Senast publicerat
Senast publicerat:

Transport av stora patientflöden övas under Sjukvårdsövning 25

Transport av skadade med tåg, ökad interoperabilitet och kapacitet att hantera patientflöden med flera tusentals skadade. Den här veckan går Sjukvårdsövning 25, som genomförs och leds av Försvarsmedicincentrum, in i sitt totalförsvarsskede.

Maria Widehed
Sjukvårdsövning 25 är en totalförsvarsövning som syftar till att öva på att ta hand om och transportera stora flöden av patienter.

Foto: Gustaf Rydelius/Försvarsmakten.

Oroligheter i Baltikum har orsakat flyktingströmmar till Gotland. Sjukvården blir överbelastad och man begär stöd från Försvarsmakten som understödjer den civila sjukvården och evakuerar till östkusten. Det är scenariot för Sjukvårdsövning 25 som under vecka 19 går in i sitt totalförsvarsövningsskede.

– Det handlar om att öva på att ta hand om stora patientflöden. Vi övar konceptutveckling, säger fanjunkare Mikael Jakobsson, biträdande övningsledare tillika planeringsansvarig.

Sjukvårdsövning 25 genomförs i olika skeenden under vecka 17 till 21 i Västerviks kommun, Kalmar län. Övningen genomförs och leds av Försvarsmedicincentrum, FörmedC, och är slutövning för förbandets värnpliktiga.

Under de första två veckorna har funktion med sjuktransport övats. Den här veckan genomförs övningen med delar ur det civila försvaret; kommun, region, länsstyrelse och polis. Tillsammans övar man på att ta hand om och transportera stora flöden av patienter och skadade.

– I scenariot den här veckan har patienter och skadade evakuerats från Gotland och anlänt till kaj i Västervik. Vi förflyttar med helikopter och markgående fordon. Med tåg får vi möjlighet att öva lastning, transport och vård av liggande patienter på bår. Vi kommer även att ha en uppsamlingsplats vid en flygplats där vi kan fingera lastning på flygplan, säger Mikael Jakobsson.

Övningen genomförs i Västervik på grund av ortens geografiska placering och tillgång till lämplig infrastruktur i form av hamn, flygplats, järnväg och sjukhus. Den geografiska närheten till Gotland och Baltikum samt att Sverige nu är medlem i Nato gör också Västervik till en lämplig övningsplats.

Sjukvårdsövning 25.

"Vi förflyttar med helikopter och markgående fordon. Med tåg får vi möjlighet att öva lastning, transport och vård av liggande patienter på bår", säger fanjunkare Mikael Jakobsson, biträdande övningsledare.

Foto: Erik Westberg

Men Mikael Jakobsson betonar att erfarenheterna är applicerbara på andra platser, exempelvis i andra Natoländer. Totalförsvarsfokuset har blivit ännu viktigare efter inträdet i Nato eftersom ett av alliansens baskrav är att sjukvården ska kunna hantera stora mängder sjuka och skadade under längre perioder, och konceptutvecklingen under övningen baseras på Natos Patient Flow Management.

Liknande läsning:

– I väntan på att Natos ”capability targets” förmedlas så vet vi att det är viktigt att vi lär oss hantera stora patientflöden. Det blir god chans att öva detta även under Aurora 26.

Planeringen inför årets övning startade i maj 2024 med en första rekognosering. Det är femte året i rad som Mikael Jakobsson är planeringsansvarig.

– Det är en viktig tid för övning. Förbandets arv härstammar från fältsjukhusen som togs fram för internationell beredskap, dessa transformeras nu mot att kunna jobba mot det nationella försvaret, säger han. 

Vi är duktiga på hantverket, men vi måste öva vår personal på att tänka utanför boxen, utanför sin komfortzon och mer modulärt.

Under Aurora 23 övade förbandet med stationära fältsjukhus i Eksjö.

– Men nu tittar vi på modulära system anpassat till nya uppgifter. Under Sjukvårdsövning 24 gjorde vi detta i liten skala i Kungälv. Vi övade hela sjukvårdskedjan, från skadeplats, via en brittisk förbandsplats in till operationsbordet på Kungälvs sjukhus. Nu handlar det om en större mängd patienter, men samma flöden.

Mikael Jakobsson

Mikael Jakobsson

Biträdande övningsledare Sjukvårdsövning 25

Vilka erfarenheter tar du med dig från 2024?

– Vi är duktiga på hantverket, men vi måste öva vår personal på att tänka utanför boxen, utanför sin komfortzon och mer modulärt. Vi måste också samöva mer med andra förband och på att lösa uppgifter med stående medel.

Vilken är den största utmaningen i år?

– Att få ihop alla delar i totalförsvaret, i många avseenden talar vi olika språk. En lärdom från 2024 är att när Försvarsmakten säger sjuktransportledning så menar vi att leda alla sjuktransporter, även ambulans. I det civila leds ambulans av SOS Alarm, men det gör inte sjuktransporten. Att kunna samordna alla dessa delar är helt avgörande.

Efter veckans totalförsvarsövning återstår för förbandet att gruppera fältsjukhus i befintlig byggnad. Förra årets tältmiljö är utbytt till utdömd och rivningsbeslutad infrastruktur.

– Jag har riktigt roligt på jobbet, såhär har vi inte övat sedan kalla krigets dagar och det är en mycket viktig form av konceptutveckling som just nu pågår, säger Mikael Jakobsson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: