Senast publicerat
Senast publicerat:

Lägesrapport trebefäls­systemet – eventuella individuella prövningar väntar

Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

Redaktionen
Joel Thungren/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

– Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

»Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

– Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Officersförbundet och övriga fackliga organisationer har kommit överens med Försvarsmakten om kraftiga höjningar av flera tillägg.

    Redaktionen
    Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT

    Foto: Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT

    Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT

    – Det här är en riktigt bra julklapp till Försvarsmaktens anställda. Behoven att höja tilläggen har vi i Officersförbundet påtalat länge och det var bland annat något som vi förslog i den rapport som vi lämnade över till Försvarsmakten inför att ÖB skulle lämna sitt militära råd till regeringen den första november, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

    Exempel på tillägg som omfattas är bland annat ersättning vid Försvarsmaktsdygn, jour, beredskap och obekväm arbetstid (OB) liksom amröj- och dyktillägget. Höjningarna är upp mot 50 procent för vissa av tilläggen.

    De höjda tilläggen börjar gälla från och med den 1 januari 2023 och kommer i kölvattnet av ÖB dagorder. Förändringarna gäller även för dem som omfattas av Sjöarbetsavtalet, Skonertavtalet och TSFE-bilagan.

    » Vi vet, genom våra medlemsundersökningar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. «

    Dessa avtal innehåller andra typer av tillägg som parterna, i och med detta, har fått ekonomi för att omhänderta. Nivån på dessa höjda tillägg kommer det mer information om efter årsskiftet.

    – Vi vet, genom våra medlemsundersökningar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. Vi är också överens med myndigheten om att vi ska fortsätta diskussionen om hur parterna ska arbeta med tilläggen framgent, vilket är positivt. Vi har dessutom levererat en bra Rals för 2022 och så avslutar vi året så här. Det känns bra, säger Lars Fresker.

    Fakta höjda tillägg från den 1 januari 2023:

    Läs artikel och se tabell på Officersförbundets webbplats här.

    Ur arkivet: