Senast publicerat
Senast publicerat:

Lägesrapport trebefäls­systemet – eventuella individuella prövningar väntar

Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

Cecilia Gustafsson
Joel Thungren/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

– Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

Liknande läsning:

»Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

– Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I Försvarsmakten finns fem centrala skyddsombud samt ersättare som samordnar skyddsorganisationen. Nu har de centrala skyddsombuden för 2023-2026 utsetts och de gick på sina förtroendeuppdrag den första november.

    Cecilia Gustafsson
    Pontus Lundahl / SCANPIX
    SKYDDSOMBUD

    – Det är ett utmanande uppdrag som för med sig ett stort ansvar. Vi har en utmaning i att förbanden har svårt att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor. Jag förstår att det är svårt med de resurser som finns, men vi måste bli bättre, säger Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben.

    De centrala skyddsombuden för Försvarsstaben är Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli) och för Operationsledningen/Hemvärnet är det Johanna Bjärving (ersättare Mia Penttinen). Det centrala skyddsombudet för armén är Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg), medan för marinen är det Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik) och för flygvapnet är det Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

    Det här är Skyddsorganisationen 

    Arbetsgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa. Varje arbetsplats ska därför ha ett eller flera skyddsombud och om det finns flera ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem centrala skyddsombud (samt ersättare) som samordnar skyddsorganisationen.

    Så blir du skyddsombud 

    Om du vill arbeta för att du och dina medarbetare och chefer ska få en bättre arbetsmiljö ska du bli skyddsombud. Officersförbundet har flera utbildningar för dig. Kontakta din officersförening eller ditt huvudskyddsombud på ditt förband så hjälper dem dig.

    Ur arkivet: