Medaljer visar vägen för gott beteende

Krigsdekorationer fyller en större funktion än att bara hedra enskilda individer och deras insatser. De bidrar även till en positiv normutveckling inom Försvarsmakten som i förlängningen också kan påverka utformningen av lagar och regler.

De pampiga inramningarna vid medaljeringsceremonier ger krigsdekorationerna extra tyngd och respekt.

Lagar och regler kan omöjligen täcka alla de situationer som Försvarsmaktens personal ställs inför. Det finns alltid utrymme för tolkningar och egna beslut och ibland är det just individens eget agerande som blir avgörande för utgången av en händelse. För att som arbetsgivare kunna ha någon form av påverkan och styrning över det här handlingsutrymmet använder sig Försvarsmakten bland annat av medaljering.

Genom att dela ut krigsdekorationer visar man personalen i vilken riktning man bör gå och vilka beteenden som uppskattas. Även om inte krigsdekorationer kan betraktas som styrning i traditionell bemärkelse har de ändå en mycket tydlig signaleffekt till stöd för Försvarsmaktens uppgifter och regeringens säkerhetspolitiska linje. Om det här skriver Magna Robertsson, universitetsadjunkt på ledarskapsavdelningen vid Försvarshögskolan, i sin avhandling om veteranpolitikreformen 2010 och de nya krigsdekorationerna.

– Krigsdekorationer är ett sätt för statsmakterna att påverka det professionella beslutsutrymmet, säger hon. Det handlar om att förstärka positiva beteenden och systemet är mycket väl utvecklat inom Försvarsmakten, säger Magna Robertsson.

Det finns en mängd olika militära medaljer med tillhörande kriterier, men förtjänstemedaljen delas ut till dem som gör något extra ordinärt. Medaljen har formella kriterier men också informella. Handlingarna som belönas är ofta osjälviska och går utöver det tjänsten kräver i just den aktuella situationen.

» Krigsdekorationer är ett sätt för statsmakterna att påverka det professionella beslutsutrymmet. «

– I vissa befattningar ingår livräddande och risktagande uppgifter, som exempelvis för sjukvårdare som anländer först efter en strid. Det innebär att de belönas med förtjänstmedalj för detta mer sällan än andra som gör samma sak, men utan att det är ett krav. På så vis blir det personliga modet relativt i förhållande till yrkesrollens krav, säger Magna Robertsson.

Enligt de formella kriterierna är handlingar som kan belönas exempelvis personligt mod, ledarskap och ageranden under svåra förhållanden. Men att medaljer därmed skulle uppmuntra till ett osunt risktagande eller dumdristighet, tror inte Magna Robertsson. Hon säger att den militära professionsetiken fyller en viktig funktion och att de etiska ramarna är mycket tydliga. 

Magna Robertsson, h-20
Magna Robertsson

– Det som lyfts fram är god omdömesförmåga och genomtänkta riskbedömningar. Handlingarna ska vara inom ramen för den egna förmågan, kunskapsbaserade och välfungerande. Dumdristighet belönas inte, det vågar jag påstå. Däremot osjälviskhet, som att gå fram och rädda någon i en väldigt speciell situation.

I en fungerande rättsstat och med stöd av gällande rätt är krigsdekorationer ett positivt instrument för mjuk normstyrning. När någon tilldelas en krigsdekoration, säger Magna Robertsson, känner sig ofta även kollegorna hedrade. Dessutom bidrar själva beslutsprocessen kring krigsdekorationerna till ett positivt normskapande. 

– Utdelande av krigsdekorationer följer en tydlig process, från att en handling uppmärksammas ute på slagfältet via ett nomineringsförfarande till själva medaljeringen. Kring processen hålls levande diskussioner om rätt och fel. Det är normskapande och fungerar som en kontrollmekanism gentemot regelverken och en positiv utvärdering av genomfört arbete, säger Magna Robertsson. 

Medaljer har en stark och betydelsefull ställning inom det militära. Det, tror hon, hänger samman med den militära yrkesutövningen och att det appellerar till de känslor och tankar som finns kring professionen.

– Medaljerna talar direkt till officerens själ och hjärta, och mycket handlar nog om att de agerar i en sådan speciell och svår arbetsmiljö, som exempelvis Afghanistan eller Mali. Själva inramningen på ceremonierna förstärker också betydelsen av medaljerna. Statsmakternas stöd för säkerhetspolitiken är viktigt, det har vi sett historiskt. Kungen är där, regeringen, ÖB, alla nära och kära och det är pompa och ståt, säger Magna Robertsson.

Försvarsmaktens medaljer för förtjänstfull insats med svärd och för sårade i strid räknas till kategorin krigsdekorationer. De grundar sig i dagens syn på värdegrundsarbete och infördes i samband med den nya veteranpolitikreformen 2010. Syftet var att modernisera systemet med krigsdekorationer. 

– Man ville ha medaljer som var mer gångbara i dagens organisation, som kan delas ut till fler personalkategorier och som fungerar både nationellt och internationellt. De är mer anpassade för en modern försvarsmakt, säger Magna Robertsson.

Fakta
Försvarsmaktens medaljer

Försvarsmakten har en förtjänstmedalj, en medalj för sårad i strid, en minnesmedalj för internationella insatser och fyra tjänstgöringsmedaljer. Vissa utmärkelser kan delas ut med banddekorationer (svärd, lagerkrans eller stjärna) och därmed få ökad betydelse och rang. När och hur Försvarsmaktens utmärkelsetecken får bäras regleras i föreskrifterna om utmärkelsetecken till uniform.
Källa: försvarsmakten.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

När Norge, Danmark, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

Ramavtalet undertecknades den 8 februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

– Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

» Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten. «

Leveranserna går helt enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

– Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

– Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Stress, höga krav och psykisk ohälsa kan bidra till den förhöjda risken för separationer bland utlandsveteraner medan äventyrslust och dåligt mående gör att vissa veteraner ogärna ingår nya relationer. Det visar en rapport från Försvarshögskolan där forskare studerat vilka faktorer under en insats som påverkar parrelationer.

Studien visar att veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer.

Tidigare studier har visat att svenska utlandsveteraner överlag är en ganska välmående yrkesgrupp. Däremot är skilsmässofrekvensen hög och separationer är nästan dubbelt så vanliga bland veteraner som hos mönstrade icke-veteraner. Nu har ett forskarlag vid Försvarshögskolan undersökt vilka faktorer i samband med utlandstjänstgöring som kan påverka parrelationer. En rad omständigheter knutna till insatsen har undersökts och jämförts mellan veteraner som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans med sin partner efter den senast genomförda missionen.

Resultaten visar att de veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer. Exempelvis upplevs resor och bortavaro från hemmet inför insatsen som mer negativa, stödet från chefer och Försvarsmakten anses ha varit sämre och fler har sökt hjälp för psykiska besvär på grund av insatsen. De som separerat svarar också oftare än övriga att de krav som Försvarsmakten ställer före, under och efter insatsen påverkar parrelationen negativt. Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har lett studien.

» Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron. «

 – Många beskriver det som tufft redan innan förberedelserna inför insatsen drar igång med pendling till och från jobbet, skolor och övningar. Sedan tillkommer krav specifikt kopplade till utlandstjänsten med utbildningar och andra förberedelser. Det är sällan man bara är borta de sex månader som utlandstjänstgöringen pågår. Med för- och efterarbete handlar det om betydligt längre tid än så. 

En annan faktor som sticker ut bland de veteraner vars förhållanden spruckit är det psykiska måendet. Flera hade problem med psykisk ohälsa vid hemkomsten och det var vanligt att man inte tyckte sig få den hjälp man behövde för att må bättre.  

– De som har PTSD-symtom och andra allvarligare psykiska symptom är ingen stor grupp, men inom den gruppen är separationer betydligt vanligare än hos andra. Något som förekommer oftare, och som jag tror att man många gånger missar, är mildare reaktioner av dåligt psykiskt mående, som vardagsstress. Det kan också påverka en parrelation negativt, säger Sofia Nilsson.  

Sofia Nilsson, forskare FHS, Foto Försvarshögskolan_webb
Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan

Vardagsstress rapporterades i ungefär samma utsträckning hos både de som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans, men det fanns en skillnad mellan grupperna i hur stressen hanterades. Bland de som separerade var det vanligare att distansera sig från vardagens krav i ett försök att hantera situationen. Det var också vanligare med konflikträdsla och osunda dryckesvanor hos dem som gick isär.

– Vardagsstress kan skapa irritation och fresta på parrelationer. Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron, men den förväntan kanske inte stämmer överens med ens egen. Många veteraner beskriver också skuldkänslor och dåligt samvete över att de varit borta, vilket kan spä på upplevelsen av stress, säger Sofia Nilsson. 

Nyare relationer (ett till tre år) är mer sårbara vid utlandstjänstgöring än längre förhållanden och majoriteten av separationerna sker inom fem år efter hemkomst. Tidigare studier tyder också på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler resor man gör.  

– Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. Flera sa att det finns en gräns för hur många insatser en relation klarar av, säger Sofia Nilsson. 

Tidigare studier visar också en något minskad benägenhet bland utlandsveteraner att ingå en ny parrelation efter att de separerat. I den nu genomförda undersökningen ges två möjliga förklaringar till detta. Dels ett stort intresse för äventyr och att man föredrar att leva som singel. Dels psykiska besvär som inte omhändertas och sämre återanpassning till vardagen efter avslutad insats. 

– Men det handlar inte om någon jättestor andel veteraner som undviker parrelationer, så man bör inte dra alltför stora växlar av det, säger Sofia Nilsson. 

FAKTA

Om undersökningen

Rapporten Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer genomfördes vid Försvarshögskolan. Studien bygger på en enkätundersökning där 1 962 utlandsveteraner deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 procent. Av dem var 181 kvinnor och 1 780 män med en medelålder på 56,3 år. Majoriteten av deltagarna, 1 796, var gifta eller sambo, 133 var särbo och 327 singlar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Allmänhetens tilltro till Försvarsmakten ökar och i Medieakademins senaste förtroendemätning hamnar myndigheten i topp. – Det är bra för oss att veta att det finns en acceptans hos allmänheten för det vi gör, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Peder Ohlsson.

15. och 16. hemvärnsbataljonerna övar tillsammans i och kring Sollefteå under totalförsvarsövningen "Vildhussen".

Medieakademin är en ideell förening som sedan 1997 årligen mäter svenska folkets förtroende för olika samhällsaktörer som myndigheter, företag och politiska partier. Försvarsmakten kom med i mätningarna 2016 och har sedan dess ökat kraftigt i förtroende, från 36 procent till årets notering på 67 procent. Därmed är Försvarsmakten den organisation som bland de deltagande myndigheterna och frivilligorganisationerna i undersökningen har högst förtroende hos svenska folket. Brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, tror att flera faktorer ligger bakom uppgången. 

– Först och främst handlar det nog om det gedigna arbete som våra anställda och frivilliga uträttar i Försvarsmakten varje dag. Sedan har vår verksamhet blivit mer synlig i samhället också vilket antagligen ökat förståelsen för det vi gör. Men det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in och visar betydelsen av en stark försvarsmakt. 

» Det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in. «

peder ohlsson 26 aug 2022-1
Peder Ohlsson , Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Närmast efter Försvarsmakten i förtroendebarometern kommer Skatteverket och Säpo på respektive 65 procent följt av Folkhälsomyndigheten på 64 procent. I botten återfinns Migrationsverket på 20 procent och Arbetsförmedlingen på 16 procent. 

– Vi tycker att det här är en bekräftelse på det arbete som pågått i myndigheten under en längre tid och vi är väldigt tacksamma för förtroendet. Men det är också ett resultat som måste förvaltas. Vi har en central uppgift att lösa i samhället och det är viktigt att vi har allmänhetens förtroende, säger Peder Ohlsson. 

Årets förtroendemätning har genomförts av Kantar Public och omfattar 1.201 webbintervjuer med personer från 16 år och uppåt. Materialinsamlingen pågick mellan den 8 och den 13 februari 2023. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post