Senast publicerat
Senast publicerat:

”Vi kan inte förklara trebefälssystemet logiskt ur den enskildes perspektiv”

Tio frågor till brigadgeneral Jonny Lindfors, förbandsproduktionschef, som är ansvarig för det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck

1. Hur går effektueringen av beslutet ute på förbanden? 

– Vi kommer inte att vara klara vid årsskiftet överallt och det är helt okej. Det är bättre att det blir väl genomfört, att vi följer lagar och bestämmelser och tar oss tiden att ha en rättvis dialog med alla medarbetare. Men på huvuddelen av förbanden kommer det att vara klart. På de förband där vi inte är klara pågår antingen MBL-förhandlingar eller så är de undantag som förbandscheferna hemställt om inte fastställda ännu.

2. Vilka frågor kopplat till implementeringen uppfattar du är de mest angelägna just nu?

– Det som är mest angeläget är fortfarande dialogen med de enskilda och att hitta vägen framåt. Arbetsgivarens inställning är att det här ska genomföras och att det finns en systemlogik i beslutet. På den individuella nivån finns inte alltid den logiken. Den viktigaste frågan är att vi kan påvisa utvecklingsmöjligheter för alla NBO-officerare som de facto blir berörda av det här.  Det handlar om alltifrån kompetensutveckling via skolor och nivåhöjande utbildningar, till utveckling genom specifika system och instruktörskurser eller en utveckling som är exakt densamma som man redan har. 

» Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. «

3. Har ni lyckats förankra beslutet tillräckligt i organisationen?

– Nej, inte på individnivån, för vi kan inte förklara det här logiskt ur den enskildes perspektiv. Det här är ett systembeslut där vi helt enkelt behöver ha både specialister och generalister. Alla kan inte göra allt och vi behöver göra den här uppdelningen. Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. Det är det som detta handlar om. Med facit i hand och kopplat till känslomässiga yttringar så kanske det hade varit bättre att fatta det här beslutet direkt när man införde flerbefälssystemet. Men samtidigt ska man komma ihåg att befälssystemet har utvecklats rätt mycket längs vägen. Jag är ändå rätt glad att man väntat och låtit systemtanken mogna innan vi gör den här ganska omvälvande åtgärden.

4. Hade ni kunnat förklara beslutet logiskt ur ett individ­perspektiv?

– Nej, jag tror inte att vi hade lyckats förklara det. Det jag däremot känner att man kanske hade kunnat göra annorlunda, det är att tidigare ha flaggat för att det här beslutet var på gång. Och låtit personalen få komma till tals. Nu är det många som känner att de inte har fått göra sin röst hörd. Man känner att beslutet kom helt plötsligt. Det hade vi kunnat göra annorlunda. Men att förklara det så att alla skulle var nöjda, det hade vi inte lyckats göra. Det är en genomgripande förändring i mångas yrkesidentitet och det är klart att man inte är nöjd då. Jag har den största respekt för att man tycker att det är ologiskt. Nu har vi valt en generell övergripande metod och sedan skapat ett antal möjligheter och undantag för individer kopplat till det.

5. Hur ser fördelningen ut mellan de som kvarstannar som officer och de som konverterar till specialist­officer?

– Jag kan faktiskt inte säga någon procentsiffra ännu, för det har att göra med antagningen till HOP och liknande. Men det kommer att vara en större del som konverteras mot specialistofficer än de som går mot en högre officersgrad. Det är först efter antagning till HOP 2024 som vi kommer ha hela bilden. De individer som inte blir antagna då kommer att omfattas av konverteringen.

6. Hur ser det ut med utbildningsplatser?

– Generellt sett så ökar vi antalet platser på HOP nästa år med 40 platser och har möjligheter att bibehålla den högre nivån med platser 2024 också, så det finns hyfsat gott om platser på HOP. Jag tror inte att alla som vill kommer att få gå, men jag tror att vi åtminstone kommer beta av de som har bäst prognos och de som har varit precis under gränsen till att bli antagna när vi har haft färre skolplatser tidigare år. Vi kommer att få med många, men inte alla.

» Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. «

7. Men det kommer alltså bli ett antal som kommer att behöva konvertera till specialistofficer som en följd av platsbrist på HOP 2024?

– Ja, platsbrist eller att man helt enkelt inte blivit tillräckligt högt rankad från sitt förband. Det beror på hur man ser det. Det handlar om ett systembehov också. Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. Antalet skolplatser är också avvägt för att försörja Försvarsmaktens högre officersgrader.

Liknande läsning:

8. Vilka signaler får du från förbanden, nu när det närmar sig årsskiftet – hur uppfattar du att det går därute?

– Jag har haft regelbundna avstämningar med försvarsgrenarna. Men det är klart jag lyssnar med kollegor på förbandsnivån också. I allt väsentligt så går det bra. Det finns en respektfull dialog mellan medarbetarna och förbandscheferna. Man är inte eniga om sakfrågan, men det finns åtminstone ett bra samtalsklimat och en bra relation kollegor emellan. Sedan har man i vissa fall ett känslomässigt svårt beslut som ska genomföras. Det viktigaste för mig är att vi har den framåtriktade dialogen och att medarbetarna, även om man inte får som man vill, ska känna att de har fått göra sig hörda och att det finns en ömsesidig respekt. Det är det viktigaste.

9. Hur många förband har genomfört ceremonier i samband med att de berörda nu byter grad?

– Jag vet inte hur många det rör sig om, men jag vet att man på de allra flesta förband har en attityd att de genomför en ceremoni för de som vill. Ceremonierna har sett olika ut, alltifrån smörgåstårta och fika, där man bara konstaterat att nu byter vi gradbeteckning, till att ha mindre samlingar och till att inte ha något alls. Respektive försvarsgrenschef har mandat att bestämma hur man vill göra med ceremoni. Många har uppfattat det som att det vore förnedrande att bli tvingad till en ceremoni, och det har man lyssnat på är min uppfattning.

10. Har du några medskick till de som nu är berörda?

– Det egentliga medskicket är att det inte är nu allt slutar. Det här är mellansteg och en start på något nytt. Jag hoppas att man efter en stund kan komma över det känslomässiga och den yrkesidentitetschock som det faktiskt blivit för många. Att man ser att det finns många utvecklingsmöjligheter. Istället för att vara nöjd där man är, hoppas jag att man tar chansen och läser HSOU/ÖHSOU eller siktar på att gå HOP:en som man av olika skäl tidigare kanske valt att inte göra. Min personliga uppfattning är att det här även kommer att leda till att vi på ett bättre sätt värderar de djupa kompetenserna och erfarenheterna som den här personalen har. Eftersom vi tydligt har ett system med officerare och specialistofficerare efter årsskiftet så går det också att tydligare lönesätta de två olika kategorierna där kompetensdjup för specialister ska värdesättas tydligare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. På årets veterandag uppmärksammades särskilt utlandsveteraner som kom hem från insats för 25 år sedan, bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser runt om i världen.

Josefine Owetz
ÖB Michael Claesson, prins Carl Philip, kung Carl Gustaf, Veteranförbundets ordförande Mats Ström, talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) deltog i kransnedläggning under Veterandagen på Gärdet i Stockholm.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, i Stockholm.

Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), överbefälhavare Michael Claesson och fältprost Jenny Ahlén.

På årets veterandag uppmärksammades särskilt de veteraner som kom hem från insatser för 25 år sedan. Det gäller bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser som exempelvis observatörsinsatser, katastrofhjälp och övriga typer av insatser i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.

– I dag tänker vi särskilt på de veteraner som kom hem för 25 år sedan. De flesta tjänstgjorde i Kosovo – i KS03 och KS04. Ni upprätthöll freden och skyddade liv när våld och krig den gången drog över Europa. Vi hedrar också alla er som återvände från andra länder för ett kvarts sekel sedan. Totalt exakt 2 048 personer – från Sierra Leone till Kuwait, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal.

I år uppmärksammades också för första gången alla som har deltagit i Natos insatser under förra året.

En internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad.

En som tjänstgjorde i KS03 är överbefälhavare Michael Claesson, något han talade om i sitt tal:

– För mig är det här personligt. Jag tjänstgjorde själv i kontingenten KS03, min första utlandsinsats. Och jag har också en aning om den verklighet vi tillsammans mötte. Om utmaningarna, om ansvaret och om kamratskapen, men också hur en internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad. Ni gjorde skillnad då och er insats har inte förlorat sin betydelse. Tvärtom, den har blivit lättare att förstå för återigen pågår krig i Europa. Kriget i Ukraina har förändrat vår tid, sa överbefälhavare Michael Claesson. 

Inför Veterandagen publicerades ett nytt avsnitt av Försvarsmaktens program ”Studio utlandstjänst” med programledare Per Wallin.  ”I programmet beger vi oss till Arvidsjaur och följer K4:s förberedelser inför insatsen Interflex, där svenska instruktörer utbildar ukrainska soldater för strid. Det är en av insatserna i utbildningsstödet till Ukraina som idag inte inkluderas i avtalet för utlandsveteraner. I studion lyfts processen framåt i ett samtal om hur veteranbegreppet kan vidgas och ge stöd och erkänsla till fler som varit ute på insats”, står det i beskrivningen av avsnittet.

På veterandagsområdet utanför Sjöhistoriska museet genomfördes under dagen seminarier och föreläsningar om utlandsveteraner. Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet.

Fakta

Årets medaljörer

På Veterandagen den 29 maj delade H.M. Konungen ut ett antal av Försvarsmaktens medaljer till personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i tjänsten. I år delades även Försvarsmaktens nya medalj ”För Försvarsmakten” ut för första gången.

Försvarsmaktens medalj för Försvarsmakten i guld:

Överste Serhii Harbarenko (Ukraina)

Tilldelas medaljen för mycket förtjänstfulla insatser inom det fördjupade samarbetet mellan Ukraina och Sverige. Hans arbete har haft stor betydelse för utvecklingen av det bilaterala försvarssamarbetet.

Försvarsmakens medalj för Försvarsmakten i silver

Överste Lars Karlsson

Uppmärksammas för sina insatser som chef för Norra Militärregionen sedan 2021. Genom tydligt ledarskap har han stärkt förbandens krigsduglighet och förmåga, samt fördjupat det nordiska samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge — särskilt i rollen som regional chef i en tid av växande Natointegration.

Kapten Jonathan Larsson, fanjunkare Viktor Hansson, översergeant Anton Serler

Tilldelas medaljen för sina avgörande insatser under räddningsarbetet i det jordbävningsdrabbade Turkiet 2023. Som ledningsgrupp för den svenska kontingenten togde beslut som direkt möjliggjorde livräddande åtgärder för fem turkiska överlevande samt en svensk räddningsarbetare. Arbetet genomfördes under svåra och riskfyllda förhållanden i en katastrofzon.

Kadett David Nilsson

Tilldelas medaljen för sin insats i Turkiet 2023, där han bildade ekipage med hunden FM Nike. De visade de turkiska räddningsarbetarna till en position där de kunde lokalisera två överlevande i rasmassorna. Genom skickligt arbete under extremt svåra omständigheter skapade ekipaget förutsättningar för att rädda liv.

Försvarsmaktens medalj för sårad i strid i silver:

Fanjunkare Henrik Nestow

Tilldelas medaljen med anledning av skador han ådrog sig under strider i Afghanistan 2011.

Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

Fanjunkare Henrik Blom

Uppmärksammas för sina insatser i Mali 2018. Under en granatattack mot flygplatsen i Timbuktu bidrog han till att snabbt få svensk personal i säkerhet genom att hämta vapen, organisera eldställningar och leda personalen till skydd. Hans agerande minimerade risken för skador på svensk styrka.

Källa: Försvarsmakten

Ur arkivet: