med dubbelsida övningar som: 1) Avsaknaden av autentisitet vilket bidrar till ett felaktigt lärande. 2) Deltagare blir mer intresserade av att vinna övningen än att lära sig utföra det militära arbetet. 3) Svårigheten med att efterlikna stressen som finns i en autentisk situation. 4) Deltagare begränsas av övningsregler som inte finns i en verklig situation. Sammantaget kan detta leda till inbyggda snedvridningar och felaktiga lärandesituationer med dubbelsidiga övningar. 

För att visualisera övningsproblematiken skapade vi en konceptuell modell över hur verkliga förhållanden och övningsförhållande skapar inlärningsproblem.

Figur 1. Övningens svårighetsgrad
En övning med konkreta uppgifter och få interaktioner är enklare att genomföra autentiskt. Exempelvis är det enkelt att öva på att byta en glödlampa i ett kontor, jag kan kontrollera och genomföra alla momenten autentiskt. Genom att tillföra abstrakta uppgifter med många interaktioner är det betydligt svårare att bibehålla autenticismen, som vid en ledningsövning där flera aktörer är spelade. Scenariot är fiktivt för att efterlikna verkligheten och flera aktörer spelas av övningsledningen, till exempel polisen eller representanten från Länsstyrelsen som spelas av övningsledningen utan erfarenhet från den autentiska verksamheten. Trots att alla gör sitt bästa för att efterlikna en verklig situation är övningen en förenkling av situationen som personalen ska förbereda sig inför. Differensen mellan en autentisk situation och övningsförhållandet riskerar att skapa ett oönskat och snedvridet lärande för deltagande personal. Rutiner och regler utvärderas på felaktiga premisser vilket leder till att erfarenheterna som övningen skapade förlorar sitt värde. När begäret ”vinna” tillförs övningen ökar risken för att felaktiga metoder används för att nå övningsframgångar. Jag har identifierat fyra olika situationer som kan uppstå för att tillfredsställa begäret att vinna övningen: 1) Blå sida går utanför övningsområdet för att få taktiska fördelar. 2) Röd sida tar med extra utrustning för att få taktiska fördelar. 3) Förbandsinstruktör hjälper röd sida att få en taktisk fördel. 4) Övningsledningen intervenerar för att stoppa en rörelse för röd sida för att undvika en ofördelaktig situation.

Figur 2. Blå sida går utanför övningsområdet för att få taktiska fördelar

För att nå taktiska fördelar kan en sida välja att gå utanför övningsområdet. Det kan initialt verka som en listig manöver (krigslist). Samtidigt skapar rörelsen en orättvis lärsituation när en part följer övningsbestämmelserna och en annan part väljer att avvika från dem. De metoder och rutiner som inte fungerar i den ojämnbördiga situationen riskerar att omarbetas på felaktiga grunder. Om krigslisten belönas av övningsledning sänder det också signaler till övriga deltagare att det är något positivt och accepterat att bryta mot övningsbestämmelserna.

Figur 3. Röd sida tar med extra utrustning för att få taktiska fördelar
Ett annat exempel är när en sida väljer att ta med sig materiel som inte ingår i förband, som exempelvis extra fordon, elverk eller reservdelar. Enheten får en annan förmåga och tillskansar sig erfarenheter som inte är giltiga i en autentisk situation (samtidigt som, kanske?) erfarenheterna riskerar att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Men vad är erfarenheterna värda?

Figur 4. Förbandsinstruktör hjälper röd sida att få en taktisk fördel
Ytterligare ett sätt att tillskansa sig en taktisk fördel är genom förbandsinstruktörerna. En part får information om den andra partens position genom exempelvis det digitala uppföljningssystemet. Informationen kan även spridas genom ledande frågor. Ska du verkligen vara här? Ska stridsställningen vara riktad åt det här hållet när fienden kommer därifrån? Förbandsinstruktörerna intervenerar i verksamheten och skapar orättvisa förutsättningar. Samtidigt försvåras lärandet av vilka metoder och rutiner som fungerar och vilka som inte fungerar. Vilka erfarenheter kan förbanden ta med sig hem efter övningen?

Figur 5. Övningsledningen intervenerar för att stoppa en rörelse för röd sida för att undvika en ofördelaktig situation
Slutligen kan övningsledningen intervenera i övningen när en sida blir för aggressiv eller får för stora framgångar. Det kan ske genom att övningsledningen spelar in en minering som inte existerat tidigare. Dels tar övningsledningen ett arbetsmiljöansvar för det som sker i den aktuella rörelsen, samtidigt som lärandet omintetgörs. Den planering och kommunikation som eventuellt kunde fallera förblir intakt och bristerna förblir okända för enheten.

Utöver exemplen finns det alltid en risk att deltagare utför olika manipulationer av simulatorerna för att nå taktiska fördelar. Det kan ske till exempel genom att montera utrustningen slarvigt eller medveten nedsmutsning av prismor. Det bakomliggande syftet kan vara att förskansa sig själv fördelar i syfte att vinna striden. Lärandet blir underordnat fixeringen på att vinna. 

En dubbelsidig övning består av minst två deltagande parter, röd sida och blå sida. Utöver deltagarna finns en övningsledning som är delaktig i övningen. Den lärandesituation som uppstår under den dubbelsidiga övningen består av många interaktioner. Röd och blå sida turas om att vara varandras lärare och elev. Blå sidas agerande ska utbilda röd sida i hur striden ska genomföras och tvärtom. Samtidigt är både blå och röd sida lärare för övningsledning och tvärtom.

Figur 6. Lärandeinteraktioner under en dubbelsidig övning
Figur 6 illustrera hur olika interaktioner påverkar de olika parternas lärandemiljö under en dubbelsidig övning. Röd och blå sida är varandras lärare när de interagerar med varandra. När en enhet deltar i en dubbelsidig övning har alla deltagare ett ansvar att utbilda motparten för att vi som helhet ska bli bättre. Samtidigt är övningsledningen lärare och elev i den dubbelsidiga övningen, övningsledningens interventioner blir lärtillfällen för deltagarna och reaktionerna blir lärtillfällen för övningsledningen.

Utformningen av övningen stimulerar begäret att vinna vilket möjliggörs av simulatorerna. Övningsutformningen skapar två konfliktande motiv, vinna och lära. När simulatorerna används i övningen tillförs ett värde till, att lösa uppgiften. Värdet blir möjlighetsskapande för olika initiativ och handlingar. Kombinationen gör det möjligt för deltagarna att omsätta abstrakta tankar till konkreta åtgärder. Det som blir viktigt är övningsresultatet, vem blev övningens vinnare och förlorare. Genom att kartlägga övningen med hjälp av aktivitetsteori kan motsättningarna förstås. Övningsresultatet formar aktiviteterna som ingår i övningen och verktyg, regler och befattningar som inte stödjer skapandet av övningsresultatet upplevs hindrande. Motiven vinna och lära samverkar med simulatorerna när de används i tävlingsformen (dubbelsidig övning). För att neutralisera hindrande aktiviteter använder övningsdeltagare frasen ”kriget krav”. Genom att rättfärdiga beslut med ”krigets krav” kan fokus ändras från misstaget eller säkerhetsbristen till den egenkonstruerade livsnödvändigheten. Frasen ”krigets krav” kan även indikera att soldater och officerare hamnat i ”gamer mode”, ett tillstånd där deltagande personal lever sig in i övning vilket medför att det fiktiva scenariot blir viktigare än världen utanför scenariot; ”Varför är du här och inspekterar säkerhet när det är krig?”. Men det kan även innebära att deltagare hamnar i handgemäng med motparten för att uppnå den taktiska övningsuppgiften. När deltagarna blir överraskade i scenariot agerar de utefter inlärda handlingslogiker. 

» Officerare säger ofta att de vill öva realistiskt men vid större dubbelsidiga övningar verkar de inte vilja ha autenticism. «

Den dubbelsidiga övningen är ett fantastiskt lärandeverktyg och följer till del den vetenskapliga forskningen bakom interventioner. Övningen har alla förutsättningar att skapa beteenden som är viktiga och goda. Det ställer också krav på oss att introducera rätt förutsättningar i övningen och premiera de åtgärder som leder fram till det vi efterfrågar. Officerare säger ofta att de vill öva realistiskt men vid större dubbelsidiga övningar verkar de inte vilja ha autenticism. Vissa områden exkluderas och genomförs innan övningen, de tonas ner eller genomförs inte alls som till exempel arbetsmiljö, elsäkerhet, brandsäkerhet, logistik, indirekt eld, markägarkontakter, miljö, personalhantering, vakanser med mera. Vilket lärande skapas av att förband lär sig manövrera och strida i en icke autentisk situation?  Det medför en stor risk för deltagande enheter. När den autentiska stridssituationen uppstår vet vi inte om våra taktiska kunskaper är tillämpbara. Att lära om något som blivit fel är ofta en svår och tidskrävande process. Våra kunskaper som skapats genom flera år av återkommande övningar kommer inte vara möjliga att radera eller förändra med en kort kurs innan den verkliga striden. Förmågan att reflektera över vad vi gör under övningar blir viktig först när vi är medvetna om vad det är för kunskap och beteende vi vill skapa. 

Utifrån mina observationer finns det en funktion som i dag har bäst förutsättningar för ett autentiskt lärande, nämligen övningsledningen. Genom planeringen och genomförandet av övningen kan övningsledningen om den reflekterar över vad de har genomfört, skapa goda möjligheter till lärande. Men det goda lärandet som finns borde inte kastas bort på övningsledning utan istället omhändertas av en autentisk stab, till exempel en stridskrafts- eller brigadstab. Övningsledningen skulle kunna ersättas med en autentisk stab som genomför planeringen och sedan följer upp hur planen faktiskt utfördes av övningsdeltagarna. 

martin.schuler@fhs.se
Martin Schüler, major och disputerade nyligen med en avhandling om säkerhetsklimat och lärande i Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarsmakten hann inte ta fram nya säkerhetsgodkända paradhjälmar till starten av årets beridna vaktparad. Paradsäsongen till häst kommer därför att ske med vanliga ridhjälmar. Men en ny paradhjälm för ryttare har utvecklats och förhoppningen är att den ska kunna tas i bruk 2025.
Digitalt skapade bilder av de två modeller av nya paradridhjälmar som Försvarsmakten nu går vidare med. I slutändan ska endast en av de båda hjälmmodellerna tillverkas och användas. Digital bild: Svecon/Försvarsmakten

En ridolycka på slottsbacken där en musiker ur Livgardets dragonmusikkår föll av en häst och tappade sin paradhjälm, ledde fram till en anmälan till Arbetsmiljöverket. I början av juli förra året meddelade myndigheten att man övervägde förbjuda ridning med paradhjälmar, eftersom hjälmarna inte uppfyller ställda säkerhetskrav. Försvarsmakten reagerade med att stoppa användningen av paradhjälmar till häst och ersatte dem med vanliga ridhjälmar i väntan på att säkra paradhjälmar tagits fram.

I en intervju med Officerstidningen uppgav dåvarande regementschefen för Livgardet att ambitionen var att ha en ny paradhjälm redo att användas till starten av årets säsong av beridna vaktparaden, men så blev inte fallet. Enligt major Hans Augustin, regementsceremoniofficer vid Livgardet, beror det på att den ursprungliga lösningen var mer komplex än förväntat.

– Från början tittade vi på möjligheten att ta en befintlig ridhjälm och bygga om till en paradhjälm med plym och pik, men det blev inte bra. Istället har vi tagit fram en helt egen produkt som Försvarsmakten äger designen och konstruktionen till, säger Hans Augustin.

» I stället har vi tagit fram en helt egen produkt som Försvarsmakten äger designen och konstruktionen till «

Den nya hjälmen är snarlik den gamla med plym, pik och märken. Enligt Augustin kommer märkena gå att flytta mellan hjälmarna, möjligen med magneter. Därmed ska kostnaden hållas nere i samband med att hjälmar byts ut.

– En komplett hjälm kommer förmodligen att kosta runt 20 000 kronor med märken och allt. Men enbart hjälmen beräknas hamna på runt 5 000 kronor, säger han.

Hjälmen har tagits fram i ett samarbete mellan Försvarsmakten och företaget Svecon. Nu letar man efter en tillverkare till den nya hjälmmodellen och förhoppningen är att kunna ta hjälmarna i bruk i början av paradsäsongen 2025.

En prototyp av den nya hjälmen har presenterats för berörd personal vid Livgardet, och enligt Hans Augustin har responsen varit odelat positiv.

– Mottagandet har varit överväldigande positivt. Det har nog funnits en rädsla att de nya hjälmarna ska bli något helt annat än de gamla, men så är det inte. Enda skillnaden är att de nya är lite större och att det tillförts ett nackband som förmodligen kommer att vara synligt.

Vad tycker du själv om den nya hjälmen? Är du nöjd?

– Ja, det här är en hjälm jag kan stå för. Jag skulle kunna hoppa upp på en häst i vaktparaden vilken dag som helst med den här hjälmen utan att skämmas, säger Hans Augustin.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Sveriges största krigshistoriepodd med det träffsäkra namnet ”Krigshistoriepodden” släpper nu en bok vars innehåll är mer aktuellt än någonsin. ”Rysslands militära fuckups” är en odyssé genom rysk krigshistoria och sökljuset har riktats mot de misstag som vanligtvis begravs långt utom synhåll.
”Vi ville från början att den skulle heta ’#RysslandLOL’ men att ha en hashtag i titeln fuckar upp allting. Dessutom tyckte inte förlaget att det var lika kul som vi tyckte. Men vi fick ändå in det på omslaget till slut”, säger Per Wallin.

Ni känner säkert igen situationen: En förväntat trevlig middag med kollegor urartar snabbt i hätska diskussioner om huruvida Rommels lärdomar från första världskriget går att applicera i den internationella insatsen i Mali, hur man egentligen borde ha tagit Stalingrad och, mer självklart, hur den egna taktiska briljansen överstiger samtliga bordskamraters kombinerade förmåga.

Fram till för ett par år sedan har dessa diskussioner med få undantag varit reserverad oss i det gröna och marinblå, men sedan hände något som skulle få tingsnotarier, VVS-montörer och undersköterskor att också reflektera över såväl det hemska som det absurda i krig. Precis innan pandemin lamslog världen släppte Krigshistoriepodden sitt första avsnitt och med det fick Sverige en ny lysande stjärna på poddhimlen. Med utmärkelser som Årets Podd 2022 i ryggen tar Per Wallin, Mattis Bergwall och Fredrik Hagelin, männen bakom podden, nu nästa steg med boken ”Rysslands militära fuckups”. 

» Internet är stint av folk som tycker att ryssarna är särskilt hårda och att de kommer att besegra veloursamhällena som är Nordeuropa «

– Internet är stint av folk som tycker att ryssarna är särskilt hårda och att de kommer att besegra veloursamhällena som är Nordeuropa. Man ser hur VDV (ryska luftburna infanteriet) hoppar genom ringar av eld och alla internetapor jublar. Det ryska narrativet har ju handlat om hur man genom ren vilja och självuppoffring besegrade världen. Man talar om européerna istället för Nazityskland till exempel, men Ryssland är en cirkus av ineffektivitet och krigsbrott, där vodka, vrede och virus florerar bland anarkisthordar och bondestyrkor som driver om varandra, säger Mattis Bergwall, en av de tre skaparna till Krigs-historiepodden.

– Vi vill slå hål på myten om den ostoppbara, oövervinneliga krigsmaskinen som väller in i andra länder. Det är en tes vi har drivit så länge i podden att det var naturligt att det också blev temat för boken, säger Fredrik Hagelin

I Rysslands militära fuck-ups ­presenterar Krigshistorie­podden många av de misslyckanden som gjorts under Rysslands tid som stormakt och förklarar vad som kan ­ligga bakom. Med en initierad inblick i både de militärhistoriska och ­politiska faktorerna får vi här följa Rysslands prestation från första världskriget till det aktuella Ukrainakriget.

Själva arbetet med boken var en tämligen smärtfri historia menar de tre. Dels hade de mycket material från arbetet med Krigshistoriepodden, dels hittade de en arbetsgång som fungerade utmärkt.

– Vi randade ner alla kapitel vi ville ha med och så fördelade vi kapitlen mellan oss så att var och en kunde skriva på egen kammare. Det fungerade jättebra, säger Per Wallin.

En av de saker som gjort Krigshistoriepodden till en sådan framgång är den särskilda tonaliteten i podden, en tonalitet som Mattis Bergwall med ett stort mått av självdistans beskriver som ”dräggigt”.

– Vi skriver inte om krig på samma sätt som till exempel Lars Ericson Wolke (professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, reds.anm) utan vi har vår egen tonalitet. Vår grej är ju att vi inte är neutrala utan att vi tycker saker. All annan historieskrivning försöker hålla sig neutral med undantag som att Hitler är en rövhatt men vi tar alltid sida mot flåbusstater. För oss är det viktigt att inte ha ett högstämt tonläge som ger krig legitimitet. Vi lyfter ofta det absurda för att påvisa det hemska i krig, säger Mattis Bergwall.

– Vi har ingen beröringsskräck för något ämne, men det är viktigt att vi tycker att det är kul och kan göra det på vårt sätt. En sak vi gör är att vi borrar ner oss i grejer. I början tog vi upp fyra krig på en timme, nu pratar vi om en enda teknisk innovation i ett visst slag på samma tid. Vi försöker förklara saker på ett engagerat och nördigt sätt som man kan ta med sig tillbaka till sitt kompisgäng, säger Per Wallin.

» Vi har på något sätt vunnit internet när vi kan ha en kanal om Israel och Palestina på Discord och det inte ballar ur. «

Att deras koncept fungerar märks inte minst på den lojala följarskara de har. Krigshistoriepodden finansieras via Patreon där lyssnarna betalar för podden vilket också gör att avsnitten inte behöver avbrytas för annonser. 

– Våra lyssnare är oerhört sköna, avslappnade och härliga. Vi har på något sätt vunnit internet när vi kan ha en kanal om Israel och Palestina på Discord och det inte ballar ur. Samma sak gäller våra fysiska pubhäng som vi anordnar. Många kommer ensamma men går därifrån som vänner. De har en fin gemenskap. Det är också därför några av våra mest lyssnade avsnitt har handlat om manlig psykisk ohälsa och utbrändhet. Vi får fortfarande mejl som rör oss till tårar där lyssnarna öppnar sig och berättar om egna erfarenheter, säger Fredrik Hagelin.

Vad nästa steg blir för Krigshistoriepodden är redan klart. Männen bakom har nämligen precis skrivit på för en uppföljare till ”Rysslands militära fuckups”. I den kommer blickarna att riktas inåt, mot svenska krig och den svenska Försvarsmakten.

– Vi har inte varit i krig på tvåhundra år så egentligen vet vi inte om våra generaler är bra. Vad vi vet är att de inte är fulla och korrupta, säger Mattis Bergwall.

– Feedbacken är ju god internationellt; många har bilden av svenska soldater som samvetsgranna, duktiga och initiativrika. Jag tror att vi faktiskt har en av världens bästa soldatutbildningar där välutbildade tjänstemän har mandat att utbilda som man vill. Det har inga andra länder. Vi ger oss själva inte tillräckligt mycket credd för det, säger Per Wallin.

FAKTA

Krigshistoriepodden består av:

• Mattis Bergwall, utbildad historielärare och genomförd värnplikt på 6:e stadsskyttekompaniet på LG. Programledare på Krigshistoriepodden.

• Per Wallin, journalist och genomförd värnplikt på Amf 1, sedan anställd soldat vid NBG 11 och LedR, och GSS/T vid 12:e motoriserade på LG. Numera helt civil för första gången på tolv år. Programledare på Krigshistoriepodden.

• Fredrik Hagelin, ingenjörsutbildning i medieteknik vid KTH, värnplikt på LedR följt av NBG 11. Klippare och producent av Krigshistoriepodden. 

Krigshistoriepodden listar intressanta slag:

Slaget om Hürtgenskogen, november/december 1944. Monumentalt förlusttungt och otroligt intressant på ett ”skyttekompanier förgås i skogsmiljö”-sätt. Vi har gjort en trilogi om det i avsnitten 153, 155 och 157.

Slaget om Lima Site 85, 10-11 mars 1968. Så oerhört tillfredsställande när specialförband (i detta fall nordvietnamesiska) får lösa uppgifter i mellanstatliga krig, det vill säga ha ihjäl motståndarens tekniker och radarplatser (krig är inte Call of Duty). Avsnitt 161.

Slaget vid Komarow, 30 augusti – 2 september 1920. Det här skulle vi vilja se på film: det största kavallerislaget av polskt kavalleri sedan 1831 och det sista större slaget i Europa där kavalleri användes just som kavalleri och inte som ett sätt att förflytta skyttesoldater. Vi skriver om slaget i boken.

Slaget vid Lund 1676.  Danskjävlarna går på pumpen, Ernst-Hugo vinner och Karl XI gör en Rohans ryttare. Hör mer om detta i avsnitt 42.

Slaget om Galizien 1914. Vill man veta hur charmigt inkompetent Österrike-Ungerns armé och dess generalstabschef Conrad von Hötzendorf faktiskt var så bör man läsa om Galizien 1914. Hör mer i avsnitt 136.

Slaget vid Passchendaele 1917. Det finns i dag en ådra bland brittiska historiker att beskriva första världskriget som meningsfullt och rimligt utkämpat. Passchendaele är ett utmärkt exempel på motsatsen. Hör mer i avsnitt 37.

Slaget vid Buna–Gona 1942. Andra världskrigets absolut vidrigaste stridsförhållanden och ett av världshistoriens gräsligaste slag. Du lyssnar på egen risk på avsnitt 91.

Slaget vid Kursk 1943. Slaget är uttjatat, men att vi fram till år 2000 beskrev det nästan uteslutande via sovjetiska sekundärkällor är högintressant. Hör mer i avsnitt 75.

Anfallet mot H3 1981. Iranska flygvapnet lågflyger längs med irakiska gränsen och smäller en bra bit av irakiska flygvapnet. De lufttankas på vägen. I irakiskt luftrum. Hör mer i avsnitt 51.

Operation Kitona 1996. Rwandiska kommandosoldater genomför en specialförbandsoperation så bananas att DEVGRU önskar att de gjort den. Hör mer i avsnitt 15.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarsmakten döms att betala 37 miljoner kronor i skadestånd för att ha förorenat en vattentäkt i Uppsala med giftiga PFAS-ämnen. Samtidigt uppger myndigheten på sin webbplats att det nu finns metoder för att rena vatten från PFAS.
Försvarsmakten döms till att betala Uppsala vatten 37 miljoner kronor i skadestånd för att ha förorenat en vattentäkt. Utsläppen kunde härledas till Ärna flygfält vid Upplands flygflottilj F 16, där brandskum innehållande PFAS använts.

2012 upptäckte det kommunala vattenbolaget Uppsala vatten höga halter av PFAS-ämnen i Bäcklösa vattenverk. Utsläppen kunde härledas till Ärna flygfält vid Upplands flygflottilj F 16, där brandskum innehållande PFAS använts. Fallet gick vidare till domstol och tisdagen den 9 april i år dömdes Försvarsmakten i mark- och miljööverdomstolen att betala 37 miljoner kronor i skadestånd till Uppsala vatten. Och det här är inte första gången som Försvarsmaktens verksamhet kontaminerat dricksvatten med PFAS. 2013 uppmätte det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik höga halter av PFAS-ämnen i dricksvattnet i Ronneby kommun.

Misstankarna riktades mot försvarets brandövningsplats på Blekinge flygflottilj F 17 och Försvarsmaktens egen utredning visade på höga halter av PFAS i grundvattnet, bland annat på grund av läckage från flygfältet ut i Ronnebyån. Även den gången gick fallet vidare till domstol, men då var det Ronneby miljö och teknik som ställdes till svars för att genom dricksvattnet förgiftat invånarna. Den 5 december 2023 kom Högsta domstolens beslut som gav 154 personer rätt till skadestånd, bland dem 22 barn.

» För Försvarsmaktens del har det bidragit till att flygvapnet i dag har släckmedel utan tillsatt PFAS «

Två veckor innan domen i PFAS-målet i Uppsala, meddelade Försvarsmakten på sin webbplats att det utvecklats metoder för att rena dricksvatten från PFAS. Metoderna har tagits fram inom projektet Testbed PFAS som startade 2020 och som har genomförts i samarbete mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och forskningsinstitutet Rise. Syftet med projektet var att hitta tekniker för att rena mark och vatten från PFAS samt att utvärdera släckmedel utan PFAS. Nu uppger Försvarsmakten i en artikel på sin webbplats att man lycktas ta fram metoder för att rena vatten från PFAS.

– Tack vare en mycket omfattande testverksamhet kan vi nu visa vilka metoder som är både realistiska, hållbara och effektiva för rening av vatten från PFAS-föroreningar. Nu är det dags för alla aktörer som behöver rena vatten att börja använda metoderna, säger Tove Mallin, forskare på Rise och projektledare för Testbed PFAS i artikeln.

Det uppges också att det numera finns fungerande brandsläckskum utan PFAS och som används i Försvarsmakten.

– Projektet har gett ökad kunskap kring PFAS för samhället i stort och för Försvarsmaktens del har det bidragit till att flygvapnet i dag har släckmedel utan tillsatt PFAS, det är ett viktigt och konkret exempel på Försvarsmaktens miljö- och hållbarhetsarbete, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsstabens stödenhet.

FAKTA

PFAS
PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp som omfattar fler än 10.000 ämnen och som kan ge allvarliga hälsoeffekter. Forskningsstudier som genomförts vid Göteborgs universitet av innevånarna i Ronneby efter PFAS-föroreningarna 2013, visar bland annat på förhöjd förekomst av njurcancer och diabetes typ 2.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.