Senast publicerat
Senast publicerat:

Officersförbundet: ”Avbryt de tvingande omgaloneringarna”

Mot bakgrund av det rådande omvärldsläget och Sveriges kommande inträde i Nato har Officersförbundet uppmanat Försvarsmakten att avbryta de tvingande omgaloneringarna av NBO-officerare. "Just nu behövs varenda yrkesofficer", säger förbundsordförande Lars Fresker.

Cecilia Gustafsson
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Artikel från Officersförbundet.

Det är krig i Europa, Försvarsmakten ska växa och Sverige ska gå in i Nato – just nu behövs varenda yrkesofficer. Det är helt enkelt inte läge att fortsätta tvinga människor att byta personalkategori mot deras vilja och riskera att de lämnar Försvarsmakten, säger Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker och fortsätter:

– Dessutom är processen i sig oerhört resurskrävande, upp mot 300 individuella MBL-förhandlingar kan komma att behöva genomföras innan jul och så eventuella förhandlingar i Arbetsdomstolen efter det. Officersförbundet har därför uppmanat Försvarsmakten att låta bytena vara fortsatt frivilliga.

Det var i maj 2021 som överbefälhavaren beslutade om att en gång för alla implementera flerbefälssystemet som infördes 2008. Beslutet innebär att yrkesofficerare utbildade i det tidigare NBO-systemet och som inte uppnått major/örlogskaptens grad eller högre ska byta personalkategori (omgaloneras) från officer till specialistofficer och bli översergeant eller fanjunkare senast den 1 januari nästa år.

» Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. «

Redan när flerbefälssystemet infördes 2008 rekommenderade Officersförbundet att byte av personalkategori skulle vara frivillig och det rådet återupprepades i fjol när väl arbetstagarorganisationerna blev insläppta i processen. Inför beslutet genomförde förbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering, inte minst för att det riskerar att skada trovärdigheten för trebefälssystemet.

– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi krävde därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning var man väldigt ivrig med att få det här på plats.

Officersförbundet har också, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att det kan vara tillåtet men varje fall måste prövas individuellt, ytterst genom MBL-förhandlingar för de medlemmar som inte frivilligt vill låta sig omgaloneras.

» Vi vet att det finns mycket dugliga yrkesofficerare som slutat i Försvarsmakten på grund av det här beslutet. «

– Våra beräkningar visar på att det kan bli upp mot 300 sådana förhandlingar som ska genomföras runt om på förbanden. Om man inte blir enig blir det dessutom nya förhandlingar mellan oss på central nivå och förbanden. Vi har dessutom varit tydliga med att vi kommer driva det här till Arbetsdomstolen om så krävs. Det suger enormt mycket kraft och vi vet att det finns mycket dugliga yrkesofficerare som slutat i Försvarsmakten på grund av det här beslutet. Det är sorgligt i de här tiderna när det råder stor befälsbrist och varenda yrkesofficer behövs.

Liknande läsning:

Lars Fresker har personligen kontaktat Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och förbundet har också meddelat sin inställning på flera samverkansmöten mellan Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna. Förslaget från förbundets sida är att fortsatt frivillighet ska råda och att de som inte byter personalkategori behåller sin grad fram till dess att de lämnar Försvarsmakten genom till exempel pension.

– Vill man särskilja dem kan man göra det på något sätt med en markering i system PRIO. Nyttan, i en tid när krig råder i Europa, med att inte tvinga dem att byta personalkategori kommer vida överstiga den administrativa korrektheten, säger Lars Fresker.  

Under sommaren har Officersförbundet avslutat ett tiotal tvister med Försvarsmakten, vilket innebär att medlemmar har fått drygt 250 000 kronor i ersättningar. Officersförbundet har också fått drygt 80 000 kronor i skadestånd. Trots detta återstår ett stort antal tvister att förhandla.

Cecilia Gustafsson
Istock
Let's join forces and claim greater successes

Försvarsmakten har brutit mot flera kollektivavtalet bland annat arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet och utlandsavtalet och har därför fått betala ut ersättningar och skadestånd till medlemmar och förbundet. 

  • Vid Ledningsregementet har sju medlemmar inte fått ersättning för utebliven veckovila. Efter avslutad tvisteförhandling har Försvarsmakten därför betalat ut sammanlagt 219 007 kronor till de sju medlemmarna och 5 000 kronor till Officersförbundet. Ledningsregementet har också genom att inte fastställa eller förhandla arbetstidslistor för ett stort antal medlemmar begått avtalsbrott. Officersförbundet har därför fått 10 000 kronor i skadestånd.
  • En medlem vid K 3 fick felaktig information om ersättningar i samband med internationell tjänstgöring. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 20 000 kronor i ersättning.
  • En medlem vid F 21 fick inte rätt ersättning vid tjänsteresa. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 10 815 kronor i ersättning. En annan medlem vid F 21 arbetade 12 dygn i sträck, men fick inte ersättning för detta. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 1 000 kronor i ersättning.

» Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut.«

Sju avslutade tvisteförhandlingar rör arbetstidsavtalet. Enligt avtalet får arbetstagaren beordras max 50 timmar jour per månad eller max 150 timmar jour under tre på varandra följande månader, max 1 000 timmar i beredskap per år och max 50 timmar övertid per månad eller 200 timmar övertid på ett år. 

  • Vid F 7 har fyra tvisteförhandlingar om brott mot arbetstidsavtalet genomförts. Två medlemmar har tvingats vara i jour drygt 150 timmar respektive knappt 50 timmar mer än tillåtet under en månad. En fjärde medlem har beordrats att arbeta mer övertid och en tredje medlem har beordrats att göra mer i beredskap än vad som är tillåtet. Två andra medlemmar har också beordrats att göra för mycket jour. En av dessa gjorde 137 timmar mer under en månad och den andra gjorde 59 timmar mer under tre månader än tillåtet. Sammanlagt har Officersförbundet fått 26 000 kronor i skadestånd.
  • Vid Marinstaben har en medlem blivit beordrad att arbeta 61 timmar mer i övertid under året än vad som är tillåtet. Officersförbundet fick 5 000 kronor i skadestånd. Marinstaben har också beordrat en medlem att göra 540 timmar mer i beredskap än vad som är tillåtet. Officersförbundet har därför fått 5 000 kronor i skadestånd. 
  • Fem medlemmar vid Amf 1 har beordrats att arbeta mer jour och övertid under ett år än vad som är tillåtet. De hade arbetat mellan 934 timmar och 1010 timmar, men avtalet tillåter max 900 timmar övertid/jour. Officersförbundet fick skadestånd om 10 000 kronor för avtalsbrotten.

– Vi har haft och kommer fortsätta att ha tvister rörande arbetstidsavtalet för att Försvarsmakten ofta utnyttjar våra medarbetare långt över vad som är tillåtet. Jag kan inte låta bli att reflektera över vilka andra avtal, regler, lagar och förordningar som inte följs i Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

Officersförbundet har också tvisteförhandlat för några medlemmar med löneskulder med resultat att någon skuld justerats nedåt och andra har fått avbetalningsplaner. 

– Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut. Erfarenheten är att medlemmen har rapporterat rätt närvaro men cheferna gör inte sitt jobb i Prio. Tyvärr är det ofta medlemmar i officersprofessionen som inte följer kollektivavtalen eller hanterar löneunderlag fel. Jag citerar skriften Vår militära profession ”Officersprofessionen är också förknippat med arbetsgivarrollen, vilket ställer krav på ett arbetsgivaransvar där man måste ha kunskap om och ta hänsyn till de lagar, förordningar, avtal och bestämmelser som berör verksamheten.” Det är dags för reflektion om vad det innebär att vara medlem i officersprofessionen, säger Peter Löfvendahl. 

Ur arkivet: