Medaljer visar vägen för gott beteende

Krigsdekorationer fyller en större funktion än att bara hedra enskilda individer och deras insatser. De bidrar även till en positiv normutveckling inom Försvarsmakten som i förlängningen också kan påverka utformningen av lagar och regler.

De pampiga inramningarna vid medaljeringsceremonier ger krigsdekorationerna extra tyngd och respekt.

Lagar och regler kan omöjligen täcka alla de situationer som Försvarsmaktens personal ställs inför. Det finns alltid utrymme för tolkningar och egna beslut och ibland är det just individens eget agerande som blir avgörande för utgången av en händelse. För att som arbetsgivare kunna ha någon form av påverkan och styrning över det här handlingsutrymmet använder sig Försvarsmakten bland annat av medaljering.

Genom att dela ut krigsdekorationer visar man personalen i vilken riktning man bör gå och vilka beteenden som uppskattas. Även om inte krigsdekorationer kan betraktas som styrning i traditionell bemärkelse har de ändå en mycket tydlig signaleffekt till stöd för Försvarsmaktens uppgifter och regeringens säkerhetspolitiska linje. Om det här skriver Magna Robertsson, universitetsadjunkt på ledarskapsavdelningen vid Försvarshögskolan, i sin avhandling om veteranpolitikreformen 2010 och de nya krigsdekorationerna.

– Krigsdekorationer är ett sätt för statsmakterna att påverka det professionella beslutsutrymmet, säger hon. Det handlar om att förstärka positiva beteenden och systemet är mycket väl utvecklat inom Försvarsmakten, säger Magna Robertsson.

Det finns en mängd olika militära medaljer med tillhörande kriterier, men förtjänstemedaljen delas ut till dem som gör något extra ordinärt. Medaljen har formella kriterier men också informella. Handlingarna som belönas är ofta osjälviska och går utöver det tjänsten kräver i just den aktuella situationen.

» Krigsdekorationer är ett sätt för statsmakterna att påverka det professionella beslutsutrymmet. «

– I vissa befattningar ingår livräddande och risktagande uppgifter, som exempelvis för sjukvårdare som anländer först efter en strid. Det innebär att de belönas med förtjänstmedalj för detta mer sällan än andra som gör samma sak, men utan att det är ett krav. På så vis blir det personliga modet relativt i förhållande till yrkesrollens krav, säger Magna Robertsson.

Enligt de formella kriterierna är handlingar som kan belönas exempelvis personligt mod, ledarskap och ageranden under svåra förhållanden. Men att medaljer därmed skulle uppmuntra till ett osunt risktagande eller dumdristighet, tror inte Magna Robertsson. Hon säger att den militära professionsetiken fyller en viktig funktion och att de etiska ramarna är mycket tydliga. 

Magna Robertsson, h-20
Magna Robertsson

– Det som lyfts fram är god omdömesförmåga och genomtänkta riskbedömningar. Handlingarna ska vara inom ramen för den egna förmågan, kunskapsbaserade och välfungerande. Dumdristighet belönas inte, det vågar jag påstå. Däremot osjälviskhet, som att gå fram och rädda någon i en väldigt speciell situation.

I en fungerande rättsstat och med stöd av gällande rätt är krigsdekorationer ett positivt instrument för mjuk normstyrning. När någon tilldelas en krigsdekoration, säger Magna Robertsson, känner sig ofta även kollegorna hedrade. Dessutom bidrar själva beslutsprocessen kring krigsdekorationerna till ett positivt normskapande. 

– Utdelande av krigsdekorationer följer en tydlig process, från att en handling uppmärksammas ute på slagfältet via ett nomineringsförfarande till själva medaljeringen. Kring processen hålls levande diskussioner om rätt och fel. Det är normskapande och fungerar som en kontrollmekanism gentemot regelverken och en positiv utvärdering av genomfört arbete, säger Magna Robertsson. 

Medaljer har en stark och betydelsefull ställning inom det militära. Det, tror hon, hänger samman med den militära yrkesutövningen och att det appellerar till de känslor och tankar som finns kring professionen.

– Medaljerna talar direkt till officerens själ och hjärta, och mycket handlar nog om att de agerar i en sådan speciell och svår arbetsmiljö, som exempelvis Afghanistan eller Mali. Själva inramningen på ceremonierna förstärker också betydelsen av medaljerna. Statsmakternas stöd för säkerhetspolitiken är viktigt, det har vi sett historiskt. Kungen är där, regeringen, ÖB, alla nära och kära och det är pompa och ståt, säger Magna Robertsson.

Försvarsmaktens medaljer för förtjänstfull insats med svärd och för sårade i strid räknas till kategorin krigsdekorationer. De grundar sig i dagens syn på värdegrundsarbete och infördes i samband med den nya veteranpolitikreformen 2010. Syftet var att modernisera systemet med krigsdekorationer. 

– Man ville ha medaljer som var mer gångbara i dagens organisation, som kan delas ut till fler personalkategorier och som fungerar både nationellt och internationellt. De är mer anpassade för en modern försvarsmakt, säger Magna Robertsson.

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.