Senast publicerat
Senast publicerat:

Medlemsundersökning om trebefälssystemet är genomförd

Ska det vara fortsatt frivillig omgalonering från officer till specialist­officer för den som är officer men som sitter på en specialistofficersrad ? Eller ska det vara obligatoriskt? Och hur ska Officersförbundet agera? Det var några av de frågor som förbundet ställde i sin nyligen genomförda medlemsundersökning.

Cecilia Gustafsson
Rickard Törnhjelm / Försvarsmakten
Överbefälhavare Micael Bydén har fattat beslut om tidpunkt för när trebefälssystemet slutligen ska vara implementerat.
Artikel från Officersförbundet.

Försvarsmakten arbetar nu med att slutföra övergången till trebefälssystemet. Myndigheten undersöker nu hur man ska hantera de så kallade NBO-officerare som inte utbildningsmässigt matchar definitionen av vare sig specialistofficer eller officer. Av den anledningen har Officersförbundet genomfört en medlemsundersökning med hjälp av Demoskop för att bland annat se hur medlemmarna vill att förbundet ska agera i frågan.

– Det här är en fråga som vi vet berör många medlemmar och där det finns mycket känslor inblandade. Därför ville vi inhämta medlemmarnas uppfattning för att bättre veta hur vi ska agera i våra möten med arbetsgivaren, säger förbundsdirektören Peter Löfvendahl.

Försvarsmaktens tidsplan är tight, redan senare i vår är tanken att ett beslutsunderlag ska föreläggas ÖB. Av den anledningen skickades undersökningen ut via mejl till de aktiva medlemmar som har uppgett en mejladress till förbundet. 

– Det behövde gå undan. Därför fanns det ingen möjlighet att skicka ut undersökningen med vanlig post och det här betyder att inte riktigt alla medlemmar nåtts av undersökningen. Men vi hoppas på ett bra underlag ändå. Jag vill därför också passa på att trycka på vikten av att alla medlemmar loggar in på förbundets hemsida och anger en mejladress där vi kan nå dem.

Liknande läsning:

Officersförbundet deltar nu i den arbetsgrupp som ska ta fram beslutsunderlaget till ÖB och resultatet av medlemsundersökningen kommer att användas där.

– Jag tror, eller snarare vet, att resultatet också kommer vara till stöd för arbetsgivaren och det är min förhoppning att de tar intryck av vad våra medlemmar säger, avslutar Peter Löfvendahl.

Det pågår ständiga förhandlingar, samtal och diskussioner mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Vissa processer löper över lång tid medan andra kan vara detalj­frågor som hanteras på ett snabbare sätt.

Fredrik B Nilsson
Nytt på förhandlingsfronten

Foto: Johan Nilsson/TT

Under början av året har exempelvis FAS 26 uppdaterats två gånger och två centrala förhandlingar mot Arbetsgivarverket är i slutskedet.

Förbundets förhandlingschefer, Susanne Hultgren och Robert Edstein, ger här exempel på tre aktuella frågor:

1. Långt ifrån varandra om nytt utlandsavtal

Under Rals 2025 yrkade Officersförbundet på rejält förbättrade ersättningar i utlandsavtalet, rörlighetsavtalet och arbetstidsavtalen (FM-avtal om arbetstid, SjöArb, TFSE, Skonert). Försvarsmakten å sin sida har i olika sammanhang argumenterat för verksamhetsanpassade eller ändamålsenliga avtal.

Förbundet kräver tydligt förbättrade ersättningar medan Försvarsmakten vill ha mer flexibilitet och ökad tillgänglighet – kortare förvarning, fler arbetstimmar och mindre ledighet för all personal.

Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal.

Natomedlemskapet har förändrat spelplanen. Gränsen mellan nationell och internationell verksamhet är inte längre lika tydlig. Men även om uppdragen liknar tidigare insatser är parterna inte överens om att dagens avtal räcker. Försvarsmakten vill förhandla fram ett nytt avtal som ska omhänderta detta men har svårt att förklara vad som inte kan lösas med dagens avtal.

– Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal, säger förhandlingschef Susanne Hultgren.

Susanne Hultgren

Susanne Hultgren

Förhandlingschef

Förbundet är berett att diskutera ökad flexibilitet – men det måste till bättre och mer rimliga ersättningar. Ökade krav på kort sikt ska mötas med bättre kompensation. På längre sikt krävs fler medarbetare. Så var går åsikterna isär?

– Försvarsmaktens krav på flexibilitet och tillgänglighet är inte förenliga med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid. Vi är fullt medvetna om att anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står, i skrivande stund, långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

2. Vissa framsteg för ­utlands­stationerade

OFR S, P, O, Saco-S och Seko sitter i förhandlingar med Arbetsgivarverket om nya villkor för de som är skyldiga att tjänstgöra utomlands, exempelvis i staber. Det rör de som ska vara bosatta utomlands mer än sex månader, de utlandsstationerade som i nuläget omfattas av URA.

Förhandlingarna har tagit lång tid eftersom parterna har haft olika uppfattningar om hur mycket av de ordinarie rättigheterna varje anställd i staten får ”bära” med sig till utlandsstationeringen; exempelvis rätten att omfattas av revision, uttag av semester, ingå enskilda överenskommelser, ha förtroendeuppdrag med mera. Den stora knäckfrågan har den senaste tiden varit arbetstid och tillgänglighet.

Avtalet är centralt och gäller anställda i hela staten. För Officersförbundets del är det särskilt viktigt – eftersom intresset för lokala lösningar hittills varit svalt från Försvarsmaktens sida.

Förväntningarna är höga. Staten måste, menar Officersförbundet, kunna erbjuda villkor som kompenserar både de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av att arbeta utomlands under lång tid, flera gånger under ett yrkesliv. Det berör inte bara arbetstagaren utan hela familjen med boende, skolgång, försäkringar, resor et cetera. I flera av dessa områden börjar nu villkoren falla på plats.

Officersförbundet accepterar behovet av flexibla schablonlösningar. Men beräkningarna måste utgå från svenska arbetstidsregler.

– Våra medlemmar arbetar ofta betydligt mer än 40 timmar i veckan – med kvälls- och nattarbete, övningar, jour och krav på ständig nåbarhet. Det måste synas i villkoren.

3. Årsarbetstiden en viktig faktor

En av de viktigaste delarna i utvecklingen av befintliga och nya avtal är synen på och värdesättning av årsarbetstid. Officersförbundet vill se att parterna tar ett långsiktigt ansvar för ett hållbart arbetsliv.

– Då behövs avtal med rimlig ersättning för tid utöver årsarbetstid, alternativt en adekvat kompensationsledighet för återhämtning, säger Robert Edstein, biträdande förhandlingschef Officersförbundet.

Försvarsmakten signalerar att antalet uppgifter ökar och därför finns ett behov av att få ut mer tid av de anställda.

Vi är fullt med­­vetna om att ­anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

— Den långsiktiga lösningen är fler anställda för att möta den ökade omfattningen av uppgifter. Inte att varje enskild anställd ska leverera en utökad årsarbetstid. Till dess att Försvarsmaktens personalstyrka är i paritet med antagna uppgifter är det än mer viktigt att avtalskonstruktioner är attraktiva och motiverande, säger Robert Edstein.

Robert Edstein

Robert Edstein

Biträdande förhandlingschef

All extra arbetad tid som ersätts i pengar måste enligt Officersförbundet anses som tid utöver årsarbetstid. Ett exempel är kompensationen från och med försvarsmaktsdygn 11. Då får du idag fyra timmar kompensationsledighet och fyra timmar utbetalt i pengar.

– På den svenska arbetsmarknaden värderas normalt sådan tid med övertidsersättning. Den normen kan inte parterna längre blunda för i sina avtal i en tid då mängden övertidstimmar är hög, säger Edstein.

Ur arkivet: