Vem lär vem under en dubbelsidig övning?

Dubbelsidiga övningar kan vara ett fantastiskt verktyg för lärande och har goda förutsättningar att skapa viktiga beteenden. Men som övningar ofta hanteras i dag, där övningsformen genererar en tävlingssituation med en förlorare och en vinnare som ska koras, riskerar man att lära in felaktiga beteenden som saknar relevans i en verklig krigssituation.

Vad lär vi oss på våra övningar? Är det verkligen det vi tror att vi lär oss när vi övar våra förband och använder dubbelsidiga övningar för att utveckla vår förmåga till strid? Eller är det något helt annat? Denna artikel är ett ”snap-shot” från forskning om hur svenska markförband övar. Försvarsmakter runt om i världen använder sig av dubbelsidiga övningar, något som enligt Martin van Crevalds bok – Wargames – har en lång historia. Dubbelsidiga övningar kan spåras tillbaka till långt innan 1600-talet, men dagens moderna övningar introducerades i början på åttiotalet när simulatorer kunde monteras på övningsdeltagarna. Ett syfte som framkommer i van Crevalds bok är att dubbelsidiga övningar ska förbereda soldater och officerare för krig. Dubbelsidiga övningar är den enda existerande formen där förband kan möta och uppleva osäkerhet i stor skala. Det finns en tro på att dagens övningar är verklighetsliknade simuleringar, ett pedagogiskt verktyg som sätter lärandet i fokus. Men det finns en risk att det uppstår en motsättning mellan att vinna och att lära; det är två olika logiker som krockar – göra och reflektera.

Invävt i designen finns det en dysfunktionalitet med flera välkända problem med dubbelsida övningar som: 1) Avsaknaden av autentisitet vilket bidrar till ett felaktigt lärande. 2) Deltagare blir mer intresserade av att vinna övningen än att lära sig utföra det militära arbetet. 3) Svårigheten med att efterlikna stressen som finns i en autentisk situation. 4) Deltagare begränsas av övningsregler som inte finns i en verklig situation. Sammantaget kan detta leda till inbyggda snedvridningar och felaktiga lärandesituationer med dubbelsidiga övningar. 

För att visualisera övningsproblematiken skapade vi en konceptuell modell över hur verkliga förhållanden och övningsförhållande skapar inlärningsproblem.

Figur 1. Övningens svårighetsgrad
En övning med konkreta uppgifter och få interaktioner är enklare att genomföra autentiskt. Exempelvis är det enkelt att öva på att byta en glödlampa i ett kontor, jag kan kontrollera och genomföra alla momenten autentiskt. Genom att tillföra abstrakta uppgifter med många interaktioner är det betydligt svårare att bibehålla autenticismen, som vid en ledningsövning där flera aktörer är spelade. Scenariot är fiktivt för att efterlikna verkligheten och flera aktörer spelas av övningsledningen, till exempel polisen eller representanten från Länsstyrelsen som spelas av övningsledningen utan erfarenhet från den autentiska verksamheten. Trots att alla gör sitt bästa för att efterlikna en verklig situation är övningen en förenkling av situationen som personalen ska förbereda sig inför. Differensen mellan en autentisk situation och övningsförhållandet riskerar att skapa ett oönskat och snedvridet lärande för deltagande personal. Rutiner och regler utvärderas på felaktiga premisser vilket leder till att erfarenheterna som övningen skapade förlorar sitt värde. När begäret ”vinna” tillförs övningen ökar risken för att felaktiga metoder används för att nå övningsframgångar. Jag har identifierat fyra olika situationer som kan uppstå för att tillfredsställa begäret att vinna övningen: 1) Blå sida går utanför övningsområdet för att få taktiska fördelar. 2) Röd sida tar med extra utrustning för att få taktiska fördelar. 3) Förbandsinstruktör hjälper röd sida att få en taktisk fördel. 4) Övningsledningen intervenerar för att stoppa en rörelse för röd sida för att undvika en ofördelaktig situation.

Figur 2. Blå sida går utanför övningsområdet för att få taktiska fördelar

För att nå taktiska fördelar kan en sida välja att gå utanför övningsområdet. Det kan initialt verka som en listig manöver (krigslist). Samtidigt skapar rörelsen en orättvis lärsituation när en part följer övningsbestämmelserna och en annan part väljer att avvika från dem. De metoder och rutiner som inte fungerar i den ojämnbördiga situationen riskerar att omarbetas på felaktiga grunder. Om krigslisten belönas av övningsledning sänder det också signaler till övriga deltagare att det är något positivt och accepterat att bryta mot övningsbestämmelserna.

Figur 3. Röd sida tar med extra utrustning för att få taktiska fördelar
Ett annat exempel är när en sida väljer att ta med sig materiel som inte ingår i förband, som exempelvis extra fordon, elverk eller reservdelar. Enheten får en annan förmåga och tillskansar sig erfarenheter som inte är giltiga i en autentisk situation (samtidigt som, kanske?) erfarenheterna riskerar att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Men vad är erfarenheterna värda?

Figur 4. Förbandsinstruktör hjälper röd sida att få en taktisk fördel
Ytterligare ett sätt att tillskansa sig en taktisk fördel är genom förbandsinstruktörerna. En part får information om den andra partens position genom exempelvis det digitala uppföljningssystemet. Informationen kan även spridas genom ledande frågor. Ska du verkligen vara här? Ska stridsställningen vara riktad åt det här hållet när fienden kommer därifrån? Förbandsinstruktörerna intervenerar i verksamheten och skapar orättvisa förutsättningar. Samtidigt försvåras lärandet av vilka metoder och rutiner som fungerar och vilka som inte fungerar. Vilka erfarenheter kan förbanden ta med sig hem efter övningen?

Figur 5. Övningsledningen intervenerar för att stoppa en rörelse för röd sida för att undvika en ofördelaktig situation
Slutligen kan övningsledningen intervenera i övningen när en sida blir för aggressiv eller får för stora framgångar. Det kan ske genom att övningsledningen spelar in en minering som inte existerat tidigare. Dels tar övningsledningen ett arbetsmiljöansvar för det som sker i den aktuella rörelsen, samtidigt som lärandet omintetgörs. Den planering och kommunikation som eventuellt kunde fallera förblir intakt och bristerna förblir okända för enheten.

Utöver exemplen finns det alltid en risk att deltagare utför olika manipulationer av simulatorerna för att nå taktiska fördelar. Det kan ske till exempel genom att montera utrustningen slarvigt eller medveten nedsmutsning av prismor. Det bakomliggande syftet kan vara att förskansa sig själv fördelar i syfte att vinna striden. Lärandet blir underordnat fixeringen på att vinna. 

En dubbelsidig övning består av minst två deltagande parter, röd sida och blå sida. Utöver deltagarna finns en övningsledning som är delaktig i övningen. Den lärandesituation som uppstår under den dubbelsidiga övningen består av många interaktioner. Röd och blå sida turas om att vara varandras lärare och elev. Blå sidas agerande ska utbilda röd sida i hur striden ska genomföras och tvärtom. Samtidigt är både blå och röd sida lärare för övningsledning och tvärtom.

Figur 6. Lärandeinteraktioner under en dubbelsidig övning
Figur 6 illustrera hur olika interaktioner påverkar de olika parternas lärandemiljö under en dubbelsidig övning. Röd och blå sida är varandras lärare när de interagerar med varandra. När en enhet deltar i en dubbelsidig övning har alla deltagare ett ansvar att utbilda motparten för att vi som helhet ska bli bättre. Samtidigt är övningsledningen lärare och elev i den dubbelsidiga övningen, övningsledningens interventioner blir lärtillfällen för deltagarna och reaktionerna blir lärtillfällen för övningsledningen.

Utformningen av övningen stimulerar begäret att vinna vilket möjliggörs av simulatorerna. Övningsutformningen skapar två konfliktande motiv, vinna och lära. När simulatorerna används i övningen tillförs ett värde till, att lösa uppgiften. Värdet blir möjlighetsskapande för olika initiativ och handlingar. Kombinationen gör det möjligt för deltagarna att omsätta abstrakta tankar till konkreta åtgärder. Det som blir viktigt är övningsresultatet, vem blev övningens vinnare och förlorare. Genom att kartlägga övningen med hjälp av aktivitetsteori kan motsättningarna förstås. Övningsresultatet formar aktiviteterna som ingår i övningen och verktyg, regler och befattningar som inte stödjer skapandet av övningsresultatet upplevs hindrande. Motiven vinna och lära samverkar med simulatorerna när de används i tävlingsformen (dubbelsidig övning). För att neutralisera hindrande aktiviteter använder övningsdeltagare frasen ”kriget krav”. Genom att rättfärdiga beslut med ”krigets krav” kan fokus ändras från misstaget eller säkerhetsbristen till den egenkonstruerade livsnödvändigheten. Frasen ”krigets krav” kan även indikera att soldater och officerare hamnat i ”gamer mode”, ett tillstånd där deltagande personal lever sig in i övning vilket medför att det fiktiva scenariot blir viktigare än världen utanför scenariot; ”Varför är du här och inspekterar säkerhet när det är krig?”. Men det kan även innebära att deltagare hamnar i handgemäng med motparten för att uppnå den taktiska övningsuppgiften. När deltagarna blir överraskade i scenariot agerar de utefter inlärda handlingslogiker. 

» Officerare säger ofta att de vill öva realistiskt men vid större dubbelsidiga övningar verkar de inte vilja ha autenticism. «

Den dubbelsidiga övningen är ett fantastiskt lärandeverktyg och följer till del den vetenskapliga forskningen bakom interventioner. Övningen har alla förutsättningar att skapa beteenden som är viktiga och goda. Det ställer också krav på oss att introducera rätt förutsättningar i övningen och premiera de åtgärder som leder fram till det vi efterfrågar. Officerare säger ofta att de vill öva realistiskt men vid större dubbelsidiga övningar verkar de inte vilja ha autenticism. Vissa områden exkluderas och genomförs innan övningen, de tonas ner eller genomförs inte alls som till exempel arbetsmiljö, elsäkerhet, brandsäkerhet, logistik, indirekt eld, markägarkontakter, miljö, personalhantering, vakanser med mera. Vilket lärande skapas av att förband lär sig manövrera och strida i en icke autentisk situation?  Det medför en stor risk för deltagande enheter. När den autentiska stridssituationen uppstår vet vi inte om våra taktiska kunskaper är tillämpbara. Att lära om något som blivit fel är ofta en svår och tidskrävande process. Våra kunskaper som skapats genom flera år av återkommande övningar kommer inte vara möjliga att radera eller förändra med en kort kurs innan den verkliga striden. Förmågan att reflektera över vad vi gör under övningar blir viktig först när vi är medvetna om vad det är för kunskap och beteende vi vill skapa. 

Utifrån mina observationer finns det en funktion som i dag har bäst förutsättningar för ett autentiskt lärande, nämligen övningsledningen. Genom planeringen och genomförandet av övningen kan övningsledningen om den reflekterar över vad de har genomfört, skapa goda möjligheter till lärande. Men det goda lärandet som finns borde inte kastas bort på övningsledning utan istället omhändertas av en autentisk stab, till exempel en stridskrafts- eller brigadstab. Övningsledningen skulle kunna ersättas med en autentisk stab som genomför planeringen och sedan följer upp hur planen faktiskt utfördes av övningsdeltagarna. 

martin.schuler@fhs.se
Martin Schüler, major och disputerade nyligen med en avhandling om säkerhetsklimat och lärande i Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Svenska SoldF har översatts till ukrainska. Bakom initiativet står Daniel Smith, kapten i armén och doktorand vid Försvarshögskolan. Han har varit projektledare för en projektgrupp som har översatt boken ”Soldaten i fält”. Nu ska den delas ut till ukrainska soldater.

”Soldaten i fält” har översatts till ukrainska och börjat delats ut till ukrainska soldater. ”Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland”, säger Daniel Smith, initiativtagare till projektet.

Soldaten i fält, SoldF, innehåller anvisningar och råd för soldatens uppträdande både på och utanför stridsfältet. Den ger grundläggande kunskaper som alla soldater måste ha och är utformad så att självstudier underlättas. SoldF är därför en utmärkt soldatmanual, menar kapten Daniel Smith.

Vid sidan av doktorandstudierna vid Försvarshögskolan har han de senaste månaderna varit projektledare för en volontärgrupp som har översatt SoldF till ukrainska. Idén till projektet fick han efter att ha talat med svenska volontärer som utbildar ukrainska medborgare i militär grundutbildning på plats i Ukraina.

– I utbildningen använder sig de svenska instruktörerna av det som står i SoldF. Jag fick höra av några instruktörer att flera ukrainska soldater uttryckt att de var intresserade av att få boken översatt så att de själva kan ta del av innehållet. Det var så jag kom på idén att starta projektet med att översätta boken, säger Daniel Smith och fortsätter:

– Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. Det känns bra att kunna vara med och bidra till att några liv kanske kan räddas.

» Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. «

Vad gör SoldF användbar?

– Den är allomfattande och täcker in väldigt många olika delar. Den är bra utformad och har en stor mängd bilder och illustrationer som gör den väldigt pedagogisk. SoldF har en stor bredd på innehållet och ger inte bara kunskap om hur strid går till utan också hur man ska äta och ta hand om fötterna. För att fungera som en soldat behövs inte så mycket mer än det grundläggande. SoldF gör inga anspråk på att ge mer än just det.

I december gick Daniel Smith ut med en efterlysning på Facebook och sökte efter frivilliga med språkkunskaper i ukrainska som ville engagera sig i översättningen.

– Det var många som ville hjälpa till. Jag har fördelat ut olika delar av översättning till volontärerna.

Han lyfter särskilt fram förvaltare Jan Almgård vid Ledningsregementet som har varit en nyckelperson i projektet och agerat som huvudöversättare och sakkunnig. Almgård kan ukrainska, har tjänstgjort som observatör i Ukraina och har lång erfarenhet av att utbilda soldater i Försvarsmakten.

– Almgård granskar de viktigaste kapitlen för att se till att allt blir rätt. Det är många facktermer och begrepp som måste bli korrekta. Han har sett till att bokens innehåll blir användbart för ukrainska soldater.

Fyra månader efter att projektet drog i gång är nu den ukrainska utgåvan av SoldF färdig. Hittills finns boken tillgänglig i en digital version. Den kommer också i närtid att tryckas och ska delas ut som tryckt publikation till de ukrainska soldater som utbildas inom ramen för Operation Interflex. Därefter kommer ytterligare en upplaga av boken att tryckas och skickas ner till de soldater som utbildas på plats i Ukraina.

» För att fungera som en soldat behövs inte så mycket mer än det grundläggande. SoldF gör inga anspråk på att ge mer än just det. «

Fyra månader efter att projektet drog i gång är nu böcker ur första provtrycket av SoldF färdiga och på plats i Ukraina.

Projektet har drivits helt ideellt. För finansiering av tryck står Arméstaben och Rikshemvärnsstaben för. Försvarsmaktens publikationsavdelning vid Markstridsskolan gav tidigt tillåtelse till projektgruppen att genomföra översättningen och bidrog med hjälp vad gäller de upphovsrättsliga bitarna, berättar Daniel Smith.

– Jag vill verkligen lyfta fram alla som varit med och bidragit till projektet. Jag kan inte ukrainska. Projektet har koordinerats och projektletts av mig, men det är alla frivilliga volontärer som har gjort jobbet.

Vad har du fått för reaktioner från ukrainare om detta projekt?

– I Ukraina har responsens varit väldigt fin. Många har blivit intresserade och jag har fått förfrågningar från människor som vill ha den. En ukrainsk mekaniserad brigad har också aviserat att de vill trycka en egen upplaga av boken, säger Daniel Smith. 

Här finns den ukrainska versionen av SoldF digitalt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I februari tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU. I Försvarsmakten kommer uniformen att ha benämningen markstridsuniform 24 (MSU/24). Officerstidningen har fått en presentation av det nya uniformssystemet på Försvarets materielverk.

Det är lite av en raritet som vi får ta del av i konferensrummet på Försvarets materielverk, FMV, i Stockholm i början av maj. Än så länge finns det nämligen bara ett enda referensexemplar av uniformen.

– Vi har börjat få delleveranser av enstaka plagg i systemet, men uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit, säger Maria Nilsson, projektledare för soldatutrustning på FMV. 

Storlekssystemet i markstridsuniform 24 kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan. 

– Det är nytt. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd, säger Maria Nilsson.

» Uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit. «

Underdelarna utgår från beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ. 

– Ett av ”skall-kraven”, det vill säga de krav som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla, är att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militära aktiviteter, säger Maria Nilsson, och berättar att man vid utvärderingen av uniformen lagt extra fokus på detta och att Sverige lade till en ytterligare vecka av tester för att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män. 

Systemets olika delar har testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där man använde system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. Soldaterna som deltog fick svara på regelbundna enkäter under testets gång. 

Delar som ingår i markstridsuniform 24-systemet:

Stridsjacka
Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Stridsjackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa. 

Stridsbyxa
Stridsbyxan har påsydda knäskydd. Även löstagbara knäskydd ingår och byxan har särskilda stroppar för att man ska kunna reglera nivån på knäskydden. I midjan finns kardborreknäppning med reglage för att den ska kunna anpassas utifrån midjemåttet. 

På byxans bakdel finns en ”dragspelsfunktion” för att byxan inte ska hasa när man sitter på huk. Den har även en reglering vid smalbenen för att byxan ska kunna justeras efter behov. 

Stridsskjorta
Stridsskjortan är tillverkad av mjuk och följsam jersey på bålen och samma tyg på ärmarna som stridsjackan. 

Bältet
Är justerbart och kan flyttas mellan alla ingående byxor. Till systemet finns också hängslen som kan användas till samtliga byxor som ingår. 

Underkläder
Underkläderna är tillverkade i 100 procent merinoull av ett norskt företag som tillverkar plaggen i Estland och Lettland. Tack vare den höga ullhalten behöver plaggen inte tvättas lika ofta och har en svalkande effekt när det är varmt, och en värmande effekt när det är kallt.  

Underkläderna finns både som trosa och kalsong.

BH
BH:n är av modell dubbelfodrad sporttopp. Tillverkad av 100 procent merinoull och storleksanpassad efter längd och bröstvidd. 

Ulltröja och ullbyxor
Ullbyxorna och ulltröjan är tillverkade av Woolpower i Östersund och har högre ullhalt än de ullkläder som tidigare ingick i systemet. Ulltröjan finns i såväl halfzip som fullzip, det vill säga med dragkedja i kragen, alternativt hela vägen ner. Undertröjan är sömlös och har ullfrotté på insidan.

Undertröja och byxa med nätdetalj
Nätbrynjan och nätbyxan fungerar som luftiga underställ och transporterar fukt och isolerar värme. 

Skaljacka och skalbyxa
Skaljackan och skalbyxan är både vind- och vattentäta. 

Värmejackan
Värmejackan finns i två varianter, lätt och tjock. Den tjocka jackan som man bär ytterst har dragkedjor för att kunna expanderas beroende på hur mycket plagg man har under.

Värmebyxa
Värmebyxan finns i två varianter, lätt och tjock. Värmebyxan har dragkedjor i sidan för att de ska vara lätta att ta av och på. Den har en högre bakdel och är justerbar i midjan. Byxan är i ett gore-tyg, som bevarar värmen längre. 

Snöjacka
Jackan har dragkedjor för att kunna komma åt underliggande fickor och för att reglera ventilation. Kamouflagemönstret på snökläderna har nya inslag av grått.

Snöbyxor
Snöbyxan har fickor fram med särskild knäppning i stället för kardborreband – under testerna visade det sig nämligen att det fastnade snö i kardborrebanden. De har rejäla knappar för att det ska vara möjligt att knäppa och knäppa upp ficklocken utan att behöva ta av vantarna. 

Ficklocken är högre och rejälare än tidigare för att det inte ska komma in snö. 

Fickor
De flesta av uniformens fickor har stroppar invändigt så att man kan hänga fast till exempel kompass och nycklar. 

Reparationskit
Ett reparationskit med till exempel laglappar ingår för att soldaten själv ska kunna utföra enklare reparationer. 

Mönstret
Uniformssystemet har tre olika konfigurationer: europeisk med extra tillägg för sträng kyla, djungel och öknen. 

Det svenska mönstret är något mindre än tidigare och har tre kronor integrerat. Det är numera ett mönsterskyddat kamouflage.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I den nya podden ”I rikets tjänst” får lyssnarna ta del av utlandsveteraners erfarenheter. ”Podden skapades för att sticka hål på myterna som finns om utlandsveteraner. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraners berättelser ta plats i det offentliga samtalet”, säger producenten Mikael Wallentin Åström, vid Försvarsmaktens Veterancentrum.

”Försvarsmakten kan inte alltid visa vår verksamhet av praktiska skäl eller av sekretess, men vi kan ofta prata om den till stora delar, vilket poddformatet löser”, säger Mikael Wallentin Åström.

På enskild insats i fredens tjänst”, ”När krigaridentiteten tar över” och ”Hemmahjältar och utlandsveteraner”. Det är namnen på tre av avsnitten i podden ”I rikets tjänst”, som släpptes i början av april.

– ”I rikets tjänst” ska fördjupa frågan hur Försvarsmakten låter Sverige leva i fred. Det innebär att vi fördjupar hur våra utlandsveteraner och Försvarsmaktsanställda jobbar för det ändamålet varje dag, antingen utomlands eller i riket, säger Mikael Wallentin Åström vid Försvarsmaktens veterancentrum, producent och initiativtagare till podden, och själv utlandsveteran med flera utlandsinsatser i bagaget.

Podden är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och Operativa kommunikationsförbandet, OPKOMM, i Enköping. 

– Jag vände mig till mina chefer med mitt förslag om podden. Hur kan vi få ut information om utlandsveteraner och samtidigt sticka hål på myterna? Cheferna på både Veterancentrum och OPKOMM var positiva till att göra en podd och sa att det var självklart att vi skulle göra det här. Inspelningarna påbörjades i höstas, säger han.

» Hur kan vi få ut information om utlandsveteraner och samtidigt sticka hål på myterna? «

Utöver Mikael Wallentin Åström, som även är reservofficer vid Operativa kommunikationsförbandet, har en grupp anställda vid OPKOMM ingått i produktionen. Mikael är tillsammans med Jenny Jemtå Sjöfrid programledare i podden.

I fem avsnitt får lyssnarna ta del av några utlandsveteraners erfarenheter och insikter före, under och efter insatsen. Utöver det fördjupas ett antal olika teman och aspekter av utlandstjänstgöring, exempelvis den militära identiteten, hur meriter från en utlandsinsats står sig på den civila arbetsmarknaden och hur det är att vara anhörig till någon som är på insats.

”Vi har fått positiv respons från utlandsveteraner som lyssnat på podden. Vi har också sett att det finns tre avsnitt som sticker ut vad gäller antalet lyssningar. Det är anhörigperspektivet, krigaridentiteten och sedan avsnittet om enskild insats”, säger Mikael Wallentin Åström.

En viktig målsättning med ”I rikets tjänst” har varit att slå hål på myter som finns om utlandsveteraner, förklarar Mikael Wallentin Åström.

– Jag är ganska trött på rapporteringen i media, och även inom Försvarsmakten till viss del, där vi ofta pratar om våra utlandsveteraner men inte med dem och deras anhöriga. Det handlar om att ge dem en röst i rummet. Det vill vi göra i den här podden.

» Vi har tittat på vad vi sett i media och hur man rapporterar kring utlandsveteraner. Var finns de största missförstånden? «

Vilka myter finns det om utlandsveteraner?

– Ett exempel är den psykiska ohälsan, där allmänhetens bild ofta är att det är många utlandsveteraner som mår psykiskt dåligt. Det finns de som mår dåligt, och de ska få hjälp och stöd, men det finns också många som mår bra. Utlandsveteraner mår i regel bättre än befolkningen i övrigt. Det var en sådan myt vi ville slå hål på, säger han och fortsätter:

– Varje avsnitt har som angreppspunkt att försöka lösa ett tankeproblem. Vi har tittat på vad vi sett i media och hur man rapporterar kring utlandsveteraner. Var finns de största missförstånden? Var finns myterna? Hur kan vi gestalta det här? Varje avsnitt utgår också från Försvarsmaktens uppdrag till Veterancentrum.

Vad hoppas ni att podden ska bidra med?

– Podden skapades för att sticka hål på myterna. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraner ta plats i det offentliga samtalet. Att berättelserna från våra utlandsveteraner ska ta plats vid fikabordet på jobbet, hemma och på AW:n. där de som lyssnat kan reflektera kring avsnittens innehåll, säger Mikael Wallentin Åström och tillägger:

– Vi är 54 000 nu levande utlandsveteraner som bär på dessa unika erfarenheter. Berättelserna fortsätter. Jag hoppas att podden skapar samtal kring hur vi kan bidra efter våra tjänstgöringar.

Podden finns att lyssna på här. Bakom produktionen står Mikael Wallentin Åström, Jenny Jemtå Sjöfrid, Christoffer Harborg, Johan Ahlberg och Sefania Mohja vid Operativa kommunikationsförbandet.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post