Senast publicerat
Senast publicerat:

10 artiklar för lata sommardagar

Sommaren är här, och kanske ges det tid att läsa reportagen som du inte har hunnit med under våren. Här är 10 artiklar på Officerstidningen.se som du kanske har missat.

Josefine Owetz

1. Försvarslogistik – en allt mer efterfrågad funktion

Från ett förband som släppts in i övningsplaneringen i sista stund till att vara den som alla vill ha. Trycket på Göta trängregemente och deras logistikfunktioner har ökat kraftigt de senaste åren. En positiv utveckling för förbandet, men det skapar också följdeffekter som brist på personal och lokaler.

Läs reportaget här.

2. Evakueringen från Sudan: ”Situationen förändrades från timme till timme”

Det var under mycket svåra förhållanden som anställda från Försvarsmakten tillsammans med personal från bland annat Utrikesdepartementet och Polismyndigheten lyckades evakuera 170 personer från Sudan i april. ”Det fanns hela tiden en risk att situationen snabbt skulle förändras”, säger Mattias Ottis, styrkechef på plats.

Läs reportaget här.

3. Drönare – skrämmande hot och underbara möjligheter

Utvecklingen av obemannade flygfarkoster går snabbt och nya modeller är på väg att lanseras inom kort. Båda sidor i kriget i Ukraina har visat exempel på stor uppfinningsrikedom med att nyttja drönare för att orsaka märkbara förluster hos motparten. Men drönarna har inte blivit en game changer i striden på det sätt som många hade förutspått. Analys av Andreas Hörnedal, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut vid avdelningen för försvars­teknik.

Läs analysen här.

4. Marinchefen: ”Det bästa jobb man kan ha i marinen är fartygschef”

Att Sverige har en av Europas längsta kuststräckor och delar hav med Ryssland, förtydligar behovet av en stark marin. Det säger marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum som menar att rådande omvärldsläge visar nödvändigheten av ökat fokus på de marina förbanden.

Läs reportaget här.

5. ”Vi har fått köra vissa till psykakuten”

De flesta som förlorar sin säkerhetsklassning vet mycket väl varför. Det säger Sven Westborg, tidigare chef för säkerhetsprövningssektionen på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Men för några kommer beskedet som en blixt från klar himmel. Karriären är över utan förklaring.

Läs reportaget här.

6. Stora kliv framåt för nya divisionsstaben under Aurora 23

Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

Liknande läsning:

Läs reportaget här.

Läs alla artiklar om Aurora 23 här.

7. Kompanichefen om räddningsinsatsen i Turkiet: ”Vi gjorde skillnad”

I februari deltog Försvarsmakten i den svenska räddningsinsatsen i det jordbävningsdrabbade Turkiet. Officerstidningen har pratat med major Harald Glans, kompanichef för 1:a ammunitionsröjningskompaniet, som ledde insatsen på plats. ”Vi gav allt och gjorde skillnad”, säger han.

Läs reportaget här.

8. Svensken Johan i Ukraina: ”Vi måste ta smällen där den är”

Johan sa upp sig från sin tjänst i Försvarsmakten för att åka till kriget i Ukraina som frivillig. När Officerstidningen träffar honom har han utbildat ukrainska soldater i nio månader – mitt under pågående krig, fem kilometer från de ryska trupperna.

Läs reportaget här.

9. Ella Carlsson, Försvarsmaktens rymdchef: ”Det råder lite vilda västern där uppe”

Som tolvåring slog hon på tv:n och hamnade mitt i Star Wars. Det blev startskottet för ett livslångt rymdintresse. För ett år sedan utsågs överstelöjtnant Ella Carlsson till Försvarsmaktens första rymdchef, med ansvar att möta de militära hot som en rymdkonflikt kan innebära.

Läs reportaget här.

10. Ukrainakrigets påverkan för svenskt försvar

Kriget i Ukraina innebär ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia och det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskriget. Vilka lärdomar går att dra för Försvarsmakten och svensk del hittills?

Läs reportaget här.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Därför anser jag att utbildningen behöver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta värdefulla kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt präglad av arméns stridande förband. Självklart ska varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägsta nivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat inom någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra försvarsgrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen hoppas på stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovan nämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Denna period borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta vara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Det hade också gett kadetter med kunskap inom andra områden än enbart markstrid en möjlighet att komma ikapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: