Senast publicerat
Senast publicerat:

”Vi kan inte förklara trebefälssystemet logiskt ur den enskildes perspektiv”

Tio frågor till brigadgeneral Jonny Lindfors, förbandsproduktionschef, som är ansvarig för det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck

1. Hur går effektueringen av beslutet ute på förbanden? 

– Vi kommer inte att vara klara vid årsskiftet överallt och det är helt okej. Det är bättre att det blir väl genomfört, att vi följer lagar och bestämmelser och tar oss tiden att ha en rättvis dialog med alla medarbetare. Men på huvuddelen av förbanden kommer det att vara klart. På de förband där vi inte är klara pågår antingen MBL-förhandlingar eller så är de undantag som förbandscheferna hemställt om inte fastställda ännu.

2. Vilka frågor kopplat till implementeringen uppfattar du är de mest angelägna just nu?

– Det som är mest angeläget är fortfarande dialogen med de enskilda och att hitta vägen framåt. Arbetsgivarens inställning är att det här ska genomföras och att det finns en systemlogik i beslutet. På den individuella nivån finns inte alltid den logiken. Den viktigaste frågan är att vi kan påvisa utvecklingsmöjligheter för alla NBO-officerare som de facto blir berörda av det här.  Det handlar om alltifrån kompetensutveckling via skolor och nivåhöjande utbildningar, till utveckling genom specifika system och instruktörskurser eller en utveckling som är exakt densamma som man redan har. 

» Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. «

3. Har ni lyckats förankra beslutet tillräckligt i organisationen?

– Nej, inte på individnivån, för vi kan inte förklara det här logiskt ur den enskildes perspektiv. Det här är ett systembeslut där vi helt enkelt behöver ha både specialister och generalister. Alla kan inte göra allt och vi behöver göra den här uppdelningen. Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. Det är det som detta handlar om. Med facit i hand och kopplat till känslomässiga yttringar så kanske det hade varit bättre att fatta det här beslutet direkt när man införde flerbefälssystemet. Men samtidigt ska man komma ihåg att befälssystemet har utvecklats rätt mycket längs vägen. Jag är ändå rätt glad att man väntat och låtit systemtanken mogna innan vi gör den här ganska omvälvande åtgärden.

4. Hade ni kunnat förklara beslutet logiskt ur ett individ­perspektiv?

– Nej, jag tror inte att vi hade lyckats förklara det. Det jag däremot känner att man kanske hade kunnat göra annorlunda, det är att tidigare ha flaggat för att det här beslutet var på gång. Och låtit personalen få komma till tals. Nu är det många som känner att de inte har fått göra sin röst hörd. Man känner att beslutet kom helt plötsligt. Det hade vi kunnat göra annorlunda. Men att förklara det så att alla skulle var nöjda, det hade vi inte lyckats göra. Det är en genomgripande förändring i mångas yrkesidentitet och det är klart att man inte är nöjd då. Jag har den största respekt för att man tycker att det är ologiskt. Nu har vi valt en generell övergripande metod och sedan skapat ett antal möjligheter och undantag för individer kopplat till det.

5. Hur ser fördelningen ut mellan de som kvarstannar som officer och de som konverterar till specialist­officer?

– Jag kan faktiskt inte säga någon procentsiffra ännu, för det har att göra med antagningen till HOP och liknande. Men det kommer att vara en större del som konverteras mot specialistofficer än de som går mot en högre officersgrad. Det är först efter antagning till HOP 2024 som vi kommer ha hela bilden. De individer som inte blir antagna då kommer att omfattas av konverteringen.

6. Hur ser det ut med utbildningsplatser?

– Generellt sett så ökar vi antalet platser på HOP nästa år med 40 platser och har möjligheter att bibehålla den högre nivån med platser 2024 också, så det finns hyfsat gott om platser på HOP. Jag tror inte att alla som vill kommer att få gå, men jag tror att vi åtminstone kommer beta av de som har bäst prognos och de som har varit precis under gränsen till att bli antagna när vi har haft färre skolplatser tidigare år. Vi kommer att få med många, men inte alla.

» Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. «

7. Men det kommer alltså bli ett antal som kommer att behöva konvertera till specialistofficer som en följd av platsbrist på HOP 2024?

– Ja, platsbrist eller att man helt enkelt inte blivit tillräckligt högt rankad från sitt förband. Det beror på hur man ser det. Det handlar om ett systembehov också. Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. Antalet skolplatser är också avvägt för att försörja Försvarsmaktens högre officersgrader.

Liknande läsning:

8. Vilka signaler får du från förbanden, nu när det närmar sig årsskiftet – hur uppfattar du att det går därute?

– Jag har haft regelbundna avstämningar med försvarsgrenarna. Men det är klart jag lyssnar med kollegor på förbandsnivån också. I allt väsentligt så går det bra. Det finns en respektfull dialog mellan medarbetarna och förbandscheferna. Man är inte eniga om sakfrågan, men det finns åtminstone ett bra samtalsklimat och en bra relation kollegor emellan. Sedan har man i vissa fall ett känslomässigt svårt beslut som ska genomföras. Det viktigaste för mig är att vi har den framåtriktade dialogen och att medarbetarna, även om man inte får som man vill, ska känna att de har fått göra sig hörda och att det finns en ömsesidig respekt. Det är det viktigaste.

9. Hur många förband har genomfört ceremonier i samband med att de berörda nu byter grad?

– Jag vet inte hur många det rör sig om, men jag vet att man på de allra flesta förband har en attityd att de genomför en ceremoni för de som vill. Ceremonierna har sett olika ut, alltifrån smörgåstårta och fika, där man bara konstaterat att nu byter vi gradbeteckning, till att ha mindre samlingar och till att inte ha något alls. Respektive försvarsgrenschef har mandat att bestämma hur man vill göra med ceremoni. Många har uppfattat det som att det vore förnedrande att bli tvingad till en ceremoni, och det har man lyssnat på är min uppfattning.

10. Har du några medskick till de som nu är berörda?

– Det egentliga medskicket är att det inte är nu allt slutar. Det här är mellansteg och en start på något nytt. Jag hoppas att man efter en stund kan komma över det känslomässiga och den yrkesidentitetschock som det faktiskt blivit för många. Att man ser att det finns många utvecklingsmöjligheter. Istället för att vara nöjd där man är, hoppas jag att man tar chansen och läser HSOU/ÖHSOU eller siktar på att gå HOP:en som man av olika skäl tidigare kanske valt att inte göra. Min personliga uppfattning är att det här även kommer att leda till att vi på ett bättre sätt värderar de djupa kompetenserna och erfarenheterna som den här personalen har. Eftersom vi tydligt har ett system med officerare och specialistofficerare efter årsskiftet så går det också att tydligare lönesätta de två olika kategorierna där kompetensdjup för specialister ska värdesättas tydligare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

Maria Widehed
Försvarsmakten har, med stöd av FMV, fått regeringens uppdrag att etablera en innovationsplattform för utveckling och utvärdering av nästa generations trådlösa nätverk.

Foto: Emil Malmborg

Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

 – Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

–  Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät:

Försvarsmakten får ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas i nära samarbete med Telia och Ericsson.

Foto: Emil Malmborg

Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

– Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

– Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Anders Olsson, vd Telia Sverige

"Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd", säger Telias vd Anders Olsson om satsningen.

Foto: Emil Malmborg

Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

– Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

– Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

– Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Överste Annelie Olausson, chef för Södra skånska regementet (P 7)

"Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss", säger överste Annelie Olausson, chef för P 7.

Foto: Emil Malmborg

Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

– Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

– Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

– En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Rebecca Ihrfors, FMV

"Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns", säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Foto: Emil Malmborg

Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

– I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

– Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

Fakta

Natos fem innovationsmiljöer

Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

Källa: Nato

Ur arkivet: