Senast publicerat
Senast publicerat:

Transport av stora patientflöden övas under Sjukvårdsövning 25

Transport av skadade med tåg, ökad interoperabilitet och kapacitet att hantera patientflöden med flera tusentals skadade. Den här veckan går Sjukvårdsövning 25, som genomförs och leds av Försvarsmedicincentrum, in i sitt totalförsvarsskede.

Maria Widehed
Sjukvårdsövning 25 är en totalförsvarsövning som syftar till att öva på att ta hand om och transportera stora flöden av patienter.

Foto: Gustaf Rydelius/Försvarsmakten.

Oroligheter i Baltikum har orsakat flyktingströmmar till Gotland. Sjukvården blir överbelastad och man begär stöd från Försvarsmakten som understödjer den civila sjukvården och evakuerar till östkusten. Det är scenariot för Sjukvårdsövning 25 som under vecka 19 går in i sitt totalförsvarsövningsskede.

– Det handlar om att öva på att ta hand om stora patientflöden. Vi övar konceptutveckling, säger fanjunkare Mikael Jakobsson, biträdande övningsledare tillika planeringsansvarig.

Sjukvårdsövning 25 genomförs i olika skeenden under vecka 17 till 21 i Västerviks kommun, Kalmar län. Övningen genomförs och leds av Försvarsmedicincentrum, FörmedC, och är slutövning för förbandets värnpliktiga.

Under de första två veckorna har funktion med sjuktransport övats. Den här veckan genomförs övningen med delar ur det civila försvaret; kommun, region, länsstyrelse och polis. Tillsammans övar man på att ta hand om och transportera stora flöden av patienter och skadade.

– I scenariot den här veckan har patienter och skadade evakuerats från Gotland och anlänt till kaj i Västervik. Vi förflyttar med helikopter och markgående fordon. Med tåg får vi möjlighet att öva lastning, transport och vård av liggande patienter på bår. Vi kommer även att ha en uppsamlingsplats vid en flygplats där vi kan fingera lastning på flygplan, säger Mikael Jakobsson.

Övningen genomförs i Västervik på grund av ortens geografiska placering och tillgång till lämplig infrastruktur i form av hamn, flygplats, järnväg och sjukhus. Den geografiska närheten till Gotland och Baltikum samt att Sverige nu är medlem i Nato gör också Västervik till en lämplig övningsplats.

Sjukvårdsövning 25.

"Vi förflyttar med helikopter och markgående fordon. Med tåg får vi möjlighet att öva lastning, transport och vård av liggande patienter på bår", säger fanjunkare Mikael Jakobsson, biträdande övningsledare.

Foto: Erik Westberg

Men Mikael Jakobsson betonar att erfarenheterna är applicerbara på andra platser, exempelvis i andra Natoländer. Totalförsvarsfokuset har blivit ännu viktigare efter inträdet i Nato eftersom ett av alliansens baskrav är att sjukvården ska kunna hantera stora mängder sjuka och skadade under längre perioder, och konceptutvecklingen under övningen baseras på Natos Patient Flow Management.

Liknande läsning:

– I väntan på att Natos ”capability targets” förmedlas så vet vi att det är viktigt att vi lär oss hantera stora patientflöden. Det blir god chans att öva detta även under Aurora 26.

Planeringen inför årets övning startade i maj 2024 med en första rekognosering. Det är femte året i rad som Mikael Jakobsson är planeringsansvarig.

– Det är en viktig tid för övning. Förbandets arv härstammar från fältsjukhusen som togs fram för internationell beredskap, dessa transformeras nu mot att kunna jobba mot det nationella försvaret, säger han. 

Vi är duktiga på hantverket, men vi måste öva vår personal på att tänka utanför boxen, utanför sin komfortzon och mer modulärt.

Under Aurora 23 övade förbandet med stationära fältsjukhus i Eksjö.

– Men nu tittar vi på modulära system anpassat till nya uppgifter. Under Sjukvårdsövning 24 gjorde vi detta i liten skala i Kungälv. Vi övade hela sjukvårdskedjan, från skadeplats, via en brittisk förbandsplats in till operationsbordet på Kungälvs sjukhus. Nu handlar det om en större mängd patienter, men samma flöden.

Mikael Jakobsson

Mikael Jakobsson

Biträdande övningsledare Sjukvårdsövning 25

Vilka erfarenheter tar du med dig från 2024?

– Vi är duktiga på hantverket, men vi måste öva vår personal på att tänka utanför boxen, utanför sin komfortzon och mer modulärt. Vi måste också samöva mer med andra förband och på att lösa uppgifter med stående medel.

Vilken är den största utmaningen i år?

– Att få ihop alla delar i totalförsvaret, i många avseenden talar vi olika språk. En lärdom från 2024 är att när Försvarsmakten säger sjuktransportledning så menar vi att leda alla sjuktransporter, även ambulans. I det civila leds ambulans av SOS Alarm, men det gör inte sjuktransporten. Att kunna samordna alla dessa delar är helt avgörande.

Efter veckans totalförsvarsövning återstår för förbandet att gruppera fältsjukhus i befintlig byggnad. Förra årets tältmiljö är utbytt till utdömd och rivningsbeslutad infrastruktur.

– Jag har riktigt roligt på jobbet, såhär har vi inte övat sedan kalla krigets dagar och det är en mycket viktig form av konceptutveckling som just nu pågår, säger Mikael Jakobsson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: