Senast publicerat
Senast publicerat:

Officersförbundet: ”Avbryt de tvingande omgaloneringarna”

Mot bakgrund av det rådande omvärldsläget och Sveriges kommande inträde i Nato har Officersförbundet uppmanat Försvarsmakten att avbryta de tvingande omgaloneringarna av NBO-officerare. "Just nu behövs varenda yrkesofficer", säger förbundsordförande Lars Fresker.

Cecilia Gustafsson
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Artikel från Officersförbundet.

Det är krig i Europa, Försvarsmakten ska växa och Sverige ska gå in i Nato – just nu behövs varenda yrkesofficer. Det är helt enkelt inte läge att fortsätta tvinga människor att byta personalkategori mot deras vilja och riskera att de lämnar Försvarsmakten, säger Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker och fortsätter:

– Dessutom är processen i sig oerhört resurskrävande, upp mot 300 individuella MBL-förhandlingar kan komma att behöva genomföras innan jul och så eventuella förhandlingar i Arbetsdomstolen efter det. Officersförbundet har därför uppmanat Försvarsmakten att låta bytena vara fortsatt frivilliga.

Det var i maj 2021 som överbefälhavaren beslutade om att en gång för alla implementera flerbefälssystemet som infördes 2008. Beslutet innebär att yrkesofficerare utbildade i det tidigare NBO-systemet och som inte uppnått major/örlogskaptens grad eller högre ska byta personalkategori (omgaloneras) från officer till specialistofficer och bli översergeant eller fanjunkare senast den 1 januari nästa år.

» Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. «

Redan när flerbefälssystemet infördes 2008 rekommenderade Officersförbundet att byte av personalkategori skulle vara frivillig och det rådet återupprepades i fjol när väl arbetstagarorganisationerna blev insläppta i processen. Inför beslutet genomförde förbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering, inte minst för att det riskerar att skada trovärdigheten för trebefälssystemet.

– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi krävde därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning var man väldigt ivrig med att få det här på plats.

Officersförbundet har också, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att det kan vara tillåtet men varje fall måste prövas individuellt, ytterst genom MBL-förhandlingar för de medlemmar som inte frivilligt vill låta sig omgaloneras.

» Vi vet att det finns mycket dugliga yrkesofficerare som slutat i Försvarsmakten på grund av det här beslutet. «

– Våra beräkningar visar på att det kan bli upp mot 300 sådana förhandlingar som ska genomföras runt om på förbanden. Om man inte blir enig blir det dessutom nya förhandlingar mellan oss på central nivå och förbanden. Vi har dessutom varit tydliga med att vi kommer driva det här till Arbetsdomstolen om så krävs. Det suger enormt mycket kraft och vi vet att det finns mycket dugliga yrkesofficerare som slutat i Försvarsmakten på grund av det här beslutet. Det är sorgligt i de här tiderna när det råder stor befälsbrist och varenda yrkesofficer behövs.

Liknande läsning:

Lars Fresker har personligen kontaktat Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och förbundet har också meddelat sin inställning på flera samverkansmöten mellan Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna. Förslaget från förbundets sida är att fortsatt frivillighet ska råda och att de som inte byter personalkategori behåller sin grad fram till dess att de lämnar Försvarsmakten genom till exempel pension.

– Vill man särskilja dem kan man göra det på något sätt med en markering i system PRIO. Nyttan, i en tid när krig råder i Europa, med att inte tvinga dem att byta personalkategori kommer vida överstiga den administrativa korrektheten, säger Lars Fresker.  

I oktober kom en ny rapport om det systematiska arbetsmiljöarbetet i Försvarsmakten. Rapporten lyfter riskfaktorer som kan påverka arbetet, bland annat att personalen har hög arbetsbelastning kombinerat med högt arbetstempo och att det råder otydlighet i hur Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är uppbyggt.

Cecilia Gustafsson
Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
20180425_hamhag01_fv_1hkpflj_whitefox_fjallflyg_HH13779

Rapporten är en uppföljning av förra årets arbete och den konstaterar att det genomförs ett omfattande systematiskt arbete i Försvarsmakten för att förebygga fysisk- och psykisk ohälsa. Det finns riskfaktorer i arbetet, bland annat upplever personalen att de har hög arbetsbelastning kombinerat med högt arbetstempo. Det finns en risk att man i det systematiska arbetsmiljöarbetet genar i kurvorna därför att medarbetare och chefer för det första inte hinner med att arbeta systematiskt med att undersöka och riskbedöma, åtgärda och följa upp och för det andra inte hinner med arbetsmiljöutbildning. 

– Vi vet att våra medlemmar har hög arbetsbelastning och det blir därför ännu viktigare att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Under början av hösten har Officersförbundet tillsammans med det centrala skyddsombudet för armén och ställföreträdande arméchef rest runt på samtliga förbanden i armén för att utbilda både medarbetare och chefer. Vi hoppas att det ska lyfta arbetsgivaren och skyddsorganisationen och att det ska vara ett gott exempel för hur man kan utbilda i de här frågorna, säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

Verksamhetssäkerhet och arbetsmiljölagstiftningen

Rapporten menar att det råder en otydlighet i hur Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är uppbyggt. Det innebär exempelvis att när det gäller Försvarsmaktens mark-, sjö- och flygsäkerhetsverksamhet finns det en stark uppfattning att verksamhetssäkerhet inte omfattas av arbetsmiljölagstiftningen i samma utsträckning som annan verksamhet. Detta stämmer inte och bland åtgärderna föreslås att klargöra vad som gäller och förtydliga ansvar och roller vid arbetsmiljöuppgifter.

Förslag på åtgärder

I rapporten finns flera förslag på åtgärder bland annat föreslås att Försvarsmakten tillsammans med skyddsorganisationen ska utvärdera befintliga riktlinjer och rutiner och vid behov utveckla tydligheten i försvarsmaktsgemensam rutin vad gäller skyddsorganisationens medverkan och delaktighet.

– Det känns bra att vi äntligen får gehör för att skyddsorganisationen ska vara med tidigt i processen så att vi tillsammans ska kunna arbeta för en bättre arbetsmiljö, säger Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben.

Ur arkivet: