Livesänd diskussion om trebefälssystemet mellan Officersförbundet och Försvarsmakten

Officersförbundet har bjudit in företrädare från Försvarsmakten till en livesänd diskussion om införandet av trebefälssystemet. Torsdagen den 22 april kommer Lars Fresker, Officersförbundets ordförande, tillsammans med Klas Eksell, Försvarsmaktens personaldirektör samt Peter Tagesson, personalplaneringschef i Försvarsmakten, att diskutera frågan.

Torsdagen den 22 april kommer Lars Fresker, Officersförbundets ordförande, och Klas Eksell, Försvarsmakten personaldirektör att diskutera införandet av trebefälssystemet.

– Ska officerare ur NBO-systemet tvingas byta grad och bli specialistofficerare? Nej, inte om man frågar Officersförbundets medlemmar. Det visar tydligt resultaten från vår medlemsundersökning. Men vad säger då Försvarsmakten? Det ska vi ta reda på, säger Jesper Tengroth, Officersförbundets kommunikationschef, i ett videoklipp på förbundets sociala medier.

I ett direktsänt samtal den 22 april ska Lars Fresker, Officersförbundets ordförande, diskutera trebefälssystemet med Klas Eksell, Försvarsmaktens personaldirektör, och Peter Tagesson, som leder den arbetsgrupp som har till uppgift att ta fram beslutsunderlag i frågan.

» Ska officerare ur NBO-systemet tvingas byta grad och bli specialistofficerare? Nej, inte om man frågar Officersförbundets medlemmar. Men vad säger då Försvarsmakten? Det ska vi ta reda på. «

Diskussionen kommer att sändas live på Officersförbundets YouTube-kanal torsdagen den 22 april klockan 16.30. Officersförbundets medlemmar har möjlighet att ställa sina frågor inför diskussionen och uppmanas att mejla dem till info@officersforbundet.se.

Officersförbundet har nyligen genomfört en undersökning bland sina medlemmar och nio av tio berörda NBO-officerare är kritiska till tvingande omgalonering.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen är nominerad till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Det är i klasserna ”Bästa berättande text” respektive ”Bästa kommenterande text” som reportern Anna-Maria Stawreberg och krönikören Andreas Braw kan vinna pris.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen är nominerade i två kategorier.

Reportaget ”Jag minns att jag tänkte: nu får jag aldrig mer flyga igen” av reportern Anna-Maria Stawreberg har blivit nominerat till pris i klassen ”Bästa berättande text”.

Det handlar om stridspiloten Johan Lindqvist som drabbades av en djup depression. Reportaget om Johan var första delen i en fördjupning om psykisk ohälsa i Försvarsmakten som Officerstidningen publicerade i nr 7 2021.

– Att bli nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa berättande text” är så klart extremt hedrande. Att jag från början valde om att bli journalist handlar om att jag vill påverka, berätta om samhället och människor. Men ett reportage är ofta ett samarbete mellan flera människor. I det här fallet är det ju först och främst huvudpersonen, Johan Lindqvist, som hade styrkan att berätta sin historia som ska tackas, säger Anna-Maria Stawreberg.

Övriga nominerade i kategorin är:

  • Emma Eneström, ”Livet som Polis-Lena, Polistidningen nr 4 2021.
  • Ellinor Torp, ”Hon vill skydda de oskyddade”, Dagens Arbetsmiljö nr 1 2021. 

Officerstidningens krönikör Andreas Braw är nominerad i kategorin ”Bästa berättande text” för sin krönika Vi borde avsätta fler chefer i Officerstidningen nr 6 2021.

Övriga nominerade till bästa berättande text är:  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Fackförbundspressens priser delas ut den 5 maj.

Förra året vann Officerstidningens art director Christian Gård Fackförbundspressens pris för bästa redigering.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post