Senast publicerat
Senast publicerat:

Utökade tester blir extra filter

”När soldaterna är klara med grundutbildningen efter tio månader ska de vara hela. Inte förstörda.” Det säger Kaj Rosö, som är ansvarig för grundutbildningen av jägarsoldater på K 3 i Karlsborg.

Anna Hjorth
Robin Krüger / Försvarsmakten

På Livregementets husarer, K 3, i Karlsborg utbildas bland annat jägarsoldater. Det är höga krav på soldaterna som kommer dit för att göra sin värnplikt. Förutom att genomgå den första kartläggningen i samband med mönstringen på TRM måste rekryterna passera ytterligare ett nålsöga med så kallad utökad mönstring, som också är en del av konceptet Optimera utbildning och träning. Det innebär bland annat utökade muskel- och konditionstester och beskrivs som ett extra filter av Kaj Rosö, kapten och skvadronchef på Livskvadronen på K 3.

– Om vi har individer som kommer hit och ligger precis på gränsen, så ger det här verktyg för dem att förbereda sig ytterligare för utbildningen. De som kommer hit är de fem bästa procenten från TRM, så de saknar inte förutsättningar, säger han.

Utmaningen för Kaj Rosö och instruktörerna på K 3 är snarare att bromsa rekryterna, så att de inte pressar sig själva för hårt. Det handlar om mycket motiverade individer, som är vana att prestera på topp.

– Alla människor har tävling i sig, men de som kommer hit är utpräglade tävlingsmänniskor och vana att vara ledande. Här hamnar de i ett gäng med andra som är likadana och då är det lätt att alla snabbt vill gasa på. Då är det befälets uppgift att sakta ner till en takt som är hållbar under tio månaders utbildning.

Liknande läsning:
Det är ju svårt att hålla individfokus i militär grundutbildning. Logistiskt kan det vara nästan omöjligt.

I Optimera-konceptet ingår en tydlig individanpassning. Men Kaj Rosö menar att det inte fungerar att arbeta så fullt ut, i alla fall inte på K3. Han förklarar att de i stället anpassar på gruppnivå, så att det även den i gruppen med lägst fysisk förmåga ska klara kraven.

– Det är ju svårt att hålla individfokus i militär grundutbildning. Logistiskt kan det vara nästan omöjligt. Trots att vi har jägarsoldater här, med ett ganska litet spann mellan starkast och svagast, är det ändå stor skillnad inom gruppen. Därför anpassar vi innehållet till den nedre kravgränsen. Utmaningen där är att det då finns rekryter som vill köra tuffare. Men då hade man skadat folk i onödan, och det ska vi inte göra.

230420_Jägarprov_Robkru01_1935
Kaj Rosö, kapten och skvadronchef på Livskvadronen på K 3

Kaj Rosö tycker att styrkan i konceptet är att det är systematiserat och att man ska se helheten i stället för enskilda moment. Tankarna kring att hitta rätt individ för rätt befattning är i sig inte nya för honom, men han menar att konceptet gör att det blir tydligare.

– Ja, nu är det mer belagt med forskning, systematiserat och väl beprövat. Det vävs in på ett naturligt sätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och det är en stor förändring jämfört med tidigare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

Josefine Owetz
Soldater uppställda, bakifrån

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

Ändå har ingenting hänt.

Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

Ur arkivet: